Jul Jul Strålande Jul

I dagarna har världens mest prestigefyllda pris för nytänkande delats ut i Stockholm. Nobelpriset är toppen, the ”peak summit”, som Dan Shechtman, årets pristagare i kemi uttryckte sig vid en presskonferens på Kungliga Vetenskapsakademien.

Att stå på sig kostar på, Enligt Dan Shechtman tog det ett och ett halvt år innan forskarkollektivet till fullo accepterade hans tankar och upptäckter. De idéer som han nu fått Nobelpriset i kemi för.
– Min värsta kritiker var hela tiden jag själv, men jag visste att jag hade rätt.
På frågan hur man blir upphöjd pristagare sade Dan Shechtman att det bästa man kan göra är att bli expert.
– Det spelar ingen roll på vad, men bli expert. Du kan alltid ändra inriktning på din kunskap.

Grundläggande forskning

Varför behöver vi grundläggande forskning?

Nära nog unisont svarar alla årets fysik- och kemipristagare att det är grundforskningen som skapar revolution. Teoretiserandet är bra men det är den praktiska och experimenterande forskningen som står för mycket av det oväntade.

Som när den australiske astronomen John O’Sullivan letade efter de strålande svarta hål, som Steven Hawkins förutspått. Men O’Sullivan kunde inte tolka sina signaler för att de var så förvridna och distorderade. Lösningen, att använda Fourier-transformering av data, gjorde tyvärr inte att han fann några svarta hål, men väl att O’Sullivan skapade grunden för WiFi-kommunikation som idag finns hos oss alla.

Strålande och glittrande supernovor

Det var sökandet efter ljussvaga spår från gigantiska explosioner för många miljarder år sedan och att vi nu vet att universum utvidgar sig i en allt snabbare takt som gav Saul Perlmutter, Brian P. Schmidt och Adam G. Riess årets Nobelpris i fysik. Deras användning av öppen källkod och Linux är väl dokumenterad. Naturligtvis går det inte att dra några direkta kopplingar mellan Nobelpris och öppen källkod, men det är ändå tänkvärt att en så stor del av den experimenterande forskarvärlden arbetar på öppna plattformar. Är det också därför Saul Perlmutter citerar Douglas Adams när han säger att vi hittade 42 supernovor i sin avhandling (Measurements of Omega and Lambda from 42 High-Redshift Supernovae Perlmutter et al., LBNL-41801, 1998, Accepted for publication in the Astrophysical Journal, v. 516, no. 2)? I Liftarens guide till galaxen är ju svaret på den yttersta frågan, Livet, Universum och Allting, just 42. Känner du inte till detta rekommenderar jag att du ger dig själv Douglas Adams bok som jullektyr (ISBN: 9176433692). Läsupplevelsen, och måhända också möjligheten att i jul prova en ny smak av Linux med en distribution du aldrig hört talas om är utmanande.

Styr din stjärnkikare med en öppen plattform. Nobelpristagarna i fysik gör det!

Filed under: Jan Zettergren, Linuxspalten