I går kväll körde jag igenom Borås när solen höll på att gå ner. Av någon anledning blir det ofta så när jag kör från Tjörn till Stockholm. De sista solglimtarna brukar synas från Rångedalabron, strax före den nya motorvägssträckningen förbi Ulricehamn.

”Solen går ner över Borås” skulle därför kunna vara en lättköpt rubrik efter dagens (väntade) besked om Ericssons nedläggningar. Men jag tänkte faktiskt strunta i svartmålningar och i stället fundera över vilka möjligheter som finns för västkusten, elektronikindustrin och Sverige i största allmänhet.

Bilen driver framtiden
”Utan bilen stannar Sverige” är en paroll som i årtionden använts för att visa hur viktig bilen är för människors transportbehov och för landets infrastruktur. Men idag kan man lägga in en ny betydelse i uttrycket. Bilen håller på att bli den stora teknikdrivaren både för elektronikindustrin och – faktiskt – för energiindustrin.

Häromdagen talade jag med Enrico Corti från On Semiconductor om företagets köp av Fairchild. Här fanns ju något som såg ut som ett problem, eftersom de bägge företagen för några år sedan valde olika väg för sin framtida kraftelektronik. On Semiconductor valde att satsa på galliumnitrid, medan Fairchild satsade på kiselkarbid.

Men Enrico Corti såg inte det här som ett problem – tvärtom. Den snabba utvecklingen inom fordonsindustrin innebär att man nu behöver bägge teknologierna. Fordonsindustrin är stark nog att driva både kiselkarbid och galliumnitrid.

Fordonsindustrin driver alltså utvecklingen av effektivare kraftelektronik och andra områden kan luta sig tillbaka och hänga på. Det finns massor av teknikområden som behöver effektivare kraftelektronik, men som aldrig skulle klara att finansiera utvecklingen. Men fordonsindustrin betalar.

Fordonsindustrin starkare
Samma sak gäller nästa generations datorer för artificiell intelligens. Många teknikområden behöver billiga, strömsnåla och extremt kraftfulla AI-datorer. Robotområdet är bara ett av dem. Men det är bara fordonsindustrin som har både behov och ”muskler” så det räcker för att driva tekniken.

Vi är vana vid att fordonsindustrin driver produktionsteknik, motorteknik, avgasrening, säkerhetstänkande och mycket annat. En snabb historisk återblick visar vilken otroligt stor inverkan bilföretagen haft för industrialiseringen av många länder, inklusive Sverige. Men märkligt nog finns det många som verkar tro att fordonsindustrins inte längre har någon större roll att spela i framtiden. Bilens era skulle på något sätt vara över.

Och visst har vi haft en ganska lång period där persondatorer och mobiltelefoner drivit den mest synliga teknikutvecklingen, men det har inte inneburit att människor slutat att resa eller köpa mat. Bilar, bussar och lastbilar har hela tiden stärkt sina positioner, även om andra områden drivit den mest avancerade teknikutvecklingen.

Pengar
Allt handlar förstås om pengar. Persondatorindustrin hade en fantastisk period från åttiotalet och ett par årtionden framåt. Gigantiska vinster innebar att man kunde investera i ny teknik. Halvledarföretagen svängde snabbt från den ”vanliga” industrin till persondatorer och utvecklingen skräddarsyddes åt de som betalade. De andra fick hänga på.

Från nittiotalet var det mobiltelefoniföretagen som hade pengarna. Halvledarföretag och SoC-företag svängde igen och vi fick se kraftfulla lågenergikonstruktioner på en nivå som få tidigare trott var möjliga. Alla de andra, inklusive fordonsindustrin, hängde så gärna på.

Och idag är det alltså fordonsindustrin som har krav som kräver ny teknik. Elektriska drivlinor och automatik för mer eller mindre autonom körning kräver mycket av det som har diskuterats i årtionden, men som ingen haft råd att driva fram. Galliumnitrid, kiselkarbid och AI är tre av dessa nyckelområden, men det finns många fler. Det viktigaste är att fordonsindustrin faktiskt har råd att göra de investeringar som krävs. Alla andra kommer att vara överlyckliga när de plötsligt får tillgång till det som de så länge önskat, men inte haft råd med.

”Peak car”?
Men vad hände med ”Peak Car” bilpooler och övergången från bil till tåg, undrar förstås vän av ordning. Bilen skulle ju försvinna och vi skulle alla flytta in på Söder och cykla. Åtminstone har det låtit så i mediadebatten.

Verkligheten är som vanligt ganska ordentligt annorlunda. Bilindustrin säljer bilar som aldrig förr. Förra året var ett rekordår och häromdagen kom siffror som pekar på en nioprocentig ökning i år igen.

Det verkligt intressanta är att det inte alls bara är gamla surgubbar som köper bil. Tvärtom ligger väldigt mycket av ökningen på ungdomsgrupperna från 18 år och uppåt. De flesta vill helt enkelt ha bil.

Då går det betydligt sämre för bilpoolerna. Det största bilpoolföretaget, Car2go, avvecklar nu verksamheten i Sverige efter stora förluster och svaga framtidsutsikter. Uppenbarligen vill de flesta ha en egen bil och det stämmer också med vad vi sett de senaste åttio åren. Alla tillverkare som försökt tillverka en avpersonaliserad ”standardbil” har misslyckats. Att bara se bilen som en ”tjänst” är kanske inte så listigt det heller.

Så bilföretagen kan nog se fram emot fortsatta jättevolymer och den övriga industrin kan se fram emot en lång period där fordonsindustrin betalar teknikutvecklingen och de andra kan dra nytta av tekniken.

Borås klarar sig nog
Och vad har då Borås med det här att göra? Faktiskt väldigt mycket. Fordonsindustrin är stark i Västsverige, med Volvo som självklart centrum. Det gemensamma Volvo/Autoliv-företaget skall visserligen ligga på Lindholmen, men många underleverantörer och samarbetspartners föredrar nog att slippa trafikkaoset på Hisingen och i centrala Göteborg.

Området mellan Göteborg och Borås har betydligt bättre kommunikationer och expanderar snabbt. Det gäller inte minst företagsbyarna mellan Göteborg och Landvetter.

När motorvägen mellan Göteborg och Borås äntligen blev klar för ett antal år sedan innebar det ett lyft för Borås. Mindre än en halvtimme till Landvetters flygplats och en trekvart till Göteborg är inte mycket med Stockholmsmått mätt. Ett annat lika stort lyft kom tidigare i år, när man till slut lyckades bygga bort flaskhalsen mellan Borås och Jönköping. Trafiken sniglar sig inte längre genom Ulricehamn och Borås har plötsligt en självklar position mellan Stockholm och Göteborg. Det var på tiden.

Vägarna styr
Alla som bor utanför Stockholm vet hur viktigt det är att ha bra kommunikationer och då talar vi inte om snabbtåg. En fungerande motorväg gör ofta all skillnad i världen för en region. Borås hade turen att (äntligen) få en vettig infrastruktur innan nedläggningen av Ericsson. Därför står man väl rustade inför framtiden.

Investeringarna i motorvägar de senaste femtio åren har varit fantastiskt lönsamma. Med lite större väginvesteringar hade fler orter haft bättre förutsättningar.

Att satsa pengar på forskning inom fordonsteknik har också alla möjligheter att ge ett fortsatt bra utbyte för landet och regionerna.

Det kanske är något att fundera över för våra politiker.

Filed under: Göte Fagerfjäll