Det är faktiskt sextonde gången vi kör embeddedtävlingen nu. Milde himmel!

Och varje år blir jag lika imponerad över att det finns så många problem som kan lösas på så innovativa sätt. Ofta får jag dessutom för mig att projekten blir bättre och bättre, men det är inte nödvändigtvis sant. De har alltid varit väldigt bra.

I år har vi ovanligt många studentbidrag och lite färre företagsbidrag, men sällan har vi väl sett företagsbidrag med en så hög teknikhöjd. Alla tre är nästan löjligt bra och jag kan väl avslöja att juryn har haft ett elände att komma fram till ett resultat.

Att skaka hand med Magnus Niska var förstås något nytt. Hans armprotes är väl det närmaste man kan komma ”the real stuff”. Den styrs direkt från hjärnan, via sensorer anslutna till nerver i musklerna och den har återkoppling med ”känsel” i fingertopparna. ”Det känns som när man slickar på ett batteri”, säger Magnus Niska.

Forskningsgruppen på Chalmers och protesföretaget har kommit långt – mycket längre än många trott vara möjligt. För de många tusen som tvingas amputera efter en olycka eller sjukdom måste tekniken framstå som en välsignelse.

Övervaka temperatur
Också det andra företagsbidraget har en medicinsk profil, men här handlar det om att övervaka transporter av mediciner. Läkare utan gränser hade jätteproblem med läkemedel som råkat ut för felaktiga temperaturer under transsporter och det fanns inga sensorer som var tillräckligt små och lättanvända.

Genom att plocka in RISE och dra nytta av avancerad tryckt elektronik gick det att ta fram sensorer som både är små och extremt lättanvända. En liten display på sensorn visar ”OK” om allt är som det skall och ”Do Not Use”, om något har gått snett under transporten. Det behövs inga avancerade system på mottagarsidan.

Att man sedan med hjälp av NFC kan plocka fram information om vad som gått fel och när det hände – tja det gör både att man kan optimera transportkedjan och se om en skadad försändelse ändå kan användas med begränsningar. Här behövs bara en vanlig smart telefon.

VCSL-dioder
Att få med Neonodes nya VCSL-baserade sensormoduler i tävlingen är förstås ett extra plus. Företaget använder lasertekniken för att känna av positioner och rörelser i ett tvådimensionellt område framför en bildskärm eller vad som helst. Det räcker att fästa en ”ribba” i överkanten av det område som skall kännas av.

På det här sättet går det att addera pekfunktioner till precis vad som helst. Inte minst gäller det medicinska tillämpningar där men slipper att kvalificera om hela apparater. Inget har ju ändrats.
Sedan kan man alltid plocka fram klyschor som ”det är bara fantasin som begränsar”. Här är det faktiskt sant.

Många studentbidrag
Jag tänker inte gå igenom alla de åtta studentbidragen. De finns beskrivna i huvudartikeln och de är alla mycket intressanta.

Kanske ändå att det finns anledning att ta upp bidraget Smarthorse Lab, eftersom det är ett bra exempel på vad som går att åstadkomma när man utgår från ett område som man är extra intresserad av och där man kan identifiera vad som är viktigt.

Problemet är att hästar är ganska känsliga djur. Jag hörde för inte så länge sedan ett TV-inslag där någon sade att ”hästar är ju så delikata”, men han hade förhoppningsvis gjort en liten felöversättning från engelskans ”delicate”.

Bland det allra värsta är tydligen hälta och då gäller det att uppfatta problemet i god tid. Närmare bestämt långt innan ryttaren lägger märke till att något är fel – då kan det redan vara för sent.
Det här handlar det om riktigt stora pengar. Den som kan hitta ett sätt att ställa en tidig diagnos har en potentiell jättemarknad.

Smarthorse Lab ser ut att vara precis den lösning som hela ryttarvärlden har letat efter. Det är ingen dålig utgångspunkt. Genom att ständigt ha sensorer under hästens hovar går det att identifiera problem med hälta mycket tidigt. Det är förmodligen tillräckligt för framgång.

Att man sedan kan få information om rörelsemönster och på det sättet optimera träning och tävlingsresultat. Det ger fantastiska möjligheter för framtida tillämpningar.

AI och IoT
Många studentbidrag drar nytta av artificiell intelligens, big data och IoT. Det är inte så konstigt. Här har vi några av de stora trenderna just nu.

Så, den som vill se vart den tekniska utvecklingen är på väg kan titta in på embeddedkonferensen och prata en stund med representanterna för de olika bidragen. Det tänker i alla fall jag göra.
Vi ses i Kista 6-7 november.

Filed under: Göte Fagerfjäll