Kärnkraft och vindkraft utesluter varandra

För ett par år sedan var sanningen om ”den gammalmodiga kärnkraften” fortfarande vitt spridd. I stort sett den enda frågan som diskuterades var om de befintliga reaktorerna skulle stängas i förtid eller om de skulle tillåtas arbeta hela sin beräknade livstid. Idag har allt ändrats och ny kärnkraft framstår plötsligt som precis så modern, stabil och effektiv som den faktiskt är. Men fortfarande har många svårt att acceptera motsättningen mellan vindkraft och kärnkraft. Man vill så gärna tro på mångfald och att de olika energislagen kompletterar varandra. Detta trots att verkligheten pekar helt åt andra hållet.

Dagens regering gillar kärnkraft. Det har nog ingen missat. Näringslivets kärnkraftsförespråkare har också krupit fram ur skamvrån och till och med finansiärerna vågar idag säga att kärnkraft är en bra affär.

Men ingen vågar riktigt säga att det finns en motsättning mellan kärnkraft och vindkraft. Tvärtom är alla just nu rörande överens om att både kärnkraft och vindkraft är jättebra. ”De två energislagen passar fantastiskt bra tillsammans och kompletterar varandra på ett underbart sätt”. Senast ut i lovsången var energi- och näringsminister Ebba Busch som nyligen i TV bara hade gott att säga om vindkraft av alla de slag.

Varandras motsatser
Tyvärr finns det inte mycket av sanning i de här lovsångerna. Vindkraft kompletterar inte kärnkraft och kärnkraft kompletterar inte vindkraft. Tvärtom är de två energislagen snarare varandras motsatser och en storsatsning på det ena kraftslaget innebär med nödvändighet att det andra får problem. Verkligheten visar också att de senaste årens satsning på vindkraft har varit oerhört negativ för kärnkraften (och för det totala energisystemet).

Grundproblemet är enkelt. Elproduktionen från vindkraft varierar våldsamt men är inte planerbar och går alltså inte att styra utifrån efterfrågan. Tekniskt sett innebär det att vindkraften alltid kräver hundraprocentig backup av andra energislag. Om kärnkraft används som backup försvinner i ett slag all anledning att använda vindkraft.

Full backup
Det finns två viktiga förutsättningar för att vindkraften skall fungera och vara rimligt lönsam. Den första är att all el som produceras också får levereras. Detta trots att produktionen svänger så kraftigt och att det inte finns någon koppling mellan elproduktion och efterfrågan. Vindkraften har nästan bara fasta kostnader och det finns inga kostnadsfördelar i att minska produktionen.

Den andra förutsättningen är att det alltid måste finnas en hundraprocentig backup. När det inte blåser produceras ingen el och en period utan vind kan mycket väl inträffa när det är som kallast och elbehovet är som störst. Det här är till och med sannolikt eftersom stabila högtryck vintertid ger svaga vindar och låga temperaturer.

Man kan tänka sig många typer av backupsystem med energilagring i vatten, batterier eller vätgas. Men i verkligheten är det mycket billigare och effektivare att använda fossilbaserade kraftverk. En kombination av kolkraftverk och mera snabbstartade gas- eller oljekraftverk fungerar normalt sett bäst.

En fördel med den här kombinationen är att fossileldade kraftverk har höga rörliga kostnader. Det finns i och med det vettiga ekonomiska skäl att i första hand använda vindkraften om man har både vindkraft och fossilkraft.

Ersätter billig el
Att ersätta kärnkraft med vindkraft ger däremot inga som helst fördelar. Kärnkraften har precis som vindkraften höga fasta kostnader och minimala rörliga kostnader. Skillnaden är att kärnkraften producerar stabil el hela tiden. Att minska elproduktionen från kärnkraft för att släppa fram vindkraft betyder bara att kärnkraften blir dyrare. Det finns inga ekonomiska eller tekniska fördelar och vindkraften ger inga minskade koldioxidutsläpp i förhållande till kärnkraft.

Det är därför lätt att inse att en utbyggd kärnkraft är ett effektivt hinder mot vindkraft. Om systemet redan har en hundraprocentig kapacitet baserat på kärnkraft finns det ju ingen som helst anledning att bygga vindkraftverk. All produktion från vindkraften kommer då antingen att innebära överproduktion och dumpade elpriser eller krav på att kärnkraften skall dra ner kapaciteten och försämra sin lönsamhet.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige var också mycket riktigt helt politiskt betingad. Utbyggnaden hade aldrig varit möjlig på marknadsekonomiska villkor och resultatet blev bara dumpade elpriser. Det fanns inte något behov av vindkraften så länge kärnkraften fanns kvar.

Viktigt att lägga ner reaktorer
Här ser vi också varför det var så viktigt för vindkraftsförespråkarna att tvinga fram en förtida nedläggning av de svenska kärnkraftsreaktorerna. Så länge Sverige hade en stabil elproduktion baserad på kärnkraft och vattenkraft var det uppenbart för alla som kunde räkna att vindkraften mest bara var ett problem. I längden kan inte staten subventionera vindkraften och förr eller senare skulle någon slå larm.

För trots allt tal om olönsam kärnkraft så var det ju bara en mild västanfläkt jämfört med den extremt olönsamma vindkraften. Varje nytt vindkraftverk var en katastrofalt dålig affär för landet och på längre sikt också för elkunderna. Vindkraften pressade elpriserna för leverantörerna till mellan tio och tjugo öre per kWh och det innebar en förlust på över en krona per kWh för vindkraften. Kärnkraften och vattenkraften gick ”bara” back med någon tioöring.

I vindkraftskalkylen finns därför en absolut förutsättning: Kärnkraften måste bort, ju fortare desto bättre. Annars kan aldrig vindkraften nå någon som helst lönsamhet. Att det förstör Sveriges elsäkerhet och leder till höga elpristoppar är inget som vindkraftsförespråkarna kan eller vill ta hänsyn till.

Som elsparkcyklar
Det hela påminner om många moderna uppstartsföretag. Det gäller att få en dominerande marknadsandel och på vägen dit kan man acceptera nästan vilka förluster som helst. Volym är allt, vinst är ointressant. Finansiärerna stöttar med pengar tills målet är vunnet och konkurrenterna är borta.

Vi ser det här på många områden, till exempel uthyrning av elsparkcyklar eller hemleverans av mat. Många frågar sig hur leverantörerna kan tjäna pengar med så låga priser och svaret är att de inte tjänar några pengar. Tvärtom går de med brakförlust år efter år. Förhoppningen är att kunna höja priserna när konkurrenterna är borta.

För elsparkcyklar må det väl vara hänt, men att hantera något så grundläggande som ett lands elförsörjning på samma sätt är ganska gräsligt. Att staten dessutom stöttar den disruptiva verksamheten ekonomiskt gör det hela ännu värre.

Kärnkraft utesluter vindkraft
I Sverige har vi fortfarande ett val. Trots den huvudlösa förtida nedläggningen av R1 och R2 (och O1, O2, B1 och B2) är fortfarande kärnkraft och vattenkraft basen för elförsörjningen. Vindkraften står bara för ca 17 procent av elförsörjningen. Att bygga nya kärnkraftverk är lönsamt eftersom de kan förväntas köras i full effekt hela sin livslängd.

Samma sak gäller Frankrike. Landet är nästan helt beroende av kärnkraft även om politikerna för några år sedan beslutade att i stället gå över till vindkraft (det var då man började dra ner på underhållet). Sedan ett drygt år har det skett ett uppvaknande och kärnkraften är nu tillbaka som långsiktig lösning.

I Sverige ser vi nu vindkraftföretagen dra öronen åt sig inför nya stora satsningar. I media skyller man på lägre subvention av anslutningspunkter men en mera sannolik orsak är att vindkraftföretagen ser att regeringen har en långsiktig plan för ny kärnkraft. Om den blir verklighet går det knappast att någonsin få vindkraften lönsam.

Fördelen med en långsiktig kärnkraftssatsning är förstås att landet återigen får en stabil, billig och driftsäker elförsörjning. Det är otroligt mycket bättre än den svajiga, dyra och osäkra elförsörjning som vi varit på väg mot de senaste åren.

Vindkraft utesluter kärnkraft
I länder som Tyskland och Danmark är kalkylen betydligt sämre för kärnkraften. Danmark har redan byggt så mycket vindkraft att man täcker mer än landets elbehov när det blåser hyfsat mycket. Att bygga kärnkraftverk blir i det läget mindre lönsamt eftersom de i genomsnitt inte kommer att användas till mer än maximalt femtio procent. I kalkylen blir då kärnkraften minst dubbelt så dyr som den annars skulle vara. Det blir åtminstone på kort sikt billigare att importera el från Sverige och Tyskland eller elda kol och olja.

I Tyskland är vindkraftens andel lägre, men fortfarande för stor för att göra ny kärnkraft riktigt lönsam. Dessutom har gigantiska summor satsats på solenergi, vilket gör systemet ännu ”svängigare”. Det är i det läget rimligare att fortsätta att bygga kraftverk baserade på naturgas, trots att det innebär ett stort beroende av Ryssland. På kort sikt kommer Tyskland att använda brunkol och stenkol så mycket som möjligt för att hålla emot den hemmagjorda energikrisen.

I takt med att nya, dyra och hårt subventionerade backupsystem byggs ut blir det ännu svårare att motivera en utbyggnad av kärnkraften.

Inom överskådlig tid kommer förmodligen varken Danmark eller Tyskland att bygga ny kärnkraft. I stället kommer man att fortsätta med en elproduktion baserad på vindkraft, fossila bränslen och nya dyra backuplösningar. Det blir dyrt, svajigt och resulterar i mycket större koldioxidutsläpp än med kärnkraft.

Sverige väljer väg
Vilken väg kommer då Sveriges elproduktion att ta? De vackra orden om att kärnkraft och vindkraft kompletterar varandra är ju som sagt mest bara vackra ord.

Redan den nya regeringens avsiktsförklaring räckte för att få både Vattenfall och Uniper att tala om nya reaktorer. Unipers förslag om ny kärnkraft i Barsebäck är kanske lite utmanande, men fullt realistisk. Ett par nya reaktorer vid Ringhals är närmast en självklarhet.

För vindkraftsföretagen innebär den nya politiken att vindkraften blir långsiktigt olönsam, åtminstone i södra Sverige. Det går knappast att komma runt och märks redan på företagens intresse. Möjligen kan det vara intressant att bygga vindkraft enbart för export till Tyskland. Men för svensk del kan det knappast vara intressant att subventionera vindkraft som inte kommer Sverige till del och som dessutom belastar det svenska elnätet på ett negativt sätt.

En viktig fråga är fortfarande vilken ståndpunkt Socialdemokraterna väljer att inta. Att bygga kärnkraft kräver långsiktighet och de senaste fyrtio årens politik visar att politiker mycket väl kan offra samhällsviktig verksamhet för att nå kortsiktiga fördelar. Men frågan är väl om Socialdemokraterna har råd att vara kärnkraftsmotståndare den här gången.

Media kommer naturligtvis att skrika i högan sky om de stora planerna på havsbaserad vindkraft i södra Sverige rinner ut i sanden. Men tanken att bygga vindkraft för att lösa elproblemen på kort sikt har ändå inte mycket med verkligheten att göra. Det tar ungefär lika lång tid att bygga havsbaserad vindkraft som att bygga kärnkraft.

Så de närmaste åren kommer vi i vilket fall som helst att tvingas spara el, elda ved och köra våra sopeldade och oljeeldade kraftverk maximalt. Det är straffet för nedläggningen av R1, R2, O1 och O2.

12 Responses to “Kärnkraft och vindkraft utesluter varandra”

  1. Många små och energiberoende företag betalar nu priset för nedläggningarna av R1 och R2. Konkurserna i den gruppen drar iväg ordentligt enligt UpplysningsCentralen (UC).

    Förhoppningsvis gör väl de slopade elbilssubventionerna att situationen inte blir värre i onödan. De närmaste åren har det svenska elnätet inte plats för särskilt många elbilar. Det bästa för landet är att vänta med elbil till 2030 eller så, när nya kärnkraftsreaktorer finns på plats.

    Var det verkligen så Miljöpartiet ville ha det?

    /göte

  2. Bra artikel! Vill tyskarna ha vindkraft i Sverige får de anlägga ledningarna ned till Tyskland. Vi har ingen kapacitet till övers.

    MP vill:
    * Att ingen skall ha bil
    * Så få industrier som möjligt
    * Du ska inte ha några prylar. Inte ens sådant du tycker är nödvändigt.
    * Du ska bo i kollektivboende
    * Du skall aldrig resa mer än med en cykel
    * Inga gruvor får finnas
    * Ingen cement får finnas
    * Vindkraftverk ålägges att bygga utan neodym, betong och stål
    * En fluxkondensator eller annat magiskt föremål lagrar överskottsel i en lagerbyggnad med vakuum.

  3. Lyckan var fullständig i SVTs Rapport idag. Tyska regeringen har nu kontroll över Uniper och de vill inte se kärnkraftssatsningar i Sverige. Med andra ord – kärnkraft är dåligt.

    Och det blåser kraftigt i morgon vilket tillsammans med milt väder ger negativa elpriser under flera timmar. Med andra ord – vindkraft är jättebra.

    För att toppa det hela frågade man Johan Rockström om vi har någon klimatkris. Ja det har vi sade han. Så nu vet vi.

    SVT är i alla fall inga förnekare. De förnekar sig aldrig.

    /göte

  4. När det inte blåser borde tyskarna vägra importera omoralisk kärnkraftsel från exempelvis Sverige och Frankrike. Och vill tyskarna inte ta det ansvaret får vi väl vägra exportera den omoraliska kärnkraftverken.

  5. Eskil, det är ett bra förslag och det borde framföras precis så där. De behöver behöver upptäcka deras ansvaret för att förstå vad de gjort och fortsätter göra.

    På samma sätt kan man fråga sig varför journalisterna på SVTs rapport, Johan Rockström, vänsterblocket i Riksdagen som lade ner kärnkraften, samt andra som stöttar vindkraft ja – kärnkraft nej, ska ha el hem när det inte blåser och behovet av kraft är stort. De har alla valt och kämpat för den varianten. Låt dem ha det då!

  6. Moralisk el har vi sett mycket av de senaste tio åren med gott om företag som säljer ”vindkraftsel”. Fast av någon märklig anledning får kunderna ändå el även när det är vindstilla. Moral får ju inte gå till överdrift.

    Den stora frågan just nu handlar väl närmast om åternationaliseringen av elproduktionen. Den ”lyckliga” tid då alla nationella elföretag skulle säljas ut och internationaliseras är ju över. Sverige förlorade för övrigt stora pengar i den karusellen med Nuon-affären 2009 som klimax.

    Idag ser vi hur energiproduktionen återigen blir statlig i många länder. En ”lustig” konsekvens är att en stor del av elproduktionen i Storbritannien nu ägs av franska staten. För svensk del är en mindre lustig konsekvens att en stor del av våra kärnkraftverk nu blir delägda av tyska staten. En stor del av våra vindkraftsparker ägs för övrigt redan i praktiken av kinesiska staten.

    Så det är nog lika bra att glömma det mesta av marknadstankarna från 2000-talet. Energiförsörjningen är alldeles för viktig för att hanteras av kortsiktiga vinstintressen eller, som det allt oftare har blivit, mer eller mindre fientliga stater. Samtidigt kan man inte låta den styras av egna kortsiktiga politiker heller.

    Den omedelbara åtgärden måste i alla fall bli att köpa ut Unipers ägande i svenska kärnkraftverk (men kanske inte på ett lika drastiskt sätt som när Sverige 2014 återtog kontrollen över ubåtstillverkningen från tyska Krupp).

    Man skulle mycket väl kunna tänka sig att all svensk kärnkraftsverksamhet samlades i ett statligt företag (AB Atomenergi?). Men då gäller det förstås att det företaget får så långsiktiga direktiv att inte kortsiktiga MP-politiker kan kasta in grus i verksamheten. Lika viktigt är att ett sådant företag inte tillåts ge sig ut på internationella inköpsturnéer och återupprepa Nuon-affärer och tyska kolkraftsaffärer. Fast den risken är nog minimal i dagens energipolitiska och säkerhetspolitiska klimat.

    Det är också nödvändigt att få svenska politiker och svensk media att inse hur viktig en stabil elförsörjning är för svensk ekonomi och svensk säkerhet. Hur det skall gå till vete fasen. Svenska media verkar fortfarande tro att ”all elproduktion är skapad lika” och att det inte finns någon skillnad mellan effekt och energi.

    /göte

  7. Det är klart att de inte ser någon skillnad på effekt och energi när man (precis som du sa) kan välja vindkraftsel och det kommer ström ur kontakterna oavsett om det blåser eller inte.

    Ska de som fortfarande inte förstår skillnaden lära sig detta måste vindkraftsel som val betyda vad det verkligen betyder. Ingen blåst = ingen energi.

    Väljer de kombinationen vindkraftel + vattenkraftel som reserv ifall det inte blåser, så får kunden i elområde SE3 & SE4 strypt effekt vintertid då ledniningarna från norr inte kan leverera från både vindkraftverk och vattenkraftverk samtidigt. För så är verkligheten de själva har valt.

    Vindkraftel skulle aldrig slagit igenom på dessa premisser. Endast de mest hårdnackade gröna skulle acceptera vindkraftselens verkliga konsekvenser.

  8. Bra debatt artikel i SvD igår om el prissättningen.
    De höga el priserna har tydligen flyttat 250 Miljarder det senaste året från el konsumenter till Sv Kraftnät, Staten och el bolagen.
    En liten del (50) får vi tillbaka nu.
    Men det är ju helt klart en icke funktionell marknad just nu.

  9. Hej Kalle

    Att man inte kan kombinera ett marginalstyrt prissystem och en vilt svängande vindkraft borde väl ha stått klart för de flesta redan för ganska många år sedan. Sedan är det nog inte riktigt så enkelt att lösa problemen som författarna till SvD-debattartikeln vill hävda. Det mesta är i alla fall bättre än dagens system.

    Författarna borde nog också vara lite mera försiktiga med sådant som kan tolkas som konspirationsteorier. Våra politiker gillar i och för sig säkert de enorma momsbelopp som flyter in från elkunderna (de betalar tillbaka det mesta av flaskhalsavgifterna men behåller den betydligt större momsen), men de har knappast riggat systemet för att pumpa upp priserna. Det handlar nog snarare om helt vanlig inkompetens och oförmåga att se konsekvenser.

    Men helt klart ett intressant inlägg i debatten och ett av de få som har någon kortsiktig lösning på prisgalenskapen.

    /göte

  10. Läste om Swedco som räknat fram att vindkraft eller kärnkraft spelar ingen roll, det blir samma pris på elen vilket alternativ vi än väljer.
    Förstår någon hur de räknat på vindalternativet i så fall?
    Ingår buffert lagring i den kalkylen?
    Eller är det typ gaskraft som skall användas när det inte blåser ?
    Eller kanske räknar man helt kallt med att kunna importera när det saknas effekt ?

  11. Håller föresten med om att konspirationsteorier inte är något man skall odla.
    Som ingenjör försöker jag hålla mig till fakta, och sådana finns det en hel del av när det gäller vårt El system.

  12. Hej Kalle

    Så vitt jag kan se inkluderar man aldrig behovet av buffert i vindkraftkalkylerna. Inte heller det dåliga nätutnyttjandet som gör att man måste bygga kraftigt överdimensionerade elnät. Däremot verkar man genomgående kalkylera med ett högre utnyttjande än vad verkligheten visar.

    För kärnkraft inkluderar man inte den långa förväntade (garanterade) drifttiden och man verkar genomgående kalkylera med ett alldeles för lågt utnyttjande, kanske för att man räknar med att vindkraften skall ha prioritet i systemet.

    Att man sedan inte tar hänsyn till produktion i förhållande till behov gör den här typen av kalkyler nästan helt meningslösa. En mycket stor del av vindkraftsproduktionen sker när det blåser kraftigt och är ganska milt väder (som nu). Det resulterar i överproduktion som inte går att exportera ens till nollpris och därför inte borde räknas.

    I Agendas eldebatt härom dagen försökte nästan alla de inbjudna övertyga sig själva och andra om att det egentligen inte spelar någon roll om man väljer vindkraft eller kärnkraft. Jag tvivlar på att de trodde sig själva.

    /göte

Leave a Reply