Vilket operativsystem och vilken processor hittar vi i nästa mobiltelefon/dator? Och vem bryr sig?

Intel och Microsoft visar jättevinster och en snabb extrapolering av tillväxtkurvorna visar att de bägge snart kommer att dominera helt. Och ändå har väl aldrig framtiden verkat så osäker för de bägge giganterna.

Det uppenbara problemet är – säger alla – att de bägge företagen har missat ett par teknikrevolutioner.  Intel missade ARM-processorns intåg och Microsoft missade  mobiltelefonens betydelse för operativsystem och applikationsprogramvara. Det här är förklaringar som låter bra, och på många sätt är korrekta. Men som vanligt är verkligheten inte riktigt så enkel och rättfram. Framför allt är det svårt att ”backa bandet”  och rätta till ”problemen” i efterskott.

För, idag bryr sig allt färre om vilken processor och vilket operativsystem som sitter i den apparat man köpt. Det viktiga är att tillverkaren kan få rätt tillämpningar att fungera på ett vettigt sätt. Självklart ger det företag som Intel  och Microsoft ett stort försprång på PC-marknaden, men det innebär också att ”jättarna” inte har någon fördel framför de andra på nya marknader. Och de nya marknaderna är de som växer snabbast.

Så, när Intel lanserar en x86-processor med energiförbrukning nästan i ARM-klass möts de av en gäspning. Visst kommer slutanvändarna att köpa en x86-bestyckad telefon om den är bättre än de andra. Men x86-arkitekturen ger ingen direkt konkurrensfördel i sig.

På samma sätt kan Microsoft och Nokia mycket väl lyckas på mobiltelefonmarknaden. Men knappast för att de är Microsoft och Nokia, utan i så  fall för att telefonerna är bättre, billigare eller snyggare än de andra.

Vad som händer är helt enkelt att vi flyttar oss uppåt i abstraktionsnivå. Det har hänt massor av gånger förut och kommer att hända många gånger igen. I elektronikbranschen är vi vana vid att det händer mycket oftare än i andra branscher. Val som framstod som jätteviktiga för bara några år sedan blir plötsligt icke-frågor (ta till exempel alla egendomliga typer av massminnen som det skrevs så mycket om). Det här behöver inte betyda att alla tillverkare rättar in sig och bygger samma saker med samma komponenter och mjukvara. Däremot blir konkurrensen oerhört mycket tuffare.

Att det här skrämmer elektronikjättarna är lätt att förstå. En stenhård prispress på operativsystem och systemkomponenter ger gratis-OS som Linux och billiga ARM-baserade systemkomponenter stora fördelar. Och att vända den utvecklingen blir inte lätt.
Microsoft och Intel kan mycket väl fortsätta att växa, men gissningsvis har bägge företagen en motsvarighet till  slaven som hade till uppgift att med jämna mellanrum viska sitt budskap i kejsarens öra. Budskapet var: ”kom ihåg att du är dödlig”. I Microsoft och Intels fall är väl snarare budskapet: ”kom ihåg Digital Equipment”.
Embedded World och bussar
Det drar förresten ihop sig till Embedded World-utställning i Nürnberg igen. Den som inte har varit där på några år kommer nog att bli förvånad över hur stort allt har blivit. Embedded är fortfarande det stora tillväxtområdet och det ”paraply” som alla verkar vilja samlas under. Själv kommer jag att vara på mässan från dag ett tills dess att de kastar ut mig. Redan nu är de flesta halvtimmespass inbokade, så det blir många möten.

Och till slut. I veckan invigdes äntligen direktbusslinjen mellan Nacka (Saltsjö-Boo) och Kista. De som arbetar i Kista kan byta fyrtiofem minuters bilresa eller en och en halv timmes buss/tunnelbana mot en knapp timmas bussresa (åt varje håll förstås). Skillnaden är att bussresan görs i en bekväm buss med Internet-uppkoppling. I praktiken byter man alltså en och en halv till tre timmars irritation mot två timmars produktivt arbete.

Det här är inte ett initiativ från SL, utan från ett privat bussbolag. De vanliga månadskorten gäller alltså inte och bolaget får inget kommunalt stöd. Orsaken till att den här typen av verksamhet inte startats tidigare är ändå inte ekonomisk. Det var helt enkelt inte tillåtet att köra linjetrafik fram till i år, när reglerna ändrades.

Filed under: Göte Fagerfjäll