Lysdioder på papper, ljusemitterande organiska celler på rulle och tryckt elektronik på papper. Den senaste tiden har det varit ovanligt mycket aktivitet när det gäller tryckt elektronik bland våra högskolor.

Gul Amin från Linköpings Universitet (campus Norrköping) har visat hur man växer vita lysdioder direkt på papper. Det möjliggör bland annat lysande tapeter, något som också är patentsökt.

Ludvig Edman och Andreas Sandström på Umeå Universitet har lyckats framställa organiska, ljusemitterande elektrokemiska celler, LECs, i rumsmiljö med hjälp av en rulle-till-rulle-metod. Resultaten publicerades i augustinumret av Nature Communications och ger möjligheter att tillverka stora ljusavgivande ytor.

Och Thomas Öhlund, doktorand vid Digital Printing Center på Mittuniversitetet i Örnsköldsvik, tittar på möjligheten att med hjälp av nanopartiklar trycka elektronik på papper och förpackningar. Det gäller bland annat solceller, sensorer och bildskärmar.

De svenska högskolorna ligger alltså långt framme på det här högintressanta området. Om man dessutom tar med senaste veckans nyhet från KTH, där man arbetar på att kunna ”skriva ut” sensorer med hjälp av 3D-skrivare – ja då blir det riktigt skojigt.
Standardprylar
Konkurrensfördelarna i att kunna producera elektronik med vanlig tryckteknik är förstås gigantiska. Den som på senare tid har sett en tidning tryckas vet vad det handlar om. Produktionshastigheten är fantastisk och trots det är precisionen förvånansvärt hög. Mycket bättre än för bara några år sedan. Kan man använda befintlig tryckteknik för att producera elektronik slipper man många års utvecklingsarbete och kan direkt dra nytta av en teknik där oerhörda pengar redan har investerats. Maskiner och processer finns att köpa som ”standardprylar”.

Det här är något som gäller all teknik. Att utveckla helt nya produktionsmetoder är dyrt och det är alltid en stor fördel att kunna ”haka på” befintliga metoder. Det är också orsaken till att nya, till synes bättre, metoder ofta har så svårt att hävda sig. Vi ser det på CMOS-teknikens fortsatta dominans och vi ser det på många andra ”gamla” tekniker som fortsätter att dominera, trots att andra nya tekniker ser ut att ha alla fördelar.
Smarta telefoner
Nej, om vi vill se riktigt snabb utveckling är det nog bäst att ta en titt på mobiltelefonmarknaden. Och där handlar just nu mer om patenttvister än om ny teknik.

En av vinnarna just nu verkar vara Nokia, helt enkelt för att Microsoft är mindre utsatta för patenttvister än många andra. Samsungs förlust mot Apple verkar också leda till att Samsung lägger mer krut på Microsofts mobiltelefonplattform. Så vem vet – Microsoft kanske får den extra skjuts som de behöver. Och kanske Nokia får den extra skjuts de behöver för att inte helt falla i glömska. Låt oss hoppas.
Fler tåg
Annars handlar mycket just nu om riktigt gammal teknik. Järnvägen skall byggas  ut och en del gamla banor med 1800-talsstandard skall bli moderna.
Det här är förstås alldeles utmärkt, bara inte satsningarna leder till alltför stora biljettprisökningar. Till slut måste ju utbyggnaden betalas och staten lär knappast vilja subventionera hela kalaset.

Vi får väl se.

Filed under: Göte Fagerfjäll