Återställ inte våtmarkerna
Okej – inblandning av biobränsle gav inte några minskade koldioxidutsläpp och idisslarna var inte klimatbovar. Då satsar vi allt krut på våtmarkerna. ”Återställ våtmarkerna” skanderar både fastlimmade klimataktivister och politiker. ”Vår framtid är beroende av det”.
I det läget måste det kännas otroligt tråkigt att se resultatet av en första stor femårig utvärdering av en återskapad våtmark. I stället för minskade utsläpp av klimatgaser blev resultatet ökade utsläpp. Återigen visade det sig att modellerna inte stämde med verkligheten.
Rapporten från Sveriges Lantbruksuniversitet är visserligen inte publicerad ännu men Sveriges Radios Vetenskapsradio fick tillgång till resultatet i förhand. Forskningsprojektet använde först två år åt att mycket noggrant mäta utsläppen av framför allt koldioxid, metan och lustgas från området som det var före ”återvätningen”.
Därefter återskapades våtmarken genom att all avrinning stoppades. När det var klart mättes resultatet i ytterligare två år för att se skillnaden.
Större utsläpp
Men i stället för minskade utsläpp blev resultatet att utsläppen av växthusgaser ökade. Mycket berodde förstås på metanutsläppen från våtmarkerna – ett välkänt men ofta nedtystat faktum. En del berodde också på att man avverkade alla träd på området – inga träd klarar ju att växa i vatten. Övriga faktorer får vi förhoppningsvis se när rapporten publiceras.
Det hade varit illa nog om resultatet hade visat en liten eller ingen förbättring men ingen kunde väl ha trott på en försämring. Det är ju fullständigt katastrofalt.
För att minimera skadan lanseras nu hypoteser om att ”resultaten nog blir annorlunda i södra Sverige”. Det säger till exempel Amelie Lindgren från Göteborgs Universitet som håller på med en handbok om återvätning. Men med tanke på de gigantiska förhoppningarna och de stora satsningarna på våtmarker vore det ganska märkligt om SLU skulle välja att mäta på ett område där man förväntade något annat än spektakulära resultat åt ”rätt” håll.
Nya banderoller?
En intressant fråga är väl hur aktivisterna inom gruppen Återställ Våtmarker reagerar på den nya forskningsrapporten. Gruppen är ju extremt aktivistisk och militant och brukar tala om återställning av våra svenska våtmarker som nödvändig för att stoppa makthavarnas förgörelse av livet på jorden.
Att ändra banderollerna till ”Stoppa återställningen av våtmarker” eller ”Dika ut våra metanläckande våtmarker” känns nog inte särskilt aptitligt. Men sannolikt väljer man nog bara att blunda för fakta. Samma sak gäller säkert EU, som budgeterat gigantiska summor för att återställa våtmarker. Eller den svenska regeringen som budgeterat 200 miljoner per år för samma sak. Inte heller SVT och TV4 har hittills valt att uppmärksamma rapporten.
Återvinn inte kläder och plast
Det hela påminner väldigt mycket om diskussionen om återvinning av plast och kläder. Härom dagen hade till exempel Aftonbladet en artikel om återvinning av kläder där man ”taggat” ett antal plagg som lämnats till H&M för återvinning.
Det visade sig att kläderna for ut i världen åt olika håll för att slutligen landa i Afrika där det mesta till slut hamnade på sophögar eller eldades upp på stranden. Med andra ord ungefär samma ”resa” som vi sett återvunna kläder och återvunnen plast göra i andra undersökningar.
Det här har bevisats gång efter annan. Plast som ”bokföringstekniskt” går till återvinning hamnar i själva verket i havet eller eldas upp i anläggningar för till exempel cementproduktion – naturligtvis utan någon som helst rökgasrening. Kläder som bokförs som ”återvunna” hamnar på soptippar.
Lumppapper
Det här är inte ett dugg underligt. Plast tillverkas i otroligt många varianter och så fort man blandar olika plaster blir de hopplösa att återvinna. Moderna textilier är ännu värre. Inte ens om man kan sortera perfekt blir de intressanta som råvaror.
I min barndom kunde man fortfarande ibland se ”lumpgubbar” som gick runt och köpte upp gammalt tyg och gamla kläder. Det var framför allt bomulls- och linnetyg som var intressant och den insamlade lumpen gick till pappersindustrin. Lumppapper är arkivbeständigt och av hög kvalitet.
Lumppapper tillverkas fortfarande, men i små volymer. Idag går det att tillverka alldeles utmärkt arkivbeständigt papper av trä och ”lumpgubbarna” är borta sedan länge.
I stället rapporteras det då och då om nya fantastiska metoder att återvinna tyg till nya fibrer. Tyget löses upp till en ”soppa” och nya trådar sprutas ut via munstycken.
I verkligheten är det här mest bara en dyrbar variant av viskostillverkning, något som varit känt och populärt sedan slutet av 1800-talet. Man löser upp cellulosa (framför allt från trä) och sprutar sedan ut lösningen genom munstycken med fina hål. Tyg tillverkade med den här tekniken kallas ofta konstsilke eller rayon (viskos och modal är också vanliga namn) och har som sagt varit vanliga de senaste hundra åren.
Det är inte helt lätt att förstå fördelen med att utgå från insamlat tyg i stället för trä. Troligen handlar det om att det ”låter cirkulärt och bra”.
Elda upp skräpet
Tyvärr är nog de gamla sanningarna fortfarande sanna. Metall är lätt och lönsamt att återvinna så länge man inte ”krånglat till det” (som i litiumjonbatterier). Glas är lätt att smälta ner och återvinna och kan till slut bli isoleringsmaterial. Papper kan återvinnas i några omgångar och slutar ofta som toalettpapper.
Men plast och kläder (som ofta dessutom innehåller syntetfibrer) är dyrt och ineffektivt att återvinna ”på riktigt”. Det som inte går att sälja ”second hand” hanteras bäst och effektivast via energiåtervinning med bra rökgasrening. Där har Sverige varit världsledande i mer än femtio år,
Här kan faktiskt Sverige göra en stor insats för världens klimat och miljö. Alla problem med plastberg, öar av plast och berg av sopor går ju att hantera enkelt och effektivt med effektiv förbränningsteknik.
Det är bara att bygga sopeldade elproduktionsanläggningar. Vill man ha ett ännu bättre miljösamvete kan man kombinera med solpaneler och vindkraftverk och bara elda när det inte blåser tillräckligt mycket eller solen lyser fullt ut. Stabil elförsörjning är en bristvara i stora delar av världen.
Betala för skräpet
Och hur kan det här lösa sopproblemet? Tja, det är bara att betala för bränslet. Ett kilo plastavfall innehåller nästan lika mycket energi som ett kilo olja och är alltså värt uppåt en tia ”rakt av”. Med en enkel infrastruktur för att köpa plastsopor och en prislapp på en tia per kilo kommer garanterat alla ”plastberg” att försvinna snabbt och automatiskt. Eventuella flytande plastöar kommer också snabbt att omvandlas till pengar.
Andra brännbara sopor, som kläder och annat, är inte riktigt lika energieffektiva så där kanske man måste lägga till en liten premie till sophämtarna. Men också där är det säkerligen ”lätt som en plätt” att förvandla ett problem till en ekonomisk tillgång. Det är bara att skapa en marknad och sätta ett pris.
Att världen fortfarande väljer att elda olja hellre än plast och andra sopor är otroligt svårt att förstå. Ännu konstigare är att miljö- och klimatrörelsen så hårdnackat motsätter sig energiåtervinning av plast och sopor. För att inte tala om EU-politiker, som verkar villiga att betala hur mycket skattepengar som helst för att slippa energiåtervinning. Det hela är fullständigt idiotiskt.
EU har till och med drivit igenom straffavgifter på plast som eldas i kraftvärmeverk. Enbart de västsvenska kraftvärmeverken betalade förra året drygt en miljard för sina utsläpp. Det gäller framför allt för den plast som förbränns.
Dumpa skiten i havet
Och på tal om idiotiskt. En Chalmersrapport visade nyligen att fartyg skitar ner hamnar och kustområden på ett ovanligt onödigt sätt.
Det hela handlar – återigen – om bunkerolja/tjockolja som fartygsbränsle. Som alla säkert vet destilleras ju råolja till bensin, fotogen och dieselolja plus en varierande mängd tjocka oljor med längre molekyler. Nordsjöoljan ger väldigt lite sådana restprodukter medan till exempel oljan från Venezuela ger en stor andel tjockolja.
Den här oljan är trögflytande och innehåller mycket svavel och annat äckelpäckel. Men den är billig eftersom inte så många klarar av att använda den. Traditionellt har därför stora fartygsmotorer anpassats till tjockolja, bland annat via förvärmning. Fartygstrafiken har länge haft låga utsläppskrav.
På senare tid har utsläppskraven höjts, framför allt nära land. Det har fått en del rederier att gå över till vanlig (dyr) dieselolja medan fler har investerat i ”skrubbrar”, en teknik för att tvätta avgaserna med vatten för att undvika att släppa ut svavel och annat elände i luften.
Fast det är klart – vattnet från skrubberanläggningarna måste släppas ut någonstans och det normala är att bara pumpa det ut i havet. Lagstiftarna ”tänkte inte på det”. Det här innebär stora koncentrationer av svavel, olika metaller och annat elände i hamnområden.
Cracker eller bioolja
Och hur skall jag nu få det här att bli Miljöpartiets fel? Jodå, det går bra den här gången också.
Det uppenbara sättet att minska problemet med tjockolja är ju att minska tillgången och därmed höja priset. Det här gör man i crackeranläggningar där bunkeroljans långa molekyler splittras så att man i stället kan skapa bensin och dieselolja. På vägen försvinner också föroreningarna.
Preem hade för några år sedan bestämt sig för att bygga en av världens största crackeranläggningar i norra Bohuslän. Alla tillstånd var klara och det var egentligen bara att starta bygget. För miljön (och klimatet) var det här ett ganska fantastiskt besked.
Men dåvarande miljöminister Åsa Romson (mp) var inte ett dugg glad. Hon insåg säkert att bygget skulle vara bra för miljön, men också att det skulle innebära bokföringstekniskt högre koldioxidutsläpp för Sverige. Så kan vi inte ha det.
Så det mp-styrda miljödepartementet såg till att crackeranläggningen byttes mot en anläggning för att tillverka biobränsle. Biobränslet gav visserligen inte några miljö- eller klimatfördelar globalt sett men för Sverige gav det möjlighet att bokföringstekniskt minska koldioxidutsläppen via ökad inblandning av bioolja.
Idag, efter att ha satsat otroliga mängder skattemedel, står vi alltså med en ganska meningslös anläggning för biobränsle samtidigt som världen saknar en utomordentligt meningsfull anläggning för att konvertera äcklig tjockolja till rena bränslen. Grattis Miljöpartiet!
Inte bara gnäll
Så här långt kanske krönikan låter som gubbgnäll. Allt nytt är fel och allt gammalt är bra.
Men så enkelt är det faktiskt inte. Tvärtom är jag närmast överförtjust i nyheter som till exempel AI (inte minst när det gäller medicinska tillämpningar), kärnkraft (både fission och fusion) och rymdteknologi. Eller lite äldre nyheter som värmepumpar och flygplan.
Tyvärr är det väl så att mycket av det ”politiskt nya” egentligen mest bara är dumt och ogenomtänkt och då hjälper det inte att det är nytt. Nya och dumma saker är inte i första hand nya – de är i första hand dumma.
Därför blir jag irriterad när politiker satsar fantastiska summor av våra skattepengar på sådant som är uppenbart meningslöst samtidigt som de vägrar satsa ens en bråkdel på sådant som är uppenbart meningsfullt.
Ta bara den mångåriga diskussionen om äldre som lider (och ibland dör) av att det är för varmt på deras äldreboenden. Väldigt många politiker verkar tro att det beror på klimatförändringar och bara kan lösas med sänkta koldioxidutsläpp.
Men i den verkliga verkligheten har både problemet och lösningen funnits i många årtionden. Små lägenheter blir varma på sommaren och det löser man genom att installera luftkonditionering. En enkel luftkonditionering för en liten lägenhet kostar ungefär 10 000 kronor. Då får man dessutom billig värme på höst och vår som bonus.
När min mor led av värmen på sitt äldreboende hade jag faktiskt allvarliga planer på att ta med en gedigen slagborrmaskin och installera en liten värmepump. Jag hade till och med en extra sådan stående som jag köpt för knappt 5 000 kronor. Vakuumpump och läckdetektor köpte jag innan EU bestämde att ”vanliga människor” inte fick installera värmepumpar. Innan dess installerade jag åtminstone ett tiotal värmepumpar.
Nu hann min mor dö innan jag satte planen i verket så jag slapp skadestånd för åverkan. Men så vitt jag vet saknar fortfarande det annars utmärkta äldreboendet luftkonditionering nu åtta år senare. Och i radio och TV talar man fortfarande om luftkonditionering på sjukhus och i äldreboenden som om tekniken uppfanns förra året. Det hela är fullständigt löjligt.
Luftkonditioneringar har förresten funnits i mer än 100 år. Fönstermonterade luftkonditioneringar av den typ som finns överallt i USA har funnits i ungefär 90 år. Och moderna värmepumpar med separata inne- och utedelar har varit billiga och lättillgängliga i många år.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Vi har sopförbränning med energiåtervinning av restavfall i Sverige. Varför kan vi då inte låta plastavfallet åka med restavfallet istället för att ha separat plastinsamling?
Ja det kan man sannerligen fråga sig. Möjligen kan det vara praktiskt för förbränningsanläggningarna att kunna styra plastinblandningen men det är knappast orsak nog att ha en så krånglig avfallshantering. Tyvärr lär vi snarare få se mer meningslös plaståtervinning i takt med att EU genomför allt mer drakoniska åtgärder. Det viktiga för EU är att det låter bra.
/göte
De ”små” luftkonditioneringsenheterna som man ställer på golvet inomhus med ”slang” genom fönstrets öppning är förvånansvärt effektiva.
Inte lika bra som rena splitenheter, men min bedömning är att de ligger runt 80-90% av splitenheter med samma förbrukade mängd elenergi.
De har dessutom fördelen att de tar kondensvattnet och återmatar till den heta kylaren för att höja verkningsgraden. Så man slipper problemet med fritt kondensvatten och därmed en bra avfuktning samtidigt som rumstemperaturen sänks. Ljudnivån är förstås ett problem, men är det bara svalt (och torr luft) när man lägger sig så funkar det ganska bra att dra ner effekten under natten.
De sammanbyggda luftkonditioneringarna är lite ”mekkiga” om man vill täta glipan i fönstret (och det vill man). Men visst är de ett bra alternativ till att svettas i en varm lägenhet. Om man har bott på motell i USA har man dessutom vant sig vid att luftkonditioneringar väsnas.
Jag vill minnas att vi testade en sammanbyggd luftkonditionering till min mor men av någon anledning fungerade den dåligt.
Sjukvården och åldringsvården verkar i alla fall nöja sig med att dela ut fläktar. Om inte annat kan man åtminstone vispa runt luftburna virus och bakterier.
/göte
Ang. luftkonditionering.
Många gör ju fel när det är varmt genom att ha fönstren öppna på dagen.
Ha koll på tempen inomhus och stäng när det blir varmare ute än inne.
Öppna på natten och med ett myggnät för fönster/dörr.
Har du tvåplanshus så öppna på nedre våningen och låt värmen dra ut på ovanvåningen på natten, stäng sedan på dagen när värmen stiger igen.
Har knappt använt AC med luft/luft pump då det varit varmt genom detta.
En tystgående/stor fläkt gör större nytta om det blir för varmt i rummet.
Hej Roger
Ja skorstenseffekten är inte dum. Jag brukar öppna till vinden och öppna takluckan från vinden upp mot himlen. Det suger ut värmen effektivt. Det gäller bara att kolla så att det inte börjar regna.
Tyvärr fungerar det inte lika bra i ett litet äldreboende. Min mor hade stora härliga fönster mot väster med utsikt över havet, något hon verkligen uppskattade. Men på eftermiddagen blev det väldigt varmt de sommardagar då solen strålade som bäst.
Det är ungefär som mitt hemmakontor i Stockholm. Separat hus, 35 kvadratmeter, välisolerat och fönster åt söder. Men redan när jag byggde huset kompletterade jag med en liten värmepump. Fantastiskt!
/göte
Göte.
En markis kan göra susen i västerläge om hyresvärden godkänner det?
Jag har tyvärr testat en dålig men billig fristående AC. Därefter testvinnaren i Råd och Rön. Visst var den dyrare, men 10 ggr så effektiv. Numera kör jag med Frikyla som jag tycker borde vara standard i alla villor med bergvärme.
Något som också är mycket effektivt är solfilm på glasrutorna.
Även jag har irriterat mig på att vi inte fick den planerade crackern som Premraff planerade att bygga. Det var ju dessutom skandalartat hur regeringen i hemlighet gjorde upp med styrelsen om att bygga en anläggning för biobränsle istället.
Ja, det är väl absolut självklart att en återvätning av en våtmark ger den effekten – på kort sikt. Har väldigt svårt att tro att forskarna inte visste det redan innan. Eller trodde man att vattenpåslaget skulle ge ett omedelbart stopp av utsläppen. Kanske men då är det lite klantigt att glömma bort nedbrytningen av växtdelar som sker innan återställandet är fullständigt. Men hur lång tid tror forskarna att en sådan process tar? Vad har det har för effekt på 5-10 år? Det korta inslaget sa ju ingenting. Som vanligt är medias rapportering av forskning bristfällig.
Forskningen visar tydligt att våtmarker står för betydande utsläpp och jag hoppas verkligen att detta leder till förståelse för om det är meningsfullt att försöka stoppa dem. Och hur. Ska t ex träden först tas ner och forslas bort?
Hej Bengt
Det fanns ett längre inslag, men det hittade jag inte på nätet. Där fanns inte särskilt många fler detaljer, men en intressant intervju med en företrädare för naturvårdsverket. Det var uppenbart att hon tyckte att resultaten var pinsamma. Hennes bästa argument var att det finns många andra sätt att minska koldioxidutsläppen. Det lät som om hon ville ”spela ner” satsningen på återvätning av våtmarker för att slippa en obehaglig diskussion.
Förhoppningsvis får vi veta mer när rapporten från Sveriges Lantbruksuniversitet publiceras ”på riktigt”. Fast jag tänker inte hålla andan i väntan på att media gör ett ordentligt inslag.
/göte
En fråga om plast. Går det att elda i din normalt vedeldade kamin?
Varför AC inte monteras in i alla moderna hus är för mig en gåta. Det går dessutom att ha luftburet system som, med rätt lufthastighet, inte låter något alls. Även kontorens vätskebaserade kylbafflar hängande i taket går förstås, men då är det bra med takhöjd högre än de normala 2.40m.
Måste ge ett tips på video med Markus Allard där han berättar varför inget fungerar i samhället. Perfekt för gnällgubbar!
https://youtu.be/MAam4h_iiXs
Hej Anders
Om man vill elda plast i kaminen måste man vara jäkligt säker på vilken typ av plast det är. PVC är till exempel inte att tänka på. För egen del skulle jag aldrig drömma om att elda vare sig plast eller några andra sopor.
De stora förbränningsanläggningarna för fjärrvärme och elproduktion är något helt annat. De har en otroligt bra rökgasrening och plockar framför allt bort nästan varje spår av dioxin som kan bildas vid förbränningen (av t ex PVC). Jag såg någonstans att våra förbränningsanläggningar sammantaget släpper ut mindre än ett gram dioxin per år.
Och visst är moderna värmepumpar fantastiska. De är tysta, nästan vibrationsfria och de smyger igång utan tillstymmelse till strömstötar. Diskussionen om freoner och klimatpåverkande kylmedel har i och för sig varit lite jobbig men det ser ut att sluta med att man i princip kör gasol som kylmedel. Samma sak gäller kylskåp och frysar. Lite läskigt med tanke på brandfaran men vad gör man inte för att rädda jorden.
Lite kul också med de mångåriga varningarna om att köra ACn i bilen på gasol. Det har länge klassats som livsfarligt, men nu verkar det vara mer eller mindre standard på nya bilar även om man använder finare bokstavskombinationer.
Ack ja.
/göte
Mitt kylskåp innehåller 67g R600a.
Känns som katastrofrisken är försumbar om allt detta skulle läcka ut. Jämför med de 2 kg propan som jag har i en blå gasoltub.
Hur var det med konsekvensanalysen då det fattades beslut om den höga svenska reduktionsplikten?
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2023/reduktionsplikten—risker-for-genomforande-och-effektivitet.html
Inte verkar riksrevisionen heller helt tillfreds med energimyndighetens insats.
Tjenare Göte!
Det var ett tag sedan, men jag har ju till min oförställda förvåning kommit att bli forskare så här i ålderns höst!
Tack för att du informerar om våtmarkernas ifrågasatta miljönytta. Det hade undgått mig! Särskilt i SVT så ifrågasätts ju sällan några påståenden från föregivna miljövänner.
Men två saker vill jag inflika rörande din krönika. Dels brinner det mesta förvånansvärt bra i moderna förbränningsanläggningar. Energiinnehållet i hushållssopor är 3 kWh/kg, och i kläder som oftast består av plast eller växtmaterial än högre, troligen runt 4 kWh.
Däremot är problemet att förbränningsanläggningar inte är något bra komplement till vind och sol. Slutar det blåsa, eller blåsa för mycket, eller solen går i moln, behöver tillförseln rampas upp snabbt! Och det går inte att göra i de flesta förbränningsanläggningar försåvitt inte de står och går på tomgång när de inte behövs. Med andra ord eldas de kontinuerligt, oavsett om de behöver leverera el eller ej. Ångan får då kylas bort till ingen nytta. Alternativet är gasturbiner, som är väsentligt startsnabbare, men de tarvar som regel fossila bränslen, även om lyckade försök gjorts med HVO. Frågan är om inte dessa koldioxidutsläpp borde skrivas upp på de förnybara energislagens konto?
Hej Rafael
Forskning låter kul. Det får du gärna berätta mera om.
Och visst är det eländigt att det blir fel så fort man försöker vara lite politiskt korrekt. Skall man få en ”grön” kombinationsanläggning att fungera behövs det förstås ytterligare en nivå av energilagring. Det rimligaste är väl att dessutom bygga en jättedamm på lite höjd så att man får ett pumpkraftverk som tar hand om de snabba och halvsnabba förändringarna. Eller om man råkar ha löjligt gott om pengar kanske ett gigantiskt batterilager kan vara kul. Hur man än vänder sig blir det jättedyrt att vara ”grön och fin”.
Det är med andra ord inte lätt att hantera snabba och oförutsägbara svängningar i elförsörjningen. Inte ens den vanliga vattenkraften klarar det fullt ut, för att inte tala om elnätet. Svenska Kraftnät talar om att lägga en biljon på elnätet de närmaste åren för att klara åtminstone en del av problemen.
Någon borde titta närmare på de gröna kalkylerna.
/göte
Göte.
De nya gröna kalkylerna till fattigdom?
https://detgodasamhallet.com/2023/01/11/steven-jorsater-den-grona-politiken-vagen-till-fattigdom/
Jag hittade ett ganska intressant uttalande från en forskare i dagens nummer av Svenska Dagbladet. Artikeln handlar om återvinning av kläder och alla verkar rörande eniga om att det är bättre att elda upp gamla kläder än att försöka återvinna dem på annat sätt.
Men Sabina du Rietz, forskare i cirkulär ekonomi vid Örebro universitet, hävdade att det inte gäller kläder med större inslag av plast. ”Förbränningen av kläder i syntetmaterial leder till högre utsläpp än förbränning av naturmaterial”.
Hon verkar helt ha missat den stora finessen med moderna förbränningsanläggningar där plast är ett alldeles förträffligt bränsle och inte ger några ökade utsläpp.
/göte
Lite OT, men kors i taket. https://www.gp.se/ledare/eu-s-klimatplaner-har-g%C3%A5tt-%C3%B6ver-styr-1.104295298
Undra om EUs klimatpolitik blir populär när befolkningen den hårda vägen får lära sig vad den leder till? Det är inte konstigt att vissa debattörer hävdar att vi måste pausa demokratin för att kunna genomdriva klimatpolitiken.
DN Debatt. ”EU-krav ger kraftigt höjda kostnader för bostäder” av Robert Boije, chefsekonom på SBAB. https://www.dn.se/debatt/eu-krav-ger-kraftigt-hojda-kostnader-for-bostader/
Debattartikeln i alla föll inte låst nu på måndagskvällen.
Tyvärr blev väl effekterna av Storbritanniens utträde ur EU precis så bedrövliga som man kunde befara. Så länge vi hade Storbritannien på ”vår sida” gick det hyfsat att hålla ”federalisterna” stången men efter Brexit har det mesta handlat om att ge EU mer makt och att försöka skapa en europeisk stat.
Att maktpolitikerna använder klimatargument för sina ambitioner är inget att förvånas över. Klimatargumenten är en fantastisk hävstång för alla galna förslag.
Det stora problemet lär komma när de stora EU-länderna tvingas ta konsekvenserna av de senaste årens beslut. Det väntade raset för Tysklands bilindustri (som det talas allt mera om nu) kan bli ekonomiskt katastrofalt och det går naturligtvis inte att ersätta en lönsam bilindustri med skattesubventionerad ”grön industri”. Skattebetalarna har inte hur djupa fickor som helst.
Vi får väl hoppas på någon form av tillnyktring innan alltför många av de nya förslagen hunnit bli verklighet. Tyvärr är det inte mycket som pekar åt det hållet just nu.
Kanske Sveriges politiker kan lära sig att strunta i EU-regler och inte vara så förtvivlat präktiga när det gäller att implementera EUs dumheter. Alternativet är en Swexit och det vore sannerligen inte någon höjdare det heller.
Det är hög tid att börja se både EU och FN för vad de är och dra nytta av fördelarna och strunta i alla de många dumheterna.
/göte
Det måste svida riktigt ordentligt hos den vanliga EU medborgaren innan det kan bli någon politisk press underifrån att se över alla verklighetsfrämmande stolligheter.
⁷
Höga makthavare inom politik och näringsliv lever dock med en helt annan ekonomi än vanligt folk så de kan bära mycket kraftigt höjda levnadsomkostnader med jämnmod så någon press uppifrån lär vi inte se.