Ännu en storaffär är klar. Intel köper FPGA-tillverkaren Altera för 16,7 miljarder dollar i kontanter. Det här köpet är en viktig del i Intels strategi inför framtiden och en naturlig fortsättning efter köpet av LSIs nätverksverksamhet förra året. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | No Comments »

Avagos köp av Broadcom är förstås dagens stora nyhet. Frågan är bara om affären visar styrkan hos Avago/Broadcom eller den mördande konkurrensen på halvledarsidan. Men jag tänkte också ägna några rader åt konfigurerbara processorer och framför allt den tjeckiska tillverkaren Codasip. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | No Comments »

I mitten av 1800-talet föreslog riksdagsledamoten Henrik Bernhard Palmaer att en platta med devisen ”Här fattas visa beslut” skulle fästas på riksdagshuset. Samma platta skulle idag kunna pryda platsen på huvudkontoret till Vattenfall. Eller varför inte hos HiFi-företaget som tillverkade en tonarm med öppna kvicksilverbad. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | 1 Comment »

Formell verifiering är en av de många teknologier som lovat att revolutionera konstruktörernas arbete och som inte riktigt klarat att nå hela vägen fram. Men med en lite mera ”avslappnad” affärsmodell ser det nu ut att gå betydligt bättre. Samma sak gäller förresten sådant som konfigurerbara processorer och kiselkompilering. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | No Comments »

För drygt hundra år sedan hade den moderna cykeln hittat sin form och under de följande årtiondena kom den att revolutionera samhället. Idag är det den smarta telefonen som hittat sin form och förändringarna ser ut att bli lika stora. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | 1 Comment »

För ganska länge sedan kunde överklassen spela tennis och golf, segla och rida utan att riskera att behöva blanda sig med ”vanligt folk”. Det går inte längre. Och vad värre är – idag är det snarare gamla massporter som cykling, vandring, fotboll och paddling som går ”uppåt” i näringskedjan.

Faktum är att jag börjar känna mig lite störd. Alla mina gamla favoritsysselsättningar varkar ha blivit ”inne”. Och plötsligt räcker det inte att ha en bra cykel, en bra kajak, en bra ryggsäck och vettiga kläder. Det skall vara ”rätt” prylar för att visa att man hänger med. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | 7 Comments »

Jag lyssnade häromdagen på ett kulturprogram i radio, där en (kvinnlig) kulturarbetare recenserade en bok om klassresor. Boken hävdade att arbetarbarn faktiskt kan studera på samma sätt som medelklassbarn och recensenten ironiserade våldsamt över att någon kan säga något så dumt. Hennes sanning var i stället att samhällsstrukturerna i praktiken gör den här typen av klassresor omöjliga.

Det här fick mig att tänka på ett föredrag om könsfördelning i företag som jag lyssnade på för ett par veckor sedan. Där talade man också om strukturer, men där presenterades också en rad ytterst intressanta objektiva data. Och då blir plötsligt både problem och lösningar annorlunda. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | 3 Comments »

Var går gränsen mellan ett programmeringsmakro och en mjukvarurobot? Och vad händer när robottekniken tar över allt mer av tjänstesektorn? Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | No Comments »

1960 började jag första klass i Fagerfjälls småskola på Tjörn. Familjens ganska nya hus värmdes med kokspanna, och vi hade varken frysbox, kylskåp eller TV. Elektriciteten användes till elspis, lampor och radio och inte mycket mer.

Sedan gick allt snabbt. TVn och frysboxen kom först och revolutionerade underhållningen och mathållningen. Kylskåpet, som kom lite senare, gjorde att vi inte behövde handla varje dag. På bara ett par år förändrades det mesta.

Elvärme
Nästa stora förändring kom när kokspannan började visa svaghetstecken. Att elda med koks (biprodukt när man utvinner stadsgas från stenkol) var dessutom jobbigt och väldigt smutsigt. Grannarna hade redan börjat gå över till oljeeldning, men vi valde i stället att satsa på den nya elvärmen.

Ekonomiskt sett verkade elvärme kanske inte så smart. Oljan kostade ju inte ens 20 öre per liter (2 öre/kWh), men elproducenterna och politikerna pressade priserna för att öka elanvändningen. Jag vill minnas att vi betalade drygt 4 öre per kWh på natten och ca 7 öre på dagen.

Elektrifierat
På bara några få år hade vår familj gått från att använda ganska lite el till att låta allt drivas på el. Samma utveckling skedde inom industrin, där förmånliga elpriser fick företagen att skifta över från kol/olja till el.

Drivkraften bakom den här övergången var från början inte miljöhänsyn, åtminstone inte i huvudsak. I stället handlade det om en pågående stor utbyggnad av vattenkraften och en planerad kraftig utbyggnad av kärnkraften. Från en total elproduktion på bara drygt 10 TWh år 1950 ökades produktionen till ca 50 TWh 1965 (nästan bara vattenkraft) och kom med kärnkraftens hjälp upp i nästan 150 TWh 1985. Där har produktionen sedan legat ganska stabilt, med halva produktionen från vattenkraft och halva från kärnkraft.

Miljöfördelar
Utbyggnaden av kärnkraften gjorde Sverige till världens kärnkraftstätaste land. Övergången till el gjorde också att Sverige kunde modernisera och industrialisera utan att öka utsläppen av sot och koldioxid.

I början av sextiotalet var visserligen vår familj ganska ensamma om att värma huset med el, men efter oljekrisen gick villaägarna över till el i full skala. Och när värmepumpstekniken blev billigare och lättillgänglig var det i praktiken slut med oljeuppvärmningen i Sverige. Totalt sett har Sveriges ”energiewende” (från fossilbränsle till el) lett till dramatiska utsläppsminskningar, där vi genomgående ligger på halva nivåerna jämfört med konkurrentländerna.

Vind och el
I de länder som valde att inte satsa på kärnkraft (eller vattenkraft) har vi de senaste åren sett en kraftig utbyggnad av vindkraft och solenergi. Det har hjälpt till att minska de ländernas utsläppsnivåer från skyhöga till bara jättehöga.

Problemet är att de här länderna aldrig gick igenom Sveriges omställning från fossileldning till el. El var alltid dyrare än fossilbränsle och inget att använda för uppvärmning eller industriprocesser. Utbyggnaden av vindkraft och solenergi gör att elpriserna fortsätter att vara höga och att eluppvärmning, också med värmepump, blir ett dyrt alternativ. Det är svårt/omöjligt att driva igenom en elektrifiering om elpriserna inte är konkurrenskraftiga.
I Sverige använder vi mer än dubbelt så mycket el per person än jämförbara länder. Därför borde förstås vindkraft och solenergi ha en mycket större positiv miljöinverkan än i resten av världen.

Men så är det inte alls. Övergången till el i Sverige gjordes med hjälp av vattenkraft och kärnkraft och ingen av de produktionsformerna genererar några koldioxidutsläpp. Vindkraft och solenergi ersätter i praktiken kärnkraft (som tvingas dra ner produktionen när det blåser). Vindkraften i Sverige har därför inte lett till någon som helst minskning av utsläppen.

Ökade utsläpp
Den största effekten av vindkraftsutbyggnaden är faktiskt att den försämrar lönsamheten för kärnkraften. För många är det ett mål i sig, men vi måste också inse att resultatet kommer att bli ökade utsläpp i takt med att kärnkraftsreaktorerna läggs ner.

För det finns ingen magisk väg att plocka bort hälften av elproduktionen utan att öka utsläppen. Visst kan vi bygga ut stamnäten för att buffra vindkraften och på det sättet undvika fossileldade kraftverk. Men det blir extremt riskabelt under torrår och måste i vilket fall som helst kombineras med en minskning av elanvändningen. Och det enklaste sättet att minska elanvändningen är att låta industri och uppvärmning gå tillbaka till fossilbränsle (eller exportera industrin).

Det mest sannolika alternativet är att vi blir mera lika våra konkurrentländer, med en kombination av fossileldade kraftverk, vattenkraft och vindkraft. Då gör vindkraften nytta och vi kan buffra med gasdrivna kraftverk. Nackdelen jämfört med idag är att utsläppen ökar kraftigt.

Atomkraft – ja eller nej
Till slut tvingas vi kanske att inse att hela energidebatten handlar om ett ja eller nej till kärnkraft. Dagens halvmesyr, med kärnkraft kombinerad med en hårt subventionerad och ökad vindkraft, är ärligt talat bara löjlig. Så länge våra kärnkraftverk producerar el är vindkraften totalt meningslös. Den leder inte till minskade utsläpp, eller ens till markant mindre kärnavfall. Man skulle lika gärna kunna ”vända på elen” och låta vindkraftverken generera en behaglig stilla bris under stilla dagar.

Jag läste förresten att Magnus Hall, vd för Vattenfall, ville satsa på lönsam vindkraft i stället för kärnkraft och kol. Det är väl en indikation så god som någon om vad som är på väg inom vindkraftsindustrin.

Filed under: Göte Fagerfjäll | 3 Comments »

Jag kom just tillbaka från årets upplaga av CDNLive, en konferens som de senaste tio åren har anordnats av EDA-företaget Cadence. Inte helt oväntat verkar alla tro på ett ökat antal konstruktioner, ökad mängd kisel och ökade krav på effektivare verktyg. Read more »

Filed under: Göte Fagerfjäll | 2 Comments »