Leve landsbygden, bilen och Internet

Vad tiden lider lär vi väl komma till rätta med coronaviruset, men en hel del kommer nog att ha ändrats tills dess. Vi lär vänja oss vid ännu mera videokommunikation, videobaserade skolor och ehandel, något som kommer att öka kraven på datakommunikation och serverkapacitet. Kanske vi också börjar fråga oss om det där med städer och kollektivtrafik verkligen är så kul som man kunde tro.

Kraven på bättre kommunikationer hörs redan från många håll. Allt fler arbetar hemifrån för att undvika smittospridning och den ökade belastningen på framför allt mobilnäten märks tydligt. Många klagar på hackande videokonferenser och längre upp- och nedladdningstider.

Kommunikationerna fungerar
Som tur är finns det teknik som hanterar problemen. Fler kanaler i basstationerna, snabbare introduktion av 5G och ökad bandbredd i fibernäten är självklara åtgärder som redan var planerade. Idag är dessutom de flesta hem i Sverige anslutna till fibernät, även om det tog onödigt lång tid. Det gäller både i städerna och på landsbygden.

Också globalt sett kommer säkerligen coronaepidemin att leda till ordentligt ökade krav på bandbredd och serverprestanda. Men återigen – det är inget oväntat eller alltför svårhanterligt. Ökningen år från år är redan dramatisk och corona innebär ”bara” att den trenden förstärks.

Fler serverhallar
Resultatet är förstås att företag som Google, Amazon Web Services och Facebook måste bygga fler serverhallar. Det innebär att serverdatorer kommer att stå för en ännu större andel av elbehovet. Serverhallarna behöver stabil elförsörjning dygnet runt.

För svensk del är den rimliga åtgärden att upplåta mark i Kungsbackatrakten för byggen av serverhallar och omedelbart dra tillbaka den vansinniga nedläggningen av två reaktorer vid Ringhals. Sverige har en fantastisk konkurrensfördel när det gäller närhet till stabil elförsörjning, gott om plats och bra kommunikation. Att medvetet kasta bort sådana fördelar verkar närmast kriminellt.

Skola och arbete
De närmaste månaderna lär vi i alla fall få se ett intressant experiment där arbete på distans och skola på distans provas i full skala både i Sverige och resten av världen. Det lär bli mycket problem och gnissel på vägen, men nöden är ju uppfinningarnas moder så vi kan vänta oss massor av intressanta nya system. När coronaeländet är över lär tekniken ha förbättrats dramatiskt. Dagens skolor kan få allvarlig konkurrens.

Över huvud taget kan vi nog räkna med ordentliga tekniksprång på grund av corona. När människor inte vågar träffas blir det väldigt intressant (och lönsamt) att ta fram bättre sätt att mötas, handla och vad det nu kan vara elektroniskt.

Landsbygd kontra stad
En intressant fråga är vad det här innebär för städer och landsbygd. Under många år har flyttlassen gått från landsbygden till storstäderna, men de senaste åren har den trenden verkat bli svagare. Med coronautbrottet förändras förutsättningarna ytterligare.

De närmaste månaderna är situationen ganska klar. Så länge de drakoniska åtgärderna mot smittspridningen är i kraft är det vansinnigt mycket bättre att bo på landsbygden än att bo i en storstad. Alla stadens fördelar i form av konsertlokaler, restauranger, biografer och skolor är i praktiken borta och de välutbyggda kommunala transportmedlen har förvandlats till smittohärdar som bör undvikas till varje pris. Det är till och med tveksamt om man vågar släppa ut barnen till välutrustade lekplatserna.

Ett hus på landet med stor tomt och bra bredband är i det läget väldigt mycket bättre. Barnen kan utan smittorisk leka i trädgården och det är för det mesta nära till naturområden utan närhet till särskilt många människor. Att man tvingas använda bil är inte längre en nackdel utan en fördel. Och elektronisk handel fungerar minst lika bra som i staden.

Om några månader eller något år är rimligen coronaproblemen ett minne blott. Frågan är bara vad som hänt under tiden. Har människor insett riskerna med staden och fördelarna med landsbygden? Har de digitala tjänsterna utvecklats så mycket att stadens fördelar upplevs som allt mer ointressanta?

Troligen kommer väl de flesta som bor i staden att vilja fortsätta göra det, men det behövs inte särskilt stora förändringar i beteende för att det skall få genomslag.

Bilen vinner
Coronaepidemin har satt fokus på något som alltid har varit känt. Smittorisken ökar kraftigt när man tvingas vara nära okända människor. Hittills har det mest gällt förkylningar och vanliga influensor och vi har vant oss vid att ”ta det onda med det goda”. Men grundproblemet är uppenbart. Att stå tätt tillsammans med andra människor i en överfylld tunnelbanevagn är problematiskt. Kollektivtrafik i sin nuvarande form är alltid en stor smittokälla och de självkörande små förarlösa taxibilarna är långt borta.

Det här har alltid varit en av bilens huvudfördelar. Smittorisken är obefintlig så länge man är ensam och oproblematisk så länge man reser tillsammans med sin familj. Med dagens bränslesnåla bilar och automatiska bensinstationer är dessutom risken att smittas vid tankning utomordentligt liten.

Vi får väl se vad som händer när epidemin är över, men det skulle förvåna mig om inte bilen tar ett kliv från att vara det i särklass vanligaste transportmedlet (uppåt 90 procent av persontransporterna) till att bli ännu vanligare. Det skulle i så fall vara helt på tvärs med prognoserna från politisk expertis, något som är fullständigt normalt.

Måste kunna hantera kriser
Till slut en stilla förhoppning. Är det inte dags att våra politiker tar tag i problemet med krishantering på riktigt. De senaste årtiondena har vi mest sett nedrustad krishantering och symbolåtgärder och stora ord när något faktiskt hänt.

Om vi tittar på några kriser från nittiotalet och framåt kan man knappast påstå att myndigheterna har rosat marknaden. Taffligheten vid Estoniakatastrofen för 25 år sedan och tsunamin i Thailand 2004 var närmast otrolig. Hanteringen av skogsbränderna 2014 och 2018 var också pinsam på gränsen till det olidliga.

I dagens pandemi verkar grundproblemet vara att vi inte har resurser att ta hand om stora mängder svårt sjuka. I nyhetsprogrammen talas det vitt och brett om hur Försvaret bygger upp fältsjukhus I Älvsjö för att klara 30 intensivvårdspatienter. Det är ju löjligt.

Totalförsvar
Grundproblemet är rimligen att vi inte längre har något fungerande totalförsvar. All den krisberedskap, med militärt brandförsvar, massor av sjukvårdsresurser, lager av bränsle och mat och framför allt tillgänglig personal (med fungerande befälsordning) är borta. Den försvann med nedläggningen av försvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap var väl tänkt att bli en ersättning, men blev mest ett skämt.

Så vid skogsbränderna 2018 hade vi Dan Eliasson som talade om klimatförändringar i stället för brandbekämpning. Inte så effektivt.

Idag har vi en krisberedskap mot virussmitta som mest består av ord. Testutrustning, skyddsutrustning och sjukvårdsplatser lyser med sin frånvaro. Ett relativt harmlöst virus (jämfört med otäckheter som ebola) får lamslå samhället eftersom sjukvården inte har resurser att klara belastningstoppar.

Det gamla totalförsvaret kostade visserligen en slant, fördelarna var stora. Samhällskriser har stora likheter med krigstillstånd och en organisation som är byggd för krig klarar också samhällskris.

Vid storbränder fanns det till exempel gott om värnpliktiga med bra utrustning som snabbt kunde kommenderas ut. Brandbekämpning i stor skala är en självklarhet i en krigssituation.

Vid pandemier fanns det gott om utrustning och folk för att snabbt ta hand om många sjuka. Också det är en självklarhet eftersom försvarsorganisationen måste kunna ta hand om offer för kemisk och biologisk krigsföring.

I en försvarsorganisation finns också en grundläggande befälsordning och träning som undviker att folk springer runt som yra höns vid kriser.

För egen del stannar jag nog kvar i skogen ett tag till. Landsbygden är just nu ett ännu bättre alternativ än vanligt och högen med timmer växer.

15 Responses to “Leve landsbygden, bilen och Internet”

  1. Bra där Göte.
    Det behövs någon som talar i klartext, förhoppningsvis kommer det nåt gott ur det här i slutänden. Från kärnkraft till totalförsvar och allt där i mellan, och att man inte är så snabb på att lägga ner saker.

  2. Det tragiska i det hela är ju att det är så här vi vill ha det. Det är ju VI, svenska folket, som röstar fram dessa idioter till politiker, om och om igen. Tur att det i alla fall fortfarande är tillåtet att köpa whisky. Skål!

  3. Det är nog dags för en längre tur till Småland igen… Har några träd som ligger ner – men inga grannar!

  4. Min gamla ide att även politiker ska vara certifierade borde snart bli verklighet.
    Jo jag vet att det står i grundlagen att vem som helst ska kunna bli statsminister men det går väl att ändra på.
    Mitt förslag är, för att bli certifierad valbar politiker till riksdagen, krävs 3 år yrkesverksamhet inom minst 3 olika områden.
    Därutöver högre skolutbildning i 2 år. Ett av ämnena bör vara att kunna föra en debatt värd namnet samt övriga normala ämnen.
    Bra Göte, vi behöver folk med sunt förnuft, bra namn på ett nytt parti förresten.
    SUNT FÖRNUFT

  5. Sunt förnuft är namnet på Skattebetalarnas tidning.

    pH, det är partierna som röstar fram kandidatlistorna. Ingen väljare kan ändra på det. Om du tex tycker den socialdemokratiska kandidatlistan (eller vilket annat parti som helst) består till största delen av en samling ointelligenta brakskitar. Vad kan du då göra för att stoppa dessa olämpliga kandidater att styra Sverige? Hur ändrar du på listan? Det går inte! Du måste välja en av 8 fastställda listor. Något annat val har du inte

    Än så länge finns det inget parti som gått ut med något i stil med ”Vi har bara personer med minst IQ 110 på våra listor.”. Det kommer inte inträffa. Partierna vill ha folk på listan som är pålitliga med att få fram partiets politik hur dum eller symbolisk den än må vara. Allt ansvar är redan borttaget. Det finns ingen som kan ställas till svars.

    Det hela är en dålig kombination som leder till ett icke fungerande styre. Lägg därtill politikernas utnämningar av myndighetspersoner som ges mer åt kompiskretsen och mindre på meriter. Då får man det agerande som tex Folkhälsomyndigheten uppvisar.

    Göte, du glömmer nämna det faktum att man de senaste åren plockat bort nästan alla intensivvårdsplatser som fanns. Det finns bara en bråkdel kvar av dem. Minst i Europa.
    https://www.svd.se/tusentals-respiratorer-borta-sedan-90-talet
    Om man tycker dödligheten i % är hög i Italien. Vad tror ni kommer bli resultatet i Sverige när de som skulle behöva respiratorvård för att klara sig inte får det pga full beläggning? Om det finns tillräckligt med respiratorer är det bara en del av patienterna i respirator som dör. De flesta klarar sig. Har man däremot inte respirator, ja då kvävs man helt enkelt.

  6. Hej Anders

    Det där med att vi bara har en tiondel av de respiratorplatser som fanns i början av nittiotalet är så bedrövligt att jag skäms att skriva det.

    Vården av coronadrabbade har dessutom inget större behov av avancerad läkarvård eftersom det inte finns någon sådan som hjälper. Respiratorer och personal som kan sköta respiratorer och pyssla om patienter är vad som behövs. Med andra ord precis det som fanns i stor volym i totalförsvaret för att klara biologiska och kemiska stridsmedel.

    Sedan tror jag inte att politiker bör väljas utifrån intelligenskvot. Det finns gott om knäppskallar med hög IQ. Det viktiga är snarare att sluta upp med att använda statliga verk som avstjälpningsplats för avdankade politiker. Om vi kan komma tillbaka till en ordning där myndigheter styrs av kunniga, välutbildade och ansvariga (myndighetsansvar) tjänstemän har vi kommit långt. Idag har politiker alldeles för stort inflytande över myndigheter.

    Men visst skulle det väl vara bra om om våra politiker hade lite mer än dåliga betyg från tvåårig social linje på gymnasiet (Ygeman). Är man energi- och digitaliseringsminister skadar det inte med lite kunskaper också.

    Och Peder – välkommen till landsbygden. De senaste par veckorna har vädret varit härligt. Slarva bara inte med trädfällningen som jag gjorde igår. En gran gick fel och krökte svärdet på motorsågen. Som tur var hade jag ett reservsvärd så ingen skada skedd.

    /göte

  7. Hej Göte!

    Är det inte så att du blandar utbildningsnivå med intelligensnivå? Det finns många knäppskallar med med hög utbildningsnivå. Intelligens är förmågan att kunna förstå hur saker hänger ihop.

    Jämför med att du förstår hur vindkraft inte kan ersätta kärnkraften. Det beror mer på resonerande än att du gått någon utbildning.

    Det finns ett undantag. En del individer (de är inte många) har näsa för att förstå vilka som har vettiga idéer och vilka som inte har det. De behöver egentligen inte begripa själva sakfrågan, men har en instinkt för att kunna veta vem som verkar vettig.

  8. Hej Anders

    Du har naturligtvis rätt på sätt och vis. Om vi definierar intelligens som förmågan att förstå hur saker och ting hänger ihop är det givet att vi vill ha intelligenta människor som politiker (och annat också). Men intelligens är en lurig parameter att mäta och att någon har hög IQ behöver inte alls betyda att han/hon förstår hur saker hänger ihop.

    Den kanske viktigaste fördelen med demokrati är att systemet klarar av att styras av relativa klantskallar. De relativa klantskallarna kommer att bytas mot andra politiker av varierande intelligens utan att alltsammans kollapsar. Detta till skillnad mot diktaturer där en extremt intelligent diktator alltid kommer att se till att intelligenta utmanare ansas jäms med halsen. Intelligenta diktatorer ersätts (till slut) med korkade diktatorer och systemet kollapsar.

    Men visst vore det kul om våra politiker var lite vettigare och kunde resonera på ett mera logiskt sätt.

    /göte

  9. Det är vanskligt att använda IQ i dessa sammanhang. Wiki har en mycket bred genomgång av historia och praxis i
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Intelligens

    Där påpekas att ”Inom psykologin skiljer man på intelligens och kreativitet, personlighet och visdom”

    En djupdykning i begreppet ”ointelligens” hade varit intressant att läsa. Men där säger Wiki inte mycket. Karriärtänkande, grupptryck, oförmåga att se samband (Om A så B, vilket faktiskt vänds på i många diskussioner – en är den fasförskjutning mellan temperaturökning och ökad CO2 som långtidsgrafer visar) samt ren j*vla stupiditet och envishet är sådana saker som bidrar till politikerföraktet och som troligen ingår i det som kan kallas ”ointelligens”

  10. Hej Göte

    Jag ser inte att de relativa klantskallarna i det demokratiska system vi har här i Sverige blir utbytta. Jag ser till och med att de blir befordrade/belönade.

    Ta tex Ylva Johansson som är den som suttit längst av dem i Regeringen. Senast blev hon befordrad till EU-kommisionär. Jag räknade ut henne redan när hon satt som minister för skolfrågor 1994-1998. Under tiden gick barnen från babyboomen från en ålder på ca 2 tillca 6 år. När de blev 6 år skulle de börja förskoleklass och då upptäcktes att det var brist på lärare! Ylva hade inte gjort någonting åt saken och när det hela uppdagades hade hon bekvämt lämnat över till sin efterträdare. Hon gjorde ingenting under sin ministertid, förutom att flörta med Erik Åsbrink som också satt i Regeringen.

    Din artikel nyligen om ”så många stolpskott” bevisar också att systemet inte fungerar. Det är i stort ingen skillnad om det är en odemokratiskt, en halvdemokratiskt, eller heldemokratiskt valt styre som fattar de dåligt besluten. Det måste gå att få något bättre system. Ett system som försöker sålla bort oduglingarna.

    Jag strävar inte efter NIcolas Maduro, men tyvärr känns inte vårt nuvarande system som mycket bättre än den genomsnittliga diktaturen. Kanske rent av sämre. Diktaturen KIna lyckades tex stoppa coronautbrottet i landet. Det gör inte vi och det får, och kommer få, ett antal människor betala med sina liv.

    Här har vi dock åsiktskorridoren i Sverige. Den som nämner att systemet vi har idag inte är bra blir direkt stämplad för att vilja införa en brutal diktatur.

    Vi har inte det bästa demokratiska systemet som går att få. Det är till och med ganska maktkorrupt.

    Ni som läser det här forumet. Tycker ni verkligen att dagens system är det bästa man kan ha och alla ändringar bara kan vara av ondo? Eller är ni så rädda för att ändringarna kan vara av ondo så det är bättre att hålla fast vid det man har trots defekterna?

  11. Hej Anders

    Jag är väldigt förtjust i demokrati och väldigt negativ till diktatur. Skillnaden är faktiskt himmelsvid.

    Men det får vara någon jävla ordning med demokratin också. På sextio- och sjuttiotalet myntades till exempel begreppet ”ekonomisk demokrati”, något som en del tyckte var minst lika viktigt som politisk demokrati. I verkligheten var det bara ett sätt att vattna ur demokratibegreppet och göra det meningslöst. Samma sak ser vi i dag med massor av identitetspolitik och fånerier som lanseras som demokrati. Det gäller att vara klar över vad som faktiskt är demokrati (och vad som inte är demokrati).

    Det innebär också att långt ifrån allt bör styras politiskt. Jag är ganska övertygad om att ett av våra största problem de senaste femtio åren eller så är att politiker fått alldeles för mycket att säga till om inom våra myndigheter. Axel Oxenstierna hade förmodligen fått spader om han fått sett sina myndigheter styras av avdankade politiker. Som någon så vist uttryckte det: ”om han hade levat idag hade han vänt sig i sin grav”.

    Med fungerande och starka myndigheter hade politiker som Olof Palme (ecklesiastikmininster 1967-69) och framåt haft betydligt svårare att förstöra skolan. Samma sak gäller många andra områden som traditionellt styrts av sina expertmyndigheter och tidigare kunnat hålla emot när klåfingriga och kortsiktiga politiker ville göra sina avtryck.

    Kanske det är dags att skapa en välavlönad ”elefantkyrkogårdsmyndighet” dit avdankade politiker kan befordras och där inga beslut får någon inverkan i verkligheten. Gärna med fina kontorsrum, massor av krukväxter och ett kommunikationssystem som bara fungerar internt.

    Det skulle vara bra för demokratin.

    /göte

  12. Ha, ha, elefantkyrkogårdsmyndighet – myndigheten Sverige trånar efter.

    Jo, det blir någon slags övertrycksventil. Fast man lagar inte själva orsaken, bara lindrar symptomen. Jag håller med om att politiker idag försöker toppstyra allt. Särskilt skolan har varit föremål för deras förstörelse.

    Felet är fortfarande maktgalna oduglingar i bestämmande position. Det måste finnas något krav för att inneha posten eller någon mekanism som får bort dessa. Det kan tex innebära att man med en ja-röst till RIksdagen även får en nej-röst för att rösta bort de värsta.

    I Schweiz har man ett system med senatorsval per kanton. Senatorerna är en säkerhetsventil för att stoppa dumheter. Där är senatorsvalet mer personval än partival. Dessutom är det ganska lätt att få till en tvingande folkomröstning på gott och ont.

    Jag tror i alla fall att det går att skapa ett bättre demokratiskt system än vi har idag. Man måste bara sätta sig ned och tänka efter.

  13. Jag vet inte om mitt inlägg om certifierade politiker ligger till grund för IQ debatten men så var inte min andemening.

    Som många känner till måste du tex ha utbildning att få köra motorsåg så vida du inte arbetar åt dig själv. Buss- truck-förare osv. ska vara certifierade för inte tala om lärare och en mängd yrkesutövare.

    Då vore det väl rimligt att även våra politiker har en lämplig utbildning. Men framför allt ska dom ha varit ute i arbetslivet och fått lära sig från verkligheten. Är det inte ett rimligt krav?

  14. Mycket rimligt. ”Demo” i demokrati betyder ju just ”folk”. Folkstyre alltså. Och inte att en speciell grupp eller representant för intressegrupp ska styra.

    Visst heter det ”representativ demokrati” men det blir ju fel ändå när det knappt finns några som känner folkets villkor kvar längre.

    ”Politiska broilers” hette det för inte så länge sedan. Om man ser bilder från ett kycklingslakteri så är huvudet det första som förloras när broilern ska vidareförädlas. Startar tankar…

  15. Körkort för politiker låter kul, men är nog svårt att åstadkomma. Då är det nog viktigare med krav på expertkunskap för att få leda en expertmyndighet.

    Men visst skulle det vara bra med politiker som faktiskt har haft arbete ute i ”verkligheten”. Jag inbillar mig också att vi framöver kommer att få se mer av sådant helt enkelt för att samhällsdebatten ser ut på det sätt den gör.

    Om vi backar några årtionden såg både mediedebatt och respekt för politiker annorlunda ut jämfört med idag. Dagens ”förskräckliga” populism innebär rimligen att väljarna börjar inse att de faktiskt sitter på den yttersta makten.

    Det här påverkar redan de traditionella partierna, där åsikter som tidigare klassats som populistiska och omöjliga nu är vardagsmat i alla led. Tanken på lite mer populistiska politiker (som faktiskt har någon koppling till ”vanligt folk”) borde vara en naturlig fortsättning.

    Folk har större makt än de tror.

    /göte

Leave a Reply