Ingen kan väl ha missat det, men ändå. På tisdag är det dags för S.E.E. – årets stora elektronikevent!

För det är ju stor skillnad mellan att veta att ”det snart är dags för S.E.E.” och att det faktiskt är dags redan nästa vecka. De flesta i elektronikbranschen vet nog det mesta om överfyllda agendor och ”att göra”-listor som innehåller bra mycket mer än vad som går att få in i en normal (eller onormal) arbetsdag.

Men återigen – det är faktiskt värt att lägga några timmar på S.E.E. Inte bara för att konferensprogrammet är intressant eller att det finns en hel del nyheter. Det viktigaste är ändå att få träffa nuvarande och framtida samarbetspartners ”på riktigt”.

Färre resor
Jag behöver bara gå till mig själv för att se hur mycket sättet att kommunicera har förändrats över åren. Idag är telefonkonferenser och videokonferenser standard (jag hade till exempel en med Intel i går kväll) och det mest våldsamma resandet har (tack och lov) minskat en hel del. Delvis beror det väl på att branschens vinstmarginaler har krympt (och därmed resebudgetarna), men självklart har bättre telefoni och snabb uppkoppling mot Internet gjort det möjligt att kommunicera utan att resa lika mycket.

Här skulle jag lätt kunna drömma mig tillbaka till tiden då jag kunde resa till San Fransisco ”över dagen” och de år då dagboken var så full med utlandsresor att jag så här i efterskott undrar när jag faktiskt var hemma. Eller den gång då min fru sade till barnen att ”pappa har kommit tillbaka från USA”, varpå en av mina söner säger: ”har du varit i USA?”. Ärligt talat inte mycket att skryta om, snarare tvärtom.

Men ibland måste man faktiskt träffas på riktigt. Virtuella möten är alldeles utmärkta, men om det går alltför lång tid mellan möten ”in real life” blir det svårare att kommunicera. Det är åtminstone något som jag tycker mig märka. Och se – mässan eller konferensen har plötsligt en roll som är viktigare än någonsin.

Ingen samlar datablad
Här ser vi en motvikt till mässornas svårigheter de senaste åren. På sjuttio-, åttio- och nittiotalet hade elektronikmässorna sin storhetstid. Då fanns det inte så många sätt att visa upp sina nyheter och en jättemonter med ALLT var ett rimligt (om än dyrt) sätt för företagen att visa vad de kunde. Horder av besökare gick runt och samlade kilovis med datablad och annan dokumentation. Den här dokumentationen blev ofta basen för utvecklingsarbetet det närmaste året.

Idag ser vi sällan besökare med resväskor fulla med datablad och vi ser sällan montrar med varje liten komponent fastlimmad på monterväggen. Alla de funktionerna har tagits över av företagens hemsidor. I stället handlar mer om att titta på kompletta tillämpningar och framför allt om möten mellan människor.

Och det är fullt tillräckligt för att göra mässor och konferenser intressanta också i framtiden.

Filed under: Göte Fagerfjäll