Från fem miljarder till 12 kronor

En gigabyte primärminne kostade cirka fem miljarder kronor 1973, men bara en dryg tia idag. En terabyte hårddiskutrymme kostade över 10 miljarder kronor 1980, dryga två miljoner kronor 1992 och bara en femhundring idag.

Det är lite kul att sätta sig ner och titta på den ganska vansinniga utveckling vi haft på elektronikmarknaden de senaste 30 åren Read more »

Elektronikpris i 31 år

Idag var det alltså dags för årets Branschpunsch och priset till Årets Elektronikföretag. Otroligt nog har det gått 31 år sedan det hela började och det första elektronikpriset delades ut.

På den tiden var det förstås inte Elektronik i Norden, utan föregångaren Modern Elektronik som stod bakom arrangemanget. Namnet var inte Branschpunschen, utan ”Brunschen” och på matsedeln stod inte ärtsoppa, utan en betydligt mera påkostad meny.

Men tiderna förändras och när vi 1992 drog igång Elektronik i Norden bestämde vi oss för att välja ärtsoppa med punsch på Tyrol (Gröna Lund) och byta namn till Branschpunschen. Det har fungerat alldeles förträffligt.

Men tillbaka till Årets Elektronikföretag. För att vinna det priset räcker det inte att ha bra teknik och intressanta produkter. Man måste visa att företaget fungerar ekonomiskt också. Alltför ofta har vi sett företag som haft bra idéer, men dålig ekonomisk styrning och då brukar det sluta ”i diket”. De företag som utsetts till Årets Elektronikföretag brukar faktiskt fortsätta att vara framgångsrika och lönsamma.

Årets vinnare, Net Insight, började som en snabb framgångssaga mitt i värsta IT-boomen. Fantastiskt intressant teknik kopplad till ett allmänt ”sjukt” intresse för allt i IT-väg gjorde att aktierna snabbt drog iväg i höjden. Samarbetet med Framfab gjorde både att intresset blev enormt och att aktievärdet rasade i backen efter IT-kraschen.

Men till skillnad från en del andra IT-företag fanns det faktiskt en ordentlig substans i Net Insight. De klarade att överföra massor av digital videoinformation utan krångel och det innebar att man i mera ordinär takt kunde bygga en verksamhet baserad på försäljning till TV-bolag etc. Kanske inte lika häftigt som att snabbt försöka lösa nästan alla kommunikationsproblem för alla (vilket i och för sig är möjligt med deras teknik), men ekonomiskt betydligt sundare. Det tog visserligen bortåt tio år att nå hygglig lönsamhet, men nu efter tretton år är företaget solitt, lönsamt och växer stadigt. Och det vete tusan om man inte till slut når dit man siktade från början. I så fall är det bäst att hålla i hatten.

Annars har det väl inte hänt så mycket den senaste veckan. Det skulle väl möjligen vara den stora kalabaliken hos Socialdemokraterna och den har det skrivits tillräckligt mycket om på annat håll.

Fast det är klart – visst är det intressant att höra stackars Tomas Östros berätta att det mesta han sade före valet om förmögenhetsskatter och fastighetsskatter nog var fel. Jag skriver ”stackars Östros”, för det är verkligen synd om honom. Han har fått bära hundhuvudet för lite väl mycket.

För Tomas Östros är ju faktiskt en väldigt kompetent finansminister in spe. Det är bara synd att han skall vara så eländigt lojal. Före valet debatterade han med förbluffande kraft för sådant han uppenbarligen inte alls trodde på och han gjorde det alldeles för bra. Så kan det gå.

Samtidigt får man väl säga att det kanske var tur att de inte vann. Både Sahlin och Östros har ju ”dissat” lite väl många av de åsikter man hade före valet och inte hade det väl varit kul att tvingas att genomföra sådant som inte tror på.

Eller hur?

En magnifik mässa

Det är nog något fel på mig, men jag tycker faktiskt att Electronica är kul. Visst, man springer runt som en galen råtta för att nästan klara alla möten. Men var skulle man annars få så mycket intressant information på så kort tid och var skulle man få tillfälle att träffa så många beslutsfattare på bara några dagar.

Det blev alltså en bra Electronica-mässa i år också. Read more »

Dags för Electronica

Upp till bevis. Årets Electronica-mässa visar både status för elektronikbranschen i stort och elektronikmässor i synnerhet.

På måndag bär det av till München och Electronica och i slutet av nästa vecka är det dags att summera. Och den här gången är det alldeles ovanligt intressant. Resultatet kan bli i stort sett vad som helst från katastrof till succé.

Read more »

Flerchips FPGA och unga åldringar

Det finns gränser för hur stora chip som går att tillverka på ett lönsamt sätt och FPGA-tillverkarna ligger ständigt på den övre gränsen. Men nu har Xilinx hittat ett sätt att gå över gränsen med en ordentlig marginal. Read more »

Linuxspalten nr 9 2010

Visst känns det bra med bekräftelse.

På Embedded Conference Scandinavia i Stockholm huvudtalade Anders Caspár om programutveckling i världens femte största mjukvaruföretag, Ericsson. Anders är ansvarig för Ericssons forskning på programvara och han pekade på hur dramatisk utvecklingen har varit och måste fortsätta att vara om industrin ska klara framtidens krav på funktioner, stabilitet och säkerhet.
Han pekar på att öppen källkod, öppen utveckling, öppen kunskap, ja öppen allting är en väsentlig drivkraft och att det är tveksamt om företag kan överleva med den klassiska proprietära, slutna, modellen för utveckling och ägande av programvara. Det är tveksamt om det egna företagets resurser och idékraft räcker till. Vi behöver gemenskapen av den månghövdade öppna källkodsrörelsen för att komma vidare. Anders förespråkade Eric S. Raymonds tankesätt i boken ”The Cathedral And The Bazaar” som jag nämnde i min förra spalt. Bort från det, många gånger storslagna, men tunga katedraltänkandet. Välj den sjudande och dynamiska marknadens mekanik. Gå från stora utvecklingsteam till små. Välj decentraliserade system snarare än centraliserade. Använd de öppna eko-system för programvara som växer fram och flytta fokus från den egna interna miljön.

Det är en väsentlig och kraftfull markering att öppen källkod spelar en nyckelroll i dagens och framtidens mjukvaruindustri. Något som jag även blev varse under Embedded Conference Scandinavia-dagarna. Många diskussioner kring Linux och hur man enklast utnyttjar förändringar. Vad som är ”bra” förändringar och vad som äventyrar stabilitet eller kan sätta käppar i hjulen i den mängd av ”inbäddad” elektronik som fanns att titta på.
Annat öppet som dök upp mellan alla borden var Per Einar Strömme som övertygade mig om att jag borde lära mig Erlang. Redan 1986 hade Joe Armstrong med kollegor på Ericsson börjat utvecklingen av språket som idag, sedan 1998, är öppen källkod och, som Per Einar påpekar, svarar upp mot en mängd krav som idag ställs kring skalbarhet och stöd för processorer med flera kärnor.
Android inte bara i mobiler. Det är säkert inte bara jag som primärt tänker på mobiltelefoner när jag hör Android nämnas. Sachin Kaushik arbetar på MontaVista Software med att leverera en komplett, så långt det nu går, Android-miljö ovanpå MontaVistas Linuxplattform. Det som för mig var en ögonöppnare var när han berättade om mängden av produkter som vi kommer att se med Android i botten. Google TV är bara en, skrivare, mediaspelare, spel och många andra hemelektronik-burkar kommer att ha Android som skal. Meningsfullt?
Det handlar säkert om att skapa nya behov som vi idag inte känner till. Är det självklart att vi vill att skrivaren, bara för att den är nätverksansluten, också ska ha en Facebook-app och kunna skriva ut bilder direkt från flickr.
De som kommer ihåg hur jag hyllade ”Bubble-appen” i min mobil kan säkert också se framför sig en Android-baserad tavelram med vattenpass inbyggt. Det skulle i alla fall vara ett steg i rätt riktning.

Embedded till lågpris

En handväska som kostar 80 000 kronor. Modeindustrin är fantastiskt mycket duktigare än elektronikindustrin när det gäller att ta betalt.

Efter två dagar på embeddedkonferensen är det dags att summera lite intryck.  Och jag kunde inte låta bli att göra kopplingen till modeindustrin, när jag för en stund sedan Read more »

Vem har fjärrkontrollen?

”Vem har fjärrkontrollen?” och ”vem har tillgång till vägguttaget?”. Det är enligt dr Genevieve Bell från Intel två av de stora frågorna i hemmen.

För inte så länge sedan skulle nog Genevieve Bell ha betraktats som en synnerligen udda figur inom Intel. Read more »

Dags för sammanslagningar

Microsemi köper Actel, Keithley slås samman med Tektronix och Rogue Wave Software köper Acumem. På distributörssidan köper Acal franska BFI Optilas och Arrow Electronics köper en bit av Richardson Electronics. Read more »

Linuxspalten nr 8 2010

Från kaos till förändring

Det är lätt att förlora sig i alla de nya möjligheter som världen av öppen källkod skapar. Varje dag kommer nya mjukvarulösningar, uppdateringar och plattformar för Linuxbaserade system. Ska jag utnyttja förändringarna eller ska jag bara uppgradera och förfina?

Att då kastas in i historiens värld ger perspektiv. Jag går till Östasiatiska museet och deras utställning, Kina Nu, som är ett försök att beskriva de senaste 100 åren av Kinas utveckling. Från 1911 och kejsardömets fall fram till idag. Från kaos och misär, från invasion, revolution fram till den ekonomiska stormakt Kina är idag.
Likheten mellan utvecklingen av Linux från en kaotisk gräsrotsrörelse till en plattform för förändring, utveckling av små system i embeddedvärlden, mobiltelefoner till tunga serverfarmar för distribution av data till miljontals användare, är tydlig och enkel att se.

Kinas dramatiska utveckling på mindre än 100 år och ”Linux” likaså dramatiska utveckling på 20 år.

Idag aspirerar företag som Microsoft på att vara vågmästare i den öppna källkodsvärlden. Företag som, bara för några år sedan, inte ville bekräfta existensen av öppna alternativa plattformar till de egna proprietära.

I veckan som gick kastades Sverige in i en politisk villervalla, med Sverigedemokraterna som vågmästare i många politiska församlingar. Försöker man förstå hur partiet ska agera som vågmästare blir svaret lika månghövdat som antalet platser de besätter i landsting, kommun och riksdag.

Kan jag hoppas och tro att stora proprietära mjukvaruföretag ska agera ädlare, tydligare och arbeta enbart för uppslutning bakom de målsättningar rörelsen för öppen källkod står för? Jag vågar inte hoppas på det. Linuxvärlden och mycket av den öppenhet som präglar utvecklingen från kaos till kontinuitet, funktionalitet och stabilitet kan gå förlorad när strikt kommersiella krafter tar plats som vågmästare. Osäkerheten kan ses på samma sätt den nu ses i den svenska politiken.

På samma gång kräver även en öppen källkodsvärld äkta kommersiell framgång, det räcker inte med idealism. Utan genomslag i global skala kommer system med slutna modeller för licenser, underhåll och kod att regera ostört. Den öppna källkoden förpassas till utbildningsvärld och skaran djupt engagerade programmerare.

Vi ska inte luras eller förfasas av dem som vill söndra. Verkligheten kommer som oftast att formas utifrån vad som blir den mest effektiva vägen ekonomiskt och tekniskt. Förändring har varit en röd tråd i utvecklingen av Linux som plattform. Förändring kommer fortsatt att vara det som präglar världen av öppen källkod. Nya vägar att göra gamla saker. Nya idéer för kod som gör nya saker.

I många tusen år har Kina inspirerat världen till förändring. Mitt besök på Östasiatiska museet med Terrakottaarme och utställningen Kina Nu ger Eric S. Raymonds ”The Cathedral And The Bazaar” ett nytt perspektiv. Redan den förste kejsaren, Qin, hade visioner om stabilitet för 2000 år sedan. Han införde enande begrepp för mätning av vikt och volym och strukturerade stadskick och förvaltning. Inte olikt den förändring vi ser i världen av öppna standarder och uppslutningen bakom gemensamma modeller i den öppna källkodsrörelsen. Besök utställningen om du har tillfälle!

Olof Palme sa att ”Vi är djärva nog att önska förändringen därför att förändringarna kan göra utopier till verklighet”. Linux har redan tagit klivet från utopi till verklighet!