Förebilder och Hornblower
Varför vill en rymd- och fysikintresserad flicka bli hårfrisörska och hur blev hon sedan teknisk chef för Rymdbolaget? Och hur såg engelska flottan till att vettiga befäl blev befordrade till befälhavare? Kan det möjligen ha att göra med förebilder och chefer som letar efter efterträdare.
I går var jag på ett event om kvinnor i teknikindustrin, Women in Innovation and Sustainability, anordnat av bland andra KTH, RISE och Vinnova. Där talade först Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, om feministisk skolpolitik och kvotering, men där fanns också ett antal riktigt intressanta föredrag som faktiskt gjorde det hela väl värt att lyssna på.
Intressantast var nog Linda Lyckman, CTO för Swedish Space Corporation (tidigare Rymdbolaget). Hon talade om behovet av förebilder och beskrev sin ”resa” från rymdintresserad flicka till teknisk chef för en rymdorganisation. Den resan var inte alldeles enkel.
C S Forester
Hennes tal fick mig att tänka på Horatio Hornblower, C S Foresters hjälte eller antihjälte i en serie böcker som till större delen utspelar sig under Englands långa krig mot Napoleons Frankrike.
Det är i och för sig inte så märkligt. Jag är sedan barnsben förtjust i Hornblower-serien och brukar då och då läsa om alla böckerna. Forester var en ganska fantastisk författare (som förresten fick Roald Dahl att börja skriva på allvar) och Hornblower-böckerna fungerar utmärkt både som historieböcker och skildringar av ett ledarskap under hård psykisk och fysisk belastning.
Bra ledare
Ett av de stora problemen i den tidens engelska flotta var att hitta bra ledare. Det hela gjordes svårare av att systemet genomsyrades av svågerpolitik. Att ta sig uppåt enbart på egna meriter var inte lätt.
Men ett långt och hårt krig gav naturligtvis fördelar. Uppenbart dåliga ledare försvann på ett naturligt sätt och uppenbart bra ledare kunde både visa framfötterna och överleva.
De uppenbart goda ledarna hade också ett naturligt intresse av att förbättra verksamheten genom att stötta lovande kadetter, löjtnanter, kaptener etc. Det här motverkade systemets inbyggda nepotism. För en fartygschef var det livsviktigt att hantera befordringsgången på ett sätt som ökade fartygets chanser att överleva. För en eskaderchef var det livsviktigt att ha bra fartygschefer. Den höga dödligheten innebar en snabb befordringsgång.
Från kadett till amiral
Och vad har då Hornblowers resa från kadett till amiral med dagens teknikindustri att göra? En hel del faktiskt.
För det är sannerligen inte lätt att ta alla de steg som krävs för att bli en bra chef i ett teknikföretag. Man behöver både förebilder och hjälp på vägen.
Först handlar det om att välja en utbildning som är svår och som brukar klassas som ”nördig” i media. Det är möjligt att man kan bli en bra ledare för ett teknikföretag utan att ha en teknisk utbildning i botten, men jag kan inte påminna mig något bra exempel. I verkligheten gäller det nog att välja och kämpa sig igenom sin civilingenjörsutbildning.
Redan här faller många bort och det gäller inte minst flickor. Steget från gymnasium till teknisk utbildning är stort och den som saknar förebilder eller vänner/lärare som ”trycker på” kommer med stor sannolikhet att välja något annat. I praktiken gäller det dessutom att välja rätt redan från grundskolan.
För Linda Lyckman hade det nog blivit en utbildning till hårfrisör om inte hennes lärare tjatat så mycket. Inget ont i det kanske, men lite märkligt är det ändå att så otroligt många tjejer vill bli hårfrisörer.
Mer än förebild
En teknikutbildning är lång och svår, men innebär inte att man blir ledare. Det steget kräver mycket annat, men kanske framför allt någon som uppmärksammar att det finns en ledarpotential.
I Hornblowers fall handlade det först om Edward Pellew, som till skillnad från Hornblower inte bara är en litterär figur. I böckerna ser Pellew Hornblowers potential och stöttar honom i karriären. Också William Cornwallis har en viktig roll i att knuffa Hornblower över den viktiga tröskeln till de stora utmaningarna.
Här har vi en av de viktigaste uppgifterna för en ledare. Det räcker inte att bara driva sin verksamhet. Man måste också se till att det finns framtida ledare. En dålig ledare pressar avundsjukt tillbaka alla försök att ta sig upp. En bra ledare stöttar och hjälper till.
Linda Lyckman hade turen att hitta en ledare som såg möjligheterna och som stöttade hennes väg.
Inte så lätt
Den här jämförelsen kan kanske verka fjantig, men det viktiga är att alla behöver hjälp på vägen. Utan vettiga ”role models” och chefer som stöttar är det svårt att ta alla de steg som krävs. Och även om det är möjligt att komplettera utbildningar i efterhand är det nästan hopplöst att läsa in en komplett teknikutbildning i efterskott.
Tyvärr ser vi idag alltför ofta en mediabild av ”den hopplösa tekniknörden” som förmodligen innebär att många undviker teknikutbildningar och därmed faller redan på första trappsteget. Det gäller i särskilt hög grad flickor.
Vi ser också ganska många chefer som helt missat sin roll i att leta fram efterträdare. Det här är inte en genusfråga utan en fråga om bra eller dåliga chefer.
Fler kvinnor?
Ärligt talat har jag lite svårt för mycket av genus- och kvoteringsdebatten. Jag tror inte att kvinnor av naturen är varken bättre eller sämre chefer. Den stora skillnaden ligger mellan bra och dåliga chefer och den skillnaden har knappast med kön att göra.
Men samtidigt är det oerhört viktigt med förebilder. En bransch som saknar kvinnliga förebilder riskerar att fortsätta i samma spår, precis som branscher utan manliga förebilder.
Knäckfrågan är nog ändå hur vi skall få media, kulturvärlden och inte minst våra politiker att hitta tillbaka till tekniken på ett vettigt sätt. Idag är det alltför ofta pinsamt att höra den totala okunskapen när det gäller teknik i politiska debatter.
Och riktigt bedrövligt är det att höra programledare och kulturarbetare tala om ens de enklaste tekniska eller matematiska spörsmål. Där verkar okunskapen vara total.
Jag får väl dra igenom Hornblower-serien en gång till för att försöka hitta lösningar.
Linda Lyckman, CTO för Swedish Space Corporation
Filed under: Göte Fagerfjäll
Hej Göte
Tack för en mycket intressant och vidsynt krönika. Det är mycket intressant iaktagelse du gör, och som troligen är en av nyckelfrågorna för svenskt näringslivs fortsatta förmåga att på ett agilt sätt kunna anpassa sig efter omständigheterna
Helt rätt om hur bra ledare hittas/skapas. Det finns alldeles för få sådana.
Däremot tror jag inte du kommer lyckas att få allmänt folk att förstå teknik. Du är ingenjör, så för dig ter sig det logiska tänkandet naturligt. Men de flesta homo sapiens är inte byggda för att tänka logiskt! Det är tröttsamt för dem att försöka tänka logiskt, så oftast går de runt på tomgång och använder sig av sin ideologi eller invanda beteenden.
Människor är likt andra flockdäggdjur gjorda för att överleva i en flock. I en flock gäller det att vara omtyckt och populär. Då får man flockens skydd. Tvärtom och du blir utsparkad. Logik är inte så nödvändigt. Det räcker för flocken att ha en smart person som kläcker idéerna. Sedan kan de övriga bara härma efter. Den smarta personen behöver inte ens leva nu. Flocken kan härma bra idéer i årtusenden efter personens bortgång.
Människans sociala kompetens är så stark att vi inte ens behöver läsa det ämnet i skolan. Förutom om du har Asperger eller högfungerande autism.
Jämför med en mattelektion. Där är det tvärtom. De flesta i klassen är trötta i hjärnan efter en lektion redan på lågstadiet. Då handlar det fortfarande om plus och minus och kanske lite multiplikation mellan två ental. De här lektionerna behöver i princip inte de med Asperger och högfungerande autism. De kan lista ut sådant utan att behöva sitta med en mattebok. Ingenjörer tyckte förstås också det var lätt.
En ingenjör är i normalfallet en vanlig person med lite större portion Asperger i sig. Trots att de normalt känner en brist i sociala sammanhang har de ändå nått den sociala kompetensen de besitter utan lektioner i skolan. Det räcker med vardagliga livet så förstår du intuitivt hur det fungerar. Hur många ingenjörer kan hoppa över tex högstadiets mattelektioner och ändå förstå dem?
Jag tror det här är ytterligare en förklaringen till att teknikföretag ofta har ingenjörer som ledare. Ledarna behöver tala samma språk som ingenjörerna under dem annars förstår de sig inte på vad ingenjörerna säger och menar. Ingenjörer har inte riktigt samma språk som övriga befolkningen.
Så till den förbjudna genusfrågan. I ett program av vetenskapens värld visade de i ett enpersonsexperiment att tillförseln av testosteron gör hjärnan bättre på tex matte, och sämre på tex ansiktsingenkänning. Även sättet att tänka ändrade sig så fler hjärndelar är aktiva för kvinnor och färre för män.
Så det är inte så konstigt att ingenjör är ett mansdominerat yrke. Även när det gäller de logiska mästarna, Asperger och högfungerande autism, så går det fem män på en kvinna med dessa diagnoser.
Även i ett flockperspektiv passar detta Darwins läror. Kvinnor behövs för att föda nya flockmedlemmar. De där nördarna som andra inte förstår sig på och ratar, borde vara män. De kan komma på någon bra idé och när flocken inte står ut med den inåtvända så slår man ihjäl nörden eller sparkar ut honom.
Detsamma gäller risktagande. Män är mer riskbenägna och äventyrliga. De kan ta gott ta riskerna och flocken tar eventuell vinst i risktagandet.
Men jag förstår hur du tänker Göte. Om vi hade en flock med bara ingenjörer så skulle vi haft ett Atlantis med ofattbart försprång i teknikutvecklingen.
Hur skapar vi ett Atlantis? Jag flyttar väldigt gärna dit! 🙂
En fundering. Vad påverkar människan mest i vardagen och i långsiktigt välbefinnande. Är det kultur (teater, böcker, film, konst, musik, etc.) eller är det nya tekniska innovationer ( el, bil, mobil, internet, automation, AI, etc.)? Varför ägnar TV, tidningar sig dagligen åt kultur (nästan lika mycket som om alla andra nyheter)? Varför finns det inte ett 15 minuters ”Innovationsnytt” i TV varje dag som stående punkt! Varför inte en ”Innovationsbilaga” i tidningarna?
Varför OM innovationer är viktiga för människans, Sveriges välgång?
Undrande Ingenjör. (Som även gillar kultur)
Jag kan inte se varför det skall behöva vara någon motsättning mellan kultur och teknik. Ändå är det så det ser ut idag.
Gissningsvis handlar mycket om att så många av de som dominerar kulturvärlden är totalt okunniga när det gäller teknik. Det man inte behärskar eller förstår blir man lätt fientlig inför eller rädd för. Dagens kulturelit är också en väldigt tajt grupp och det hindrar effektivt förändringar.
Motsättningen mellan teknik och kultur märks inte alls på samma sätt bland tekniker eller teknikutbildade. Här finns ofta ett genuint kulturintresse.
Antingen får vi väl satsa på att teknikutbilda kultureliten eller jobba för att få in fler tekniker i kulturvärlden. Ingetdera är särskilt enkelt.
Men det är viktigt.
/göte
Hans S, jag har också funderat på detta. Ta tex Hollywood. När folk har ett jobb i TV-serier så upplever jag att det är en klar överrepresentation av de yrken som är närliggande dem själva.
Hur jobbet ser ut för en ingenjör har de ingen aning om. De vet inte ens hur saker utvecklas. I tex StarTrek kan ingenjörerna fixa allt – warpcore, tidsfält, avancerad fysik, kylskåp, optronik, flygteknik,…. De verkar t.o.m. kunniga i bioteknik även fast läkaren är nummer i det området.
Läkaren i StarTrek är också rent fantastisk bra. Verkar vara specialist inom varenda del inom sjukvården + bioteknik och olika sorters implantat.
Däremot ser du aldrig en rollfigur inom kulturområdet som är specialist inom både filmproduktion, skådespeleri, ståuppare, dans, sång, poesi, författare, målare, sminkör, bildhuggare, cirkusartist,…
Du ser heller aldrig en idrottsman som är jätteduktig inom alla sporter.
Jag tror inte ditt TV-utbud finns därför de som jobbar på TV inte förstår att någon kan ha intresse för sådant urtråkigt. Jag tror de tycker att det får räcka med en timmes vetenskapens värld i veckan för de där kufarna. Då får det programmet täcka allt från historia och psykologi till astronomi och lite teknik. Jag tror inte de förstår att det är någon skillnad på vetenskapens värld och det programmet du önskade.
Har du tänkt på att man i en film är väldigt viktig med att lägga till en lång lista på alla projektmedlemmarna. Det är så viktigt att den listan kan ta upp 10 minuters tid av filmen! Samtidigt har man inte en tanke på att göra en liknande projektlista för tex mobiltelefonen, brödrosten, bilen man köper. Jag bryr mig lika lite om vem som konstruerat mobiltelefonen som vem som har sminkat vem i en film.
Ändå fanns det en tid då ingenjören var hjälte till och med i böcker. Det är bara att läsa sin Jules Verne eller motsvarande författare i Storbritannien från den viktorianska epoken. Nu får vi nöja oss med professor Frink i Simpsons. Han har visserligen alltid rätt, men någon hjälte är han sannerligen inte.
Vi behöver både teknik och kultur.
/göte
Sammanfattningen blir: Det inte är så konstigt att inte de bästa studenterna står i kö (både grabbar o tjejer) för att komma in på våra tekniska högskolor. Hjälteförebilderna lyfts inte fram!
Den viktiga frågan kvarstår: Vem ska skapa Sveriges framtida exportindustri?
//Hans S
Hans S, den frågan skulle du ställt dig för över 50 år sedan!
Titta på våra stora företag. De flesta skapades under andra halvan av 1800-talet. Det var en liberal tid. Efter vad jag läst mer till höger än USA är nuförtiden.
Det finns några storföretag skapade senare, tex Volvo (1927) , H&M (1947), Tetra pak (1951), Peab (1959). Men sedan är det stopp. Kanske spotify om man räknar det som ”tillräckligt stort”. De flesta av företagen är teknikföretag.
Jämför du med USA så finns det hur många yngre jättar som helst, såsom Intel, Xilinx, (+ andra halvledarbolag), Microsoft, Google, Amazon, Ebay, Tesla.
Förklaringen är ganska enkel. Politiken som bedrivits här i Sverige sedan 60-talet (egentligen mycket tidigare) har aktivt stoppat tillkomsten av nya storbolag.
Sverige har rönt framgångar i musikexportindustri. Det är förstås bra, men det känns betydligt flyktigare än ett teknikbolag som vilar på uppfinningar och tidigare erfarenhet. När låtskrivaren slutar tar knappast en annan låtskrivare över med sin föregångares dyrköpta utveckling inom området.
Kanske är dags att skapa ett storbolag som kan massproducera kärnkraftverk i prefabricerade delar med en produktionstakt på ett verk per dag?