Klimatkatastrofen är alltid svaret
I ett av mina favoritavsnitt av ”The Simpsons” har hela familjen Simpson och en stor del av de övriga invånarna i Springfield lockats in i sekten ”The Movementarians”. Sekten har en allsmäktig ledare och i sektens skola är svaret på alla frågor: ”Ledaren”.
En stor fördel är förstås att alla elever kan känna sig duktiga. Till och med de dummaste kan svaret på alla frågor. Att svaren kanske är fel ur ett vidare perspektiv spelar ingen roll. Det är ju sekten som är intressant och sektens regler som bestämmer allt.
Humor är ett effektivt vapen och för många år sedan gjorde den alltför tidigt bortgångne komikern Stellan Sundahl en sketch med samma grundtema. Också här hade vi ett klassrum med en lärare som är fullständigt övertygad om sanningen. I det här fallet var sanningen kommunismen och svaret på alla frågor var något i stil med ”världsrevolutionen” eller ”klasskampen”. Jag vill minnas att sketchen ingick i TV-serien ”Uppåt väggarna”, men jag har aldrig hittat den igen. Stellan Sundahl var av någon anledning inte helt populär i delar av kultursverige.
Revolution
Det där med att ha ett och samma svar på alla frågor är väl något som alla vi som var unga på sjuttiotalet känner igen. I media hade vänstern lyckats få tolkningsföreträde och ”världsrevolutionen” var i många läger svaret på alla frågor. I stort sett alla till vänster om Socialdemokraterna beskrev sig som revolutionära och de många olika sekterna kämpade om att vara mest revolutionära. De mest revolutionära var helt otroligt revolutionära och uppslukade av ”den blodiga revolutionen” (blodet var viktigt). De lite mindre revolutionära (Socialdemokraterna) var ändå revolutionära på bortaplan.
Idag hävdar många av de mest radikala företrädarna (t ex Jan Guillou) att de naturligtvis aldrig hade några revolutionära och våldsamma tankar på hemmaplan. Så lät det definitivt inte på sjuttiotalet.
Klimatförändringarna
Och vad har det här med klimatförändringar att göra?
Tyvärr väldigt mycket. Situationen är löjligt lik den på sjuttiotalet med den skillnaden att alla frågor besvaras med ”klimatförändringarna” i stället för ”världsrevolutionen”. Varje kulturarbetare har blivit klimatexpert på precis samma sätt som kulturarbetarna på sjuttiotalet var experter på marxistisk dialektik.
Den senaste månaden har vi överösts med bevis på klimatkatastrofer. Översvämningar i Tyskland, extremvärme i USA – det är ingen ände på eländet. Senast idag publicerade SvD en artikel av Henrik Samuelsson där han pekar på den ”aldrig tidigare skådade uppgången i väderkatastrofer”.
Två av Samuelssons katastrofer handlade om att vi ”nyligen uppmätte rekordlåga mängder is på både Grönland och Antarktis”. Något som kan verka lite märkligt med tanke på att istäcket det senaste året snarare byggts upp både på Grönland och Antarktis. Vinterns istillväxt på Grönland fortsatte i år ända in i juli – något som i och för sig är lite extremt, men definitivt inget som media intresserat sig för. På Antarktis är det jättekallt – faktiskt så kallt att media i stället nyligen såg sig tvingade att rapportera om ett tvivelaktigt temperaturrekord från början av 2020.
Men visst hade vi nyss översvämningar i Tyskland, även om effekterna framför allt berodde på en usel planering och obefintlig varning (läs ”Vatten är väldigt farligt”). Och visst har vi haft extrema temperaturer i delar av USA, även om extremväder faktiskt är fullständigt naturligt i USA. Och visst har det varit sommarvarmt i Sverige efter en kall vår, även om det på intet sätt har varit några extremtemperaturer. Det har sannerligen inte varit någon brist på feta rubriker.
Bättre enligt statistiken
Om vi tittar på statistik i stället för braskande rubriker ser vi en väldigt annorlunda bild än den som sprids i media. Statistiksajten ourworldindata.org har till exempel utmärkta data under rubriken Natural Disasters. Där har man bland annat tittat på antal döda i naturkatastrofer per tioårsperiod från år 1900 och framåt. Den visar en dramatisk minskning de senaste hundra åren, från långt över 500 000 döda per år på 1920-talet till senaste årtiondets ca 60 000 döda per år.
Det värsta årtiondet är 1920-talet där katastrofal torka dödade nästan en halv miljon människor per år. Översvämningarna på trettiotalet kommer inte långt efter, med långt över 400 000 döda per år.
Torkan kom tillbaka på fyrtiotalet, sextiotalet och åttiotalet, men inte alls på samma sätt. Torrperioderna på åttiotalet krävde drygt 50 000 döda per år i genomsnitt och sedan dess har så få dött av torka att det knappast märks i diagrammen.
Samma sak gäller översvämningar. Trettiotalets katastrofer var i särklass och femtiotalet krävde över 200 000 döda per år. Därefter har det handlat om några tusen döda per år.
De senaste tjugo åren är det framför allt jordbävningar som krävt många dödsoffer. I genomsnitt har ca 40 000 människor dött i jordbävningskatastrofer per år. Så höga siffror har vi inte sett sedan sjuttiotalet.
Om vi räknar bort jordbävningskatastrofer och i stället summerar de klimatrelaterade katastroferna ser vi de senaste trettio åren en nedgång från ca 37 000 döda per år på nittiotalet till 28 000 per år under perioden 2010 till 2020. Men den stora nedgången skedde förstås från 1920-talet fram till 1990-talet, då dödligheten i klimatrelaterade katastrofer minskade från ca 470 000 döda per år till mindre än 40 000 döda per år.
Totalt sett verkar det inte finnas mycket som talar för några ökningar vad gäller klimatrelaterade katastrofer. De extrema skillnaderna jämfört med 1920-talet beror naturligtvis i stor utsträckning på att fattiga länder har blivit rikare och bättre på att hantera katastrofer. Men de senaste årtiondenas minskning innebär ändå rimligen att klimatkatastroferna inte blivit värre. Det är för övrigt något som styrks av annan statistik.
Naturen är extrem
Men om klimatkatastroferna inte i första hand beror på globala klimatförändringar – hur kan det då finnas så många klimatkatastrofer att rapportera om?
Svaret är väl helt enkelt att extremt klimat är fullständigt normalt. Detta trots att många skribenter verkar tro att världens naturliga tillstånd är någon slags paradisisk miljö där varje årstid infaller när den skall och där vädret alltid är normalt.
Men så har det aldrig sett ut. I John Steinbecks fantastiska roman ”Vredens druvor” får vi till exempel följa ett antal familjers umbäranden under den stora torkan i USA på trettiotalet. Något så extremt har USA inte sett sedan dess, men det innebär inte att det aldrig mer kommer att inträffa.
Visst kan det vara så att den nuvarande uppvärmningen på en dryg grad per århundrade kan leda till något fler eller något färre klimatkatastrofer. En mindre temperaturskillnad mellan ekvator och våra breddgrader skulle kunna minska antalet oväder, samtidigt som högre temperatur skulle kunna ge mer regn. Här finns det gott om åsikter, men statistiken pekar i alla fall inte på någon dramatisk ökning av varken det ena eller andra.
Samma sak gäller havsnivåerna. Långa mätserier visar att havet stiger precis lika mycket nu som det gjorde för hundra år sedan. Hittills har vi inte sett några av de förändringar som så många har varnat för i mer än femtio år.
Men det innebär återigen inte att vi skulle kunna bortse från översvämningsrisker. Under perioder kan havet lokalt mycket väl stiga med flera meter på grund av olika typer av extrema väderfenomen. Och kanske NASA har rätt i sina varningar om en ny period av ”ostadig måne” med stora skillnader mellan ebb och flod. Katastrofer är normala.
Klimatkortet
Det finns med andra ord all anledning att se till att ha bra katastrofberedskap vare sig det gäller översvämningar eller skogsbränder. Och det finns all anledning att ha varningssystem som gör att människor slipper dö ”i onödan” (som i Tyskland). Katastrofer kommer att fortsätta att inträffa.
Men att dra ”klimatkortet” vid varje katastrof innebär bara att politiker och medborgare inbillar sig att de faktiskt kan kontrollera extrema väderhändelser genom att späka sig. Det är ungefär lika effektivt som att bränna häxor eller slå sig med piskor.
Risken är också överhängande att politiker satsar alla pengar på att minska koldioxidutsläpp och glömmer bort den ”naturliga” katastrofberedskapen. Sannolikt var det vad som hände i Tyskland, där man missade både förberedelser i form av preventiv tömning av dammar och den självklara utrymningen av riskområden. Förhoppningsvis kommer Tysklands katastrofala misstag att leda till ordentliga åtgärder, men hittills verkar de tyska politikerna ha kommit undan med ”klimatkortet”.
Gröna gräsmattor
Här nere i Blekinge är i alla fall vädret så normalt man kan förvänta sig. Våren var visserligen kall, men vi slapp förra årets köldknäpp som den gången effektivt gjorde slut på alla förhoppningar om körsbär och äpplen. I år är det gott om körsbär och det verkar bli hyfsat gott om äpplen också.
De senaste veckornas varma och soliga väder har avlösts av lite mera regn. Vi har till och med haft ett och annat åskväder, något som man får räkna med när det är varmt. De många varningarna om torka och lågt grundvatten har vi däremot inte sett mycket av i praktiken. Gräsmattorna håller sig gröna utan bevattning och brunnen har mer vatten än vad vi sett de senaste åren och väldigt mycket mer än under torråren på sjuttiotalet. Träden växer så det är nästan löjligt.
Det enda riktigt stora irritationsmomentet är de idiotiskt höga elpriserna. Här nere i Blekinge har producentpriset legat runt en krona per kWh de senaste månaderna. Det innebär ett konsumentpriser en bra bit över två kronor. Huvudorsaken är förstås de två nedlagda kärnkraftsreaktorerna vid Ringhals och våra politikers totala inkompetens när det gäller energipolitik. Men det återkommer jag till.
Ha en fortsatt härlig sommar.
**************************
Ett par små tillägg 20210809
Det blev ett väldigt liv om smältande isar på Grönland i månadsskiftet juli/augusti. Bilden från danska polarportal.dk visar att det faktiskt var en ganska kraftig avsmältning några dagar i slutet av juli. Den visar också att det alla andra dagar det senaste året varit en ovanligt kraftig tillväxt, respektive extremt låg avsmältning. En mera rimlig rubrik är med andra ord ”Grönlands isar växer igen”.
Efter en mycket kort avsmältning är isarna på Grönland tillbaka på tillväxt. Blå linje är data för senaste året och den grå är genomsnittet för perioden 1981-2010
Och det har varit mycket publicitet om nya rapporten från IPCC. ”Uppvärmningen är värre än någonsin” påstås det. Det är betydligt mindre publicitet om artikeln i Science där Gavin Schmidt, chef för NASAs Goddard Institute for Space Studies berättar att klimatmodellerna nog är bra, men att de tyvärr inte stämmer med verkligheten. Modellerna visar alldeles för hög uppvärmning.
Det här skulle väl ha varit OK om Gavin Schmidt varit en sådan där ”klimatförnekare”, men han och hans organisation är i själva verket ledande inom IPCC-arbetet.
******************************
Filed under: Göte Fagerfjäll
När det gäller SVT/SR finns utslag i granskningsnämnden att det finns en stor vetenskaplig enighet att människans utsläppen av koldioxid påverkar klimatet. Det är väl inte heller den stora frågan utan den stora frågan där enigheten är betydligt mindre är hur mycket och vilka följderna kan bli.
Den fria tolkningen av utslaget har lett till att det är fritt fram att komma med vilka vilda spekulationer som helst om framtida klimatkatastrofer även om den vetenskapliga grunden skulle råka vara mer än lovligt tunn. Det är också fritt fram att koppla alla otrevliga händelser i världen till människans koldioxidutsläpp även om det skulle råka vara väldigt långsökt.
Sedan kan jag upplysa Göte om att de höga elpriserna i Bleking inte har någon koppling till nedläggningen av reaktorerna vid Ringhals utan de är uteslutande orsakade av människans utsläpp av koldioxid.
PS
Sista stycket skall tolkas som ironi, om det inte framgår. Däremot är de föregående styckena inte ironi
DS
Vädret har inget minne. Vi får det väder som förutsättningarna ger.
Så varför talar vi så mycket om klimatet när alla påstådda katastrofeffekter visar sig nu i det rådande vädret. Svaret på den frågan är att det talas så mycket om klimatet för att det går lättare att styra ett folk som är skrämt och oroligt. Vad styr man mot och vilka är man. Målet är en global värd och de som styr har stor ekonomisk makt och är en del av västvärldens oligarker.
( i min religion har co2 ingen effekt på temperaturen och växthuseffekten existerar inte)
Låt er inte luras av klimatsnacket, det som händer, händer nu. Och nu händer inget särskilt eller hur.
Ett genomsnittligt vindkraftverk i Sverige, och dess genomsnittliga energiproduktion under året. Och då menar jag den el-energi som når konsumenten på en genomsnittlig plats i landet.
Hur många genomsnittliga vindkraftverk går det åt att ladda en stor Tesla under Laddperioden som befinner sig på den genomsnittliga platsen. Har hör 40 kan det stämma?
@Eskil
Jag har sett denna felaktiga kommentering förr. Upprinnelsen är en klimatalarmist (John Cook) som ville ha ”rätt” svar att och fuskade således fram svaret att 97% av forskningsrapporterna ansåg att människan är ansvarig för klimatförändringarna. Alltså inte koldioxiden är ansvarig.
I alarmistled framförs det alltid som att 97% av forskarna säger koldioxid är den skyldige, vilket är en vidare utvecklingen av den ursprungliga lögnen.
https://klimatupplysningen.se/det-magiska-talet-97/
Jag tycker hela upplägget att titta på vad rapporten skuldbelägger är helkonstig. Varje rapport tittar bara på något kugghjul i klimatmaskineriet och kan inte uttala sig om hur hela maskinen fungerar. Utpekande av en orsak till allt är snarare en varningssignal om att rapporten är framtagen med ideologisk övertygelse.
När det gäller mer extremväder är det något James Hansen (en känd klimatalarmistforskare) tog fram i en rapport. Han har även skrivit en bok ”Storms of my grandchildren : the truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity”. Då borde lilla istiden varit en lugn ovädersperiod, men trots det hade vi då mycket svält i Sverige pga missväxt.
Jag har även sett honom göra en rapport om avskogningen i världen genom att titta på satellitbilder. Enligt Hansen har hälften av skogen permanent försvunnit i Sverige under en tidsperiod, ca 1990-2010. Som svensk vet man att det inte är sant, så man förpassar snabbt hans rapporter till cirkelarkivet.
Ett större vindkraftverk ger 3 MW och vid snabbladdning 50 kW, så skulle det räcka till 60 bilar och med förluster i ledningar klan det bli 40 bilar. Jag har kört elbil i 5 år och snabbladdning gör man bara vid resor över 30 mil, vilket de flesta bilägare gör några få gånger per år. Detta är undantagsfall och försumbart i jämförelse med vad som krävs för stålverk och annan energikrävande industri.
Det stora problemet är att få energi (inte effekt, för det kan alltid planeras bort eller hanteras med ekonomiska styrmedel).
Ett större vindkraftverk på 3 MW ger ca 9000 MWh per år. En Elbil drar ca 0,002 MWh per mil
Med matematik får man att detta blir 9000/0.002 = 4 500 000 mil. Om man räknar med att man kör 2000 mil per år, så finner man att detta då skulle räcka till 2250 bilar.
Nu kommer den svåra biten. Det blåser inte jämnt vilket kräver lagring, vilket är den stora kostnaden i ett vindkraftsystem. Dessutom har lagring av energi ganska höga förluster. Verkningsgraden för att ladda och ladda ur ett batteri uppskattar jag till 80% och om man väljer lagring i vätgas så hamnar det troligen på 50%. När det gäller övriga förluster för kedjan mellan producent och förbrukare så är den likvärd mellan alla producenter av energi.
Bilar i Sverige kör ca 8000 Mmil/år vilket kräver 0.002 MWh/mil = 16*10^6 MWh.
Om vi delar detta med med 9000 MWh så får vi fram antal vindkraft verk för att hålla bilparken i drift.
16*10^5 MWh/9000 MWh = 1800 stycken vindkraftverk.
Om man kräver laddning även när det inte blåser så kräver det 2200 med batteri och 3600 vid lagring i vätgas. Notera att lagringen snabbt kostar 5 gånger mer än kostnaden för själva vindkraftverket om lagring skall täcka upp till 100% för vindstilla under ett dygn.
Att 2000 vindkraftverk är förmodligen rimligt då mina beräkningar uppskattar behovet av vindkraftverk till 70000 för Sveriges totala energibehov och då skulle 3% av Sveriges energi vara transportsektorn.
Kent, ett vindkraftverk ger i snitt 37% av maxeffekten.
Dina verkningsgrader är väldigt optimistiska. För batterilagring krävs 1.5kWh för varje återmatad kWh, dvs 67% verkningsgrad.
För vätgas beror det på om man vill ta vätgas ur naturgas (såsom man gör idag) eller vatten. Bränslecellen som omvandlar vätgas till likström ligger på en verkningsgrad på 60% för den mest effektiva (priset osagt). Traditionell spaltning av vätgas med två elektroder ligger på 33%. Dock kan man få mycket bättre verkningsgrad genom att använda ånga varför en kärnreaktor gen 4 som använder smält salt eller bly passar bra ihop med skapandet av vätgas. Därtill måste du komprimera vätgas, samt omvandla AC till DC och DC till AC. Traditionell spaltning av vatten ligger under 20% i verkningsgrad.
Effekten är ett problem då kalla vintrar som mitten av 80-talet dyker upp. Det är inte ok sedan många decennier tillbaks att stänga av strömmen till folk pga elbrist när det är som kallast och låta folk frysa i mörkret omsvepta av en filt för att staten inte kan tillgodose effektbehovet. Det var tio år sedan man inte tyckte det var ok med elbrist pga att snötyngda grenar rev ned luftledningar. Man ändrade lagen och tvingade elnätsägarna att påbörjade arbetet med att dra ledningarna i marken istället.
Det är heller inte ok att påtvinga vare sig folket eller företagen onödigt dyr el. Det kostar ofantliga mängder pengar och är ett rent slöseri för att inte tala om hur många jobb som skulle försvinna helt i onödan.
Dessutom är det inte helt lätt att bara låta priset styra marknaden. Ta tex ett smältverk som tar en vecka på full effekt att värma upp. Ska det smältverket stänga av när det blir en effekttopp med elbrist? Det företagets vinst blir snabbt förlust om elförsörjningen inte är garanterad. Enda sättet för dem att gå bort från el och lägga in reservkraft med fossilt för att värma (eller flytta verksamheten till ett annat land med bättre förutsättningar). Dessutom skapar det driftstörningar av leveranser till kunderna som ger dominoeffekter. Gör smältverket tex motorblock så kommer någon maskins produktion stoppas.
Ska ett samhälle fungera måste vissa saker fungera:
* Vatten
* Avlopp
* Mat
* El
* Polis & rättsäkerhet
* Transportmöjligheter
Det har inte varit svårt att ordna detta förr och ska inte vara det framöver heller om man inte är en oduglig och klåfingrig politiker.
Jag lade in ett tillägg till krönikan med lite data om Grönland och den nya IPCC-rapporten.
/göte
Rapporteringen om de smältande isarna på Grönland månadskiftet juli/augusti är ett exempel på selektiv sanning som genomsyrar massmedias klimatrapportering.
Varje händelse som kan användas för att blåsa upp alarmismen kommer till flitig användning men varje händelse som kan användas för att nyansera det alarmistiska budskapet förbigås med tystnad.
Jag skickade faktiskt samma graf på Grönlands istillväxt igår kväll till SVT. Fick ett autosvar där de tackade för mitt nyhetstips och att de skulle höra av sig om det var intressant för dem. Så nu väntar jag på att Erika Bjerström ska höra av sig..
Hej Henrik
Jag hoppas att du inte håller andan i väntan på svar från Erika.
Jag såg förresten just nederbördsstatistiken från Tyskland i juli. Inget märkligt där, utom att juli varit ovanligt torr de senaste tre åren. Årets nederbörd verkar vara tillbaka till det normala. Inte överdrivet extremt med andra ord även om mycket av nederbörden råkade komma på ”fel ställe”.
Just nu verkar media gå ”all in” vad gäller bränder i Grekland. Ärligt talat förstår jag inte riktigt vad som händer. I mitten av sjuttiotalet vandrade jag några veckor fram och tillbaka över Kreta och Peloponnesos och jag har svårt att tänka mig att det kan bli torrare än vad det var då. Det är helt enkelt fullständigt normalt att det är kruttorrt på de grekiska öarna så här års. Vad tiden lider får vi väl se om brandorsaken är densamma som i Portugal 2018, med massiv plantering av eucalyptusträd.
Men om man bara har en hammare…
/göte
Hej Göte, hon är säkert på segelbåten på väg tillbaka till Sverige (för hon har väl inte flugit dit??). Så jag ger henne lite tid till att svara..
Google maps visar lite olika brandhärdar på Euboia, nordväst om Aten. Kollar man skogen runt om de markerade platserna så verkar det vara ganska rejäl tallskog, brinner förmodligen extra bra. Men frågan är förstås vad som startade bränderna.