Satsa offensivt på fordonselektronik

Katastrofuppgifterna om Ericssons nedläggning av all svensk produktion är inte bekräftade, men de är tyvärr inte alls orimliga. Ingen har väl missat att Ericsson har problem.
Men Sverige är inte bara Ericsson och just nu finns det all anläggning att lägga resurser på fordonsindustrin och robotindustrin. Där finns en otrolig utvecklingspotential.

Nu skall vi förstås inte ”dissa” Ericsson alltför mycket. Det är trots allt ett företag med 116 000 anställda runtom i världen och en mycket stark ställning inom telekom. Men det är klart – om antalet anställda i Sverige minskar från dagens 15 000 till kanske 11 000 blir bilden av det ”svenska” företaget lite naggat i kanten.

Fordon driver
Telekommunikation fortsätter naturligtvis att vara en stor drivkraft för elektronikområdet. Men på alla konferenser och i alla elektronikföretag läggs nu allt mer fokus på fordonsindustrin. Där finns pengarna och – märkligt nog – där finns också behoven av ny och mycket mera avancerad elektronik. Fordonsindustrin klarar sig inte längre med teknik som utvecklats för industrielektronik, telekom och konsumentelektronik.

Helt nya krav
De senaste tjugo till trettio åren har det talats mycket om ökande antal processorer i bilar och ökat elektronikinnehåll, men ärligt talat har konstruktionerna ofta varit ganska simpla. Det har handlat om styrning av bränsleinsprutning och tändning, ofta med ganska ålderdomliga komponenter. I den ”gamla” fordonsindustrin var ledtiderna långa och nya bilar baserades på tio år gammal elektronik. Inte så avancerat och kanske inte så tekniskt utmanande – men det fungerade på ett säkert sätt.

De flesta biltillverkare har vid det här laget bytt arbetssätt ganska radikalt. Det går inte längre att bestämma elektronikkomponenter i början av konstruktionscykeln och sedan sitta fast i gamla lösningar. Man måste kunna använda den senaste tekniken som utvecklats för konsumentelektronik. Detta för att få tillräckliga prestanda och tillräckligt låg energiförbrukning kombinerat med ett tillräckligt lågt pris. På det här sättet har man kunnat proppa nya bilar fulla med avancerade navigationssystem, avancerade ljudsystem och bättre diagnossystem. Moderna processorer och nya komponenter har gett bilarna en mängd nya och mer eller mindre nödvändiga funktioner.

Artificiell intelligens
Men steget till autonoma bilar kräver ännu mycket mer. Bara att plocka in informationen från ett par dussin videokameror, några radarenheter och ett antal ultraljudsensorer är svårt nog. Att sedan bearbeta informationen och ta beslut i realtid – det kräver fruktansvärt mycket datakraft. Med dagens teknik hamnar effektförbrukningen lätt på flera kW.

Därför måste fordonstillverkarna utgå från ny teknik, både vad gäller hårdvara och mjukvara. Det hela baseras med all sannolikhet på artificiell intelligens och på sikt blir det förmodligen helt nya typer av processorer (eller vad de nu skall kallas). Till att börja med handlar det förmodligen mest om anpassade DSP-lösningar och forskning och utveckling på alla nivåer.

Hitta forskare och ingenjörer
Och här har vi nog nyckeln till alltsammans. För att hänga med i utvecklingen av nya fordonssystem krävs massor av forskare, programmerare och hårdvarukonstruktörer. Företag som Google och Tesla har i åratal dammsugit högskolorna i USA på kompetens och satsar hårt på att bli bäst.

Men de stora fordonstillverkarna är – naturligt nog – inte särskilt intresserade av att släppa den nya tekniken till nya aktörer. Om elektronik och mjukvara står för halva värdet i en bil vill man inte bara släppa iväg kontrollen hur som helst. Det handlar dessutom inte bara om kontrollen av själva bilen, utan också om de gigantiska mängder data som genereras av bilförarna. Här finns mycket stora värden som alla vill lägga beslag på.

Därför ser vi stora satsningar från alla de stora fordonstillverkarna, bland annat från Volvo (i samarbete med Autoliv) och Scania. Det här kan generera väldigt många arbetstillfällen och mycket intressant forskning för de länder som kan klara utmaningen.

Den trånga sektorn kommer säkerligen att finnas på högskolenivå. Att snabbt kunna spotta ut folk med rätt utbildning är inte lätt och helst skulle väl arbetet ha startats redan för flera år sedan.

Från Ericsson och Nokia
Men kanske fordonsindustrin kan dra nytta av telekomföretagens problem. Forskare, programmerare och hårdvaruutvecklare som inte ser en framtid inom telekom kan få en ny och ljusare framtid inom fordonsindustrin. En och annan kanske får ta steget till Göteborg, men ärligt talat – det är inget dåligt val.

Om självkörande bilar skall bli verklighet ”på riktigt” krävs jättelika investeringar och mångårig forskning. Det är egentligen bara fordonsindustrin som omsätter tillräckligt mycket pengar för att ha råd med det. Resultatet kan mycket väl bli att fordonsindustrin blir teknikdrivare för både elektronik och programvara. En intressant framtidsmöjlighet och något som förhoppningsvis inte bromsas av bilhatande miljöpolitiker.

Framtidens Silicon Valley kanske finns i München och på Hisingen.

Comments are closed.