Kunde ARM/CE ha lyckats?
På hyllan bakom mig står en bärbar dator med Intel-processor och Microsoft-operativsystem. Men Intel-processorn är en Strong-ARM och operativsystemet är Windows CE. Datorn hade makalös batterilivslängd för sin tid (ca 12 timmar) och såg ut att vara början till något nytt och fantastiskt. Men Intel kastade ARM-arkitekturen (som man köpt från Digital Equipment) på sophögen och Microsoft insåg att det fanns mer pengar i att vidareutveckla ”vanliga” Windows, baserad på x86.
Det har gått många år sedan det här hände. Själv köpte jag aldrig någon ARM-baserad CE-dator (även om det var nära). Däremot köpte Anders Ljungström en och den lånade jag på obestämd tid för några år sedan. Jag behövde en dator som hade tillräcklig batterilivslängd för en flygresa till Kalifornien och ”vanliga” x86/Windows-datorer klarade det ännu inte. Tangentbordet till min Palm Pilot hade gått sönder.
Med den nya prognosen från IHS iSuppli framför ögonen är naturligtvis frågan – skulle Intel och Microsoft ha kunnat fortsätta ARM/CE-vägen och sluppit förnedringen av att totalt missa marknaderna för smarta telefoner och handdatorer? Eller var det från början omöjligt att dominera alla de olika datormarknaderna. Enligt IHS kommer marknadsandelen för Microsoft att gå ned från ca 44 procent förra året till ca 33 procent år 2016. För Intel minskar andelen från ca 41 procent förra året till ca 29 procent år 2016.
När jag nu plockar fram den gamla CE-datorn (den fungerar fortfarande) slås jag av hur pass hyfsad den faktiskt är. Den saknar naturligtvis trådlöst nätverk och massor av annat som man vant sig vid idag, men den startar omedelbart på samma ställe där man senast var (även om det var månader sedan man lade ifrån sig datorn). Office-programmet känns lite gammalmodigt och enkelt, men det beror på att det är gammalt. Det största problemet är att det aldrig hann skapas ett vettigt programutbud.
Windows 8
Idag är både Microsoft och Intel inställda på att ta sig tillbaka till marknaderna för smarta telefoner och handdatorer. Ingen av dem har väl någonsin medvetet tagit steget bort från marknaden, men i praktiken har det gått ”käpprätt åt skogen”.
Microsoft tar det ”självklara” steget att föra samman operativsystemen för datorer och handdatorer/telefoner. Windows 8 skall fungera för allt och på alla plattformar. Om det går som man tänkt sig kommer kombinationen Windows/ARM att bli lika stor som kombinationen Windows/x86.
Historiskt sett är det här inte alls särskilt konstigt. Redan när Microsoft tog steget till Windows NT såg man till att göra operativsystemet processoroberoende. Det spelade ingen roll om datorn var baserad på x86, Alpha, R4000 eller PowerPC. Först flera år senare, när Intel vunnit prestandakapplöpningen, valde Microsoft att gå vidare med enbart x86 på den ”vanliga” datorsidan. Windows CE och dess efterföljare har alltid stött flera arkitekturer.
Tekniskt sett har alltså inte Microsofts några större problem. Det handlar ”bara” om att övertyga marknaden om att telefoner baserade på Windows 8 är bättre än telefoner baserade på Apples operativsystem eller på Android. Bedömare som IHS är tydligen ordentligt skeptiska till att man skall lyckas, men sådana små detaljer kan ju ändras. I den lilla detaljen ligger för övrigt hela Nokias framtid.
Svårare för Intel
Microsoft hoppas alltså kunna komma tillbaka genom att kapa en del av banden till Intel. För Intel är det däremot lite svårare att komma tillbaka på telefonmarknaden. Företaget kommer knappast att ta upp ARM-arkitekturen igen och vid det här laget är det inte lätt att övertyga mobiltelefontillverkarna om att x86 är rätt väg att gå. Men under har hänt förr.
Jag kommer tillbaka i ämnet.
Filed under: Göte Fagerfjäll