Någon vinner alltid
I tidningar, radio och TV står väderrekorden som spön i backen. Om man inte visste bättre skulle man kunna tro att 2018 är ett rekordår med extremt klimat över hela jorden. I själva verket ligger de globala sommartemperaturerna lägre än på flera år. Rekordnoteringarna är heller inte fler än vanligt.
Det är ungefär som lotterier. Sannolikheten att man skall vinna är försvinnande liten, men sannolikheten att någon vinner är hela hundra procent.
Varm sommar
Årets fantastiska sommar anses av en del av våra politiker vara ett bevis på att klimatförändringarna tagit ett skutt och resulterat i ett allmänt extremt varmt och torrt väder. Kanske inte helt i linje med vad som förutsågs av samma politiker i våras, men ”man tager vad man haver”.
För att ge extra krydda till det hela pekar man på extrema temperaturer på massor av andra platser i världen. Den underliggande tanken är rimligen att jordens temperatur ökat oväntat snabbt i år. Allt naturligtvis beroende på koldioxidutsläppen.
Stämmer inte
Medeltemperaturer går numera att mäta med hygglig noggrannhet så de här tankarna är lätta att verifiera. De officiella UAH-mätserierna med satellitmätningar fram till och med juli finns öppet tillgängliga, så det är inte särskilt svårt att grotta ner sig i detaljer.
Låt oss alltså titta på de tre extrema sommarmånaderna, maj, juni och juli. Om vi jämför varje månad med samma månads genomsnittliga temperatur för trettioårsperioden 1981 till 2010 får vi något som är lätt att förstå. Vi tittar förstås på mätningarna i den lägre troposfären, alltså den låga delen av atmosfären där vi befinner oss (se figuren direkt efter krönikan).
Årets globala temperaturer för maj, juni och september ligger 0,18, 0,21, respektive 0,32 grader högre än referensnivåerna. Jämfört med förra året innebär det att maj och juni har fortsatt neråt (maj var i år hela 0,26 grader kallare än 2017), medan juli ökat en aning (0,07 grader). Julitemperaturen i år är dock lägre än julitemperaturen 2016.
Vi ser alltså inga som helst hopp i temperaturkurvorna, utan snarare en fortsatt nedgång efter ElNino-episoden för ett par år sedan.
Norra halvklotet
Kanske vi kan se en dramatisk förändring för norra halvklotet? Nästan alla de extrema temperaturer som redovisas i nyheterna kommer ju från norra halvklotet.
Och visst finns det en skillnad. Årets temperaturer för norra halvklotet ligger för maj, juni och juli 0,41, 0,38, respektive 0,42 grader över referensnivån (°C). Södra halvklotet är kallare och låg på referensnivån för maj och juni. Bara juli lyckades komma 0,21 grader över referensnivån.
Men om vi jämför med temperaturerna de senaste åren faller hypotesen om snabba förändringar. Temperaturen på norra halvklotet var marginellt högre än förra året (ett par hundradelar), men klart lägre än 2016. Norra halvklotet har de senaste åren varit ett par tiondelar varmare än södra halvklotet (jämfört med respektive referensnivå), men den typen av långsamma svängningar är normala.
Extremväder
Hur kan vi då se så många exempel på extremväder, både här i Sverige och i andra länder?
Svaret är väl helt enkelt att vi ser vad vi letar efter. Sommaren i Norden och norra Europa har utan tvekan varit mycket varm och torr och det har lett till att media fokuserar på extrema värmeböljor också i andra länder. Sådana finns varje år, om än på lite olika ställen.
Det hela kan som sagt jämföras med lotterier. Sannolikheten att vinna högsta vinsten i ett lotteri är ytterst liten. Ändå vinner någon högsta vinsten i hundra procent av fallen.
De senaste dagarna har vi hört mycket om extrem värme i Portugal och Spanien, men i verkligheten berodde varningen för 50-gradig värme på en datormiss och varningen drogs tillbaka omedelbart (även om den fortsatte att rapporteras i Sverige).
Totalt sett har sommaren i södra Europa snarast varit kallare än normalt. Det är en naturlig följd av att det stora högtrycket över Skandinavien styrt undan de svalare lågtrycken till andra områden.
Det finns gott om statistik över extrema väderhändelser och det är lätt att se att extremväder inte händer oftare nu än tidigare. Men återigen – extrema väderhändelser sker hela tiden. Ibland klassas de som intressanta nyheter och ibland inte.
Det blir varmare
Är då allt tal om klimatförändringar bara struntprat? Nej inte nödvändigtvis. Vi ser en mycket långsam höjning av den globala temperaturen och vi vet att en ökad halt av koldioxid sannolikt leder till högre temperatur. Växthuseffekten existerar, även om många forskare tvivlar på att vattenångans förstärkningseffekt är så stor som en del av IPCC-modellerna hävdar.
De flesta är väl numera dessutom överens om att effekten av den ökade koldioxidhalten minskar med ökade nivåer. En fördubbling, från 200 till 400 ppm har samma effekt som en fördubbling från 400 till 800 ppm.
Men visst är det vettigt att hålla ner koldioxidutsläppen, även om en rapport nyligen visade att Sverige har en hel del att vinna ekonomiskt på ett varmare klimat.
Golfströmmen
I en rad intervjuer hör vi politiker och företrädare för miljöorganisationer säga att årets värmebölja är en direkt följd av de ökade koldioxidutsläppen. Det är naturligtvis struntprat, åtminstone om man har någon som helst tro på de klimatmodeller som används för att bevisa sambanden.
Andra försöker få till det lite mera vetenskapligt och säger att ökade koldioxidutsläpp har lett till en svagare golfström, vilket i sin tur leder till förändrade vädermönster.
Det låter visserligen bättre, men tyvärr har vi förbluffande dåliga mätdata om havsströmmarna och deras förändringar. Att ökad avsmältning vid Arktis på grund av ökade havstemperaturer skulle leda till lägre salthalt stämmer också dåligt. Avdunstningen vid ökad temperatur ger i så fall en betydligt större ökning av salthalten.
Över huvud taget är det förvånansvärt mycket av det som sägs som baseras på usla data eller rena gissningar. Många ”sanningar” om golfströmmen går till exempel att spåra tillbaks till gissningar i mitten av 1800-talet. Det gäller inte minst golfströmmens otroligt stora betydelse för att hålla vår del av världen isfri. Den är betydligt mindre än vad som hävdas i gamla läroböcker.
En fördel med dåliga grunddata och många olika samverkande faktorer är förstås att man lätt kan drömma upp avancerade konspirationstorier. Jag läste nyss en artikel i the Guardian om ”den ledande klimatforskaren” Johan Rockströms senaste förklaring av sommarvädret. Det handlar om en dominoeffekt av smältande is, försvinnande golfström, döende skogar och jag vet inte allt. Kanske ett bra underlag för en ny katastroffilm.
Men, som så ofta med Rockström, drar han på alldeles för mycket. Han framstår som Palme- eller Kennedymordspanare, snarare än den klimatforskare han i och för sig inte är.
Vädersystem
Kan vi då bestämma oss för att årets sommarvärme var en osannolik händelse som aldrig kommer att hända igen? Nej, naturligtvis inte.
Alla meteorologer vet att årets högtryck var kraftigt, men på intet sätt märkligt. Det ovanliga var att vädersystemet parkerade sig så långt västerut och så länge. Det har inte hänt ”i mannaminne”, men alla visste att det när som helst kunde hända.
Det är också fullt möjligt att vi får en mera ”östlig” vädertyp flera år i rad. Den typen av snabba förändringar har hänt många gånger förr, utan att någon kunnat förklara varför det skedde (de gångerna heller).
I så fall får vi räkna med varma och torra somrar med svaga vindar, kombinerade med kalla och torra vintrar med svaga vindar. Med andra ord, det som brukar kallas ”riktiga somrar” och ”riktiga vintrar”.
Var beredd
Det bästa är väl att ta årets väder som ett bevis på att väder faktiskt kan variera inom mycket stora gränser. Den som inte är beredd på värme, kyla, torka, regn, storm eller vindstilla har helt enkelt inte gjort sin hemläxa.
Vad har vi då lärt oss i år?
Tja, jordbruket behöver bättre möjligheter att konstbevattna. Det gäller att bättre ta tillvara de stora vårflödena och kanske skapa vattenbuffertar som kan användas under högsommaren. Då kan vi öka produktionen i stället för att minska.
En normal juni/juli faller ca 90 mm i östra delen av landet och för att ha en så stor buffert krävs bevattningsdammar som är ca 5 procent av odlingsarean, i praktiken kanske hälften. Inte alls omöjligt, även om det förmodligen är effektivare att flytta vatten längre sträckor.
Sedan har vi lärt den hårda vägen att myndigheterna behöver bättre beredskap mot skogsbränder. Årets elände talar för sig själv.
Till slut måste våra bostäder både ha värme och kyla. Det gäller i ännu högre grad sjukhus och vårdinrättningar. Idag är alla vana vid att bilar har luftkonditionering, medan husen blir olidligt varma. Det är enbart löjligt.
Alla de här lärdomarna kostar energi. Men vi har också lärt oss att vindkraften inte fungerar när det är varmt och vindstilla eller kallt och vindstilla. Och att vattenkraften förutsätter att det finns gott om vatten. Framför allt går det inte att ersätta kärnkraft med vindkraft.
Fel, fel, fel
Idag satsas massor av resurser på åtgärder som är tänkta att hindra klimatförändringarna. De åtgärderna hjälper inte på något sätt mot värme, kyla, väta eller torka. Tvärtom leder de till högre energipriser och sämre möjlighet att värma/kyla våra bostäder.
Satsningarna på tåg framstår i år som extra usla. Efter en kall vinter, då växlarna inte klarade de låga temperaturerna, kom en varm sommar med ett otal solkurvor med åtföljande urspårningar eller avstängningar. Tågen har också orsakat ännu fler och större skogsbränder än vanligt (drygt 80 per år är normalt).
Man skulle kunna tro att politikerna nu fått upp ögonen för vad som kan hända och tar konsekvenserna. Men i stället verkar det mesta av diskussionen fortsätta att handla om minskade koldioxidutsläpp, som om det skulle kunna lösa akuta problem.
För att göra situationen ännu märkligare fortsätter man dessutom att satsa på dyrbara åtgärder som faktiskt inte minskar de globala koldioxidutsläppen. Koldioxidfri kärnkraft läggs ner och ersätts med betydligt mera klimatpåverkande alternativ. Massor av pengar läggs på att ersätta dieselbilar med elbilar. Det innebär att relativt små utsläpp, utspridda över lång tid ersätts med stora omedelbara utsläpp. Och tågen, tja de har tillräckligt med egna problem.
Intressant år
Det är bara att hoppas att politikerna ändå lär sig något av årets sommarväder. Hittills har vi mest hört klimatmantrat och försök att urskulda sig med att ”ingen kunde ha anat”. Ännu så länge har vi inte hört någon säga att ”vi har varit naiva”, men det kommer kanske det också.
Problemet är också den här gången att vi mycket väl visste vad som kunde hända och att det fanns all anledning att vara förberedda.
Vi får väl berätta vad vi tycker om någon månad eller så.
Temperaturerna för maj (röd), juni (grön) och juli (blå) de senaste åren i förhållande till den genomsnittliga temperaturen för respektive månad under trettioårsperioden 1981 till 2010. Data kommer från satellitmätningar av lägre troposfären och är sammanställda av University of Alabama in Huntsville (UAH).
Filed under: Göte Fagerfjäll
Fantastiskt väl sammanfattat av Göte som vanligt.
Sanningen kommer alltid fram, och det gäller även för politiker i valtider…
Ett tillägg till ”vi har varit naiva” kan lämpligen vara ”det är inte okej, inte okej”…
Keep up the good work
NÄ GÖTE!
Nu får du sluta med undergrävandet av folks tro på alla auktoriteter!
Vet du inte att uppvigling är straffbart? Låshus och vattenbulle blir det för dig om du fortsätter på detta viset.
När det var lite extra kallt och detta på något diffust sätt tycktes motsäga det faktum att det egentligen blir lite varmare och behagligare på delar av ”den här planeten” (fritt efter O. Palme) så hunsades de som nämnde detta och undervisades om att ”det är skillnad på väder och klimat”.
När det blir lite extra varmt under några veckor så är det inte alls skillnad mellan väder och klimat – nu är det samma sak. Och för att ytterligare dumförklara oss tråkiga tekniker så undervisas vi nu om att ”uppvärmningen leder till flera episoder med extremväder”.
Problemet med en ickealarmistisk inställning till livet, Universum och allting är att man omedelbart får en extremiststämpel på sig och därmed förklaras ovärdig att yttra sig offentligt.
Det är konstigt. Vi som försöker föra en sansad diskussion har ju egentligen inget annat skäl till detta än att vi har vissa krav på ärlighet och hederlighet i debatten. Vi har inte den aggressiva oro för vår försörjning och regeringsinnehav som politikerna och deras ”följare” har. Ofta kopplat till ekonomiskt oberoende som en position i regeringar eller riksdag innebär.
Vi vill bara kunna föra ett vettigt samtal. Men det är tydligen inte OK idag. Alla har uppfostrats att tro att det finns dolda agendor och att alla människor är skurkar. Det gäller bara att ”läsa av dem”.
För att citera en känd kärnfysiker: ”Ich bin verzweifelt” Och ganska trött på det klimat (inte väder) som alla kommunikatörer och psykologer skapat.
Tack igen Göte! Som pf skriver ”Fantastiskt väl sammanfattat av Göte som vanligt”.
Men ”pf” – sanningen kommer INTE alltid fram, eller så kommer sanningen ofta fram när det redan är för sent.
Rockström får tala fritt och ofta, senast på prime-time i SvT. Inslaget avslutas med en bild på en gigantisk solcellsspark som antas lösa alla problem. Men ingen fråga om hur den alstrade solenergin skall kunna lagras för senare användning när den verkligen behövs.
Rockström citeras överallt i Sveriges medier, men Götes genomarbetade analyser stannar här hos EiN:s begränsade läsekrets. Tyvärr!
Du har naturligtvis rätt om att ett enstaka år med höga temperaturer inte säger något om klimatet. Men Du har fel om de globala temperaturförändringarna på lång sikt. Vi har sett en mycket snabb ökning av jordens medeltemperatur de senast 100 åren, ca 1 grad. Att jämföra med en ”naturlig” förändringstakt som kan exemplifieras med en temperatursänkning på 0.7 grader de sista 7000 åren. Troligen är jordens medeltemperatur lika hög som de högsta medeltemperaturena de sista 1 miljon åren (dvs högsta temperaturerna mellan istiderna).. Dessutom finns det tillförlitliga data om koldioxidhalten under de sista 1 miljon åren, som maximalt varit 300ppm, utom nu då vi har 400ppm (källa Steffen m.fl., Trajectories of the earth system in the Anthropocene, PNAS, 6 aug. 2018).
Se även https://www.withouthotair.com/about.html och ladda ner boken som David har skrivit.
Hej Christer
Visst blir det sakta varmare, även om vi kan diskutera både förändringstakt och orsaker. Och visst känns det som en bra idé att ge fasen i att elda brunkol för att skapa el när det finns renare och koldioxidfria alternativ.
Men krönikan handlar egentligen inte om klimatförändringarna, utan om hur vi skall hantera tämligen normala och förutsägbara väderfenomen.
Precis som du säger är det skillnad mellan enstaka år och klimat och ändå ser vi Rockström och miljöpolitiker agera på det sätt de gör just nu. Jag förstår att de vill ta alla chanser att nå fram, men det måste finnas gränser för ovetenskaplighet. Det hela påminner alltför mycket om sjuttio- och åttiotalets extrema vänsterrörelser där lösningen alltid var ”en blodig revolution”.
Jag är ganska övertygad om att miljörörelsen gör sig själv en otjänst genom att ta fram klimatsläggan i varje möjligt och omöjligt läge. Vi måste kunna diskutera sådant som brandförsvar, luftkonditionering och bevattning på ett vettigt och konstruktivt sätt. Risken är annars att folk blir lika trötta på klimataktivister som de blev på extremvänstern.
/göte
Jag har läst din text och är inte säker på att jag förstår det du säger. För mig känns kopplingen mellan jordens medeltemperaturhöjning och ökande extremväder självklar. Är det inte så att väder grovt sett styrs av avdunstning av vatten (någonstans i världen). Höjer man medeltemperaturen så ökar man medelevaporationsgraden. Mer avdunstning skapar mer vind (i medel) och mer stormar (i medel). Case closed, eller? Sen får man vända sig till en meteorolog eller klimatforskare som får förklara hur en ”medelentropiökning” också ökar risken för långa lokala torrperioder som den vi haft i sommar.
Se’n fattar jag att sambanden inte är så triviala som ovan. Men det känns för mig högst rimligt att en höjning av medeltemperaturen skapar större temporala och spatiala variationer kring det global medelvärdet, dvs extremväder.
Hej Henrik, med riktnummer 0550 kanske?
Det som främst stör är inte ovedersägliga fakta utan det sätt som tillfälliga händelser leder till något som mer och mer börjar bli ett ”drev” – drevet mot Benny Andersson hade likartad struktur – och att det saknas nyanser i hur fakta framställs.
Som bekant lever vi i en ständig entropiökning och den från fysiken välkända ”värmedöden” är något som vi inte kommer ifrån. Men den värmedöden innebär inte höga temperaturer utan att universums medeltemperatur kommer att sluta några grader över absoluta nollpunkten. Då blir det riktigt otrivsamt, men det är inget vi behöver oroa oss för.
Vi får akta oss för att berätta för politiker och journalister om just värmedöden. Det kommer omedelbart att misstolkas och förvrängas i syfte att knipa några röster eller läsare. Min varning till Göte var av ironisk natur. Men det insåg du säkert.
Hej Henrik
Så skulle det kanske kunna vara. Problemet är bara att objektiva data hittills inte tyder på ökade extremväder i världen. Jag såg i och för sig en rapport som pekade på en ökning, men vid närmare kontroll visade det sig att man hade mätt antalet nyhetsartiklar om extrema väderhändelser. Med andra ord supersubjektiva data.
Som tur är finns det gott om långa mätserier med temperaturer, orkaner, vattenstånd och det mesta annat av vädernatur. Det är alltså inte svårt att kontrollera vad som händer i verkligheten. Vi kanske får se ökade extremväder i framtiden, men hittills har vi inte sett något sådant.
Det vi kan vara säkra på just nu är att de globala temperaturerna inte har tagit något hastigt skutt uppåt, tvärtom faktiskt. Däremot finns en långsiktig trend som pekar uppåt.
Jag ser fram emot bättre mätdata för haven och havsströmmarna. Vi ser ju till exempel att Nordatlanten är en hel grad kallare än normalt, vilket skulle kunna ha en finger med i årets väderläge.
Men som du säger – sambanden är sällan triviala.
/göte
Ironi.
Tågen orsakar skogsbränder och flyget släcker.
Jag hävdar fortfarande att den nuvarande temperaturökningen är mycket snabb, se http://www.climatecentral.org/news/climate-change-xkcd-comic-20696
Hi Göte,
Interesting article but as you know, you can always use data to build your own evidences.
As mentioned in the articles, data are extracted from the troposphere and from the highly debated researches from the University of Alabama in Huntsville.
Since more than five years they are publishing reports with a number of errors and biased appreciations and results.
As you can read in this article published last year, John Christy and Roy Spencer reports and researched are very much questionable.
Especially when those two guys are consulting for heavy industry and certain politicians denying facts and supporting The Elected President Orange with reports…
More errors identified in contrarian climate scientists’ temperature estimates
https://www.theguardian.com/environment/climate-consensus-97-per-cent/2017/may/11/more-errors-identified-in-contrarian-climate-scientists-temperature-estimates
If you are interested by real data and facts, I suggest you read through the NASA researches, which a certain Donald intended to stop 😉
https://climate.nasa.gov/vital-signs/global-temperature/
Whatsoever, everybody is free to make his own opinion 😉
Det var ju rätt länge sedan som Al Gore klättrade på sin stege. Och han hade goda skäl till det.
I mina ögon handlar det mer om den panik som håller på att växa upp. Och de ineffektiva ”lösningar” på problemen som föreslås. Lösningar som till stor del visar sig vara otillräckliga, förutsätta att det finns väldigt stor tillgång på kritiska mineraler eller kräva energilagring i opraktiskt stor skala. Inte ens en global HVDC-länk tror jag kan jämna ut dygnsvariationerna i solinstrålning.
Problemet, som jag ser det, är att allt som kan misstänkas orsaka strålning (från mikrovågsugnar via mobiltelefonsystem till kärnkraftverk) numera har blivit fulord i en diskussion som skulle må väl av att inte bara, gång på gång, bevisa att medeltemperaturen ökar utan också ta in flera aspekter i diskussionen. Några sådana aspekter är:
Är en ökad medeltemperatur skadlig eller ej?
Är en snabbt ökande befolkning skadlig eller ej?
Är alla skenheliga klimatkompenseringar vid onödiga flygresor nånting som vi ska acceptera?
Är ”tankeförbudet” när det gäller kärnkraft befogat eller ej?
För mig, som har upplevt hur radium betraktats som hälsosamt, fascinerats av kärnklyvningsförsök under fyrtiotalet, skrämts av ”atomkraftens” farlighet på sjuttiotal och åttiotal och numera genom ganska flitigt studerande av tillgängliga fakta och icke-fakta fått en ganska positiv bild av kärnkraftens möjligheter att klara av situationen.
Nu återstår bara att ”avskräckifiera” den. Det kan visa sig vara en omöjlig uppgift. Men angelägen.
https://www.reddit.com/r/europe/comments/93cdcr/why_it_has_been_so_hot_explained_by_phd/
Hej Patrick
Ja, det här med att mäta temperaturer har sina sidor.Det är inte som att mäta utspänningen från ett kraftaggregat direkt.
Att jag föredrar satellitmätningar för globala temperaturer är kanske inte så konstigt. Antalet mätstationer på marken har minskat ordentligt de senaste årtiondena och städernas utbredning innebär att kompensationen av mätdata blivit en hel vetenskap i sig. För att inte tala om diskussionerna om hur kompensationerna görs. Det var ju det här som satelliterna skulle fixa, plus att vi äntligen skulle få en vettig mätning av områdena nära polerna..
Att sedan satellitdata kan tolkas på olika sätt – tja så är det. UAH och RSS använder samma indata, men kommer fram till olika resultat. Somliga (dina länkar) pekar på att RSS stämmer bättre överens med resultaten från markmätningarna, men det är inte nödvändigtvis en fördel. Det kan också innebära att man kompenserar utifrån givna data (som också är kraftigt kompenserade). Det här getingboet tänker jag inte ge mig in i.
Själv föredrar jag UAH-data, eftersom de verkar vara minst benägna att modifiera data för att nå önskat resultat. Jag tror heller inte att någon vill kalla de ansvariga forskarna för klimatförnekare.
Men visst är det ett problem att objektiva data inte är objektiva. Ibland finns det mycket långa mätserier från stationer som inte förändrats nämnvärt på lång tid, men det hör till ovanligheten. SMHI har till exempel en del bra mätserier för både temperatur och vattennivå.
En fördel med satellitdata är att man förhoppningsvis har sparat alla grunddata. Vi kan alltså hoppas få någon form av facit i framtiden.
Men återigen – min krönika handlar inte i första hand om klimatförändringar, utan om väder och hur vi hanterar olika vädertyper.
Den nuvarande värmeböljan har visserligen varit varit ovanligt långvarig, men vi har inte har slagit några temperaturrekord (de sattes 1933 och 1947). Ändå har vi klantat till det med tveksamt brandförsvar, supervarma äldreboenden och ett tågnät som verkar helt utslaget. Det är ytterst pinsamt.
Dessutom satsar vi stora pengar på att göra samma sak med energiförsörjningen. Risken är överhängande att vi om ett par år står med ”byxorna nere” och akut elbrist. Det är värre än pinsamt.
Den värmebölja vi ser just nu är ovanlig, men temperaturerna är inte extrema. Samma sak gällde för köldknäppen i vintras. Ändå hade vi inte beredskap för någon av dem och de klimatsatsningar som görs ger snarare sämre beredskap än bättre (mindre el och mera tåg).
Tänk om vi skulle få extremväder ”på riktigt”.
/göte
Hej Göte, har du några nyheter om vad som händer med ”vår” kärnkraft i Sverige. Spelar de högre elpriserna någon roll för när de stängs? Gäller tiderna som skrivs om i denna artikel? https://www.nyteknik.se/energi/da-stangs-de-svenska-reaktorerna-6820105
Så länge ingen politiker reagerar fortsätter nedläggningen på det sätt som planerats. Vi tappar alltså 0,9 GW nästa år, vilket är ca 11 procent av produktionen och lika mycket året efter.
Hittills har vi inte märkt så mycket av nedläggningarna av ”småreaktorerna”. Effekten på de större reaktorerna har ju ökats i ungefär samma takt. Men nedläggningen av R2 och R1 kommer att märkas desto mer.
För Miljöpartiet och Vänsterpartiet är förstås nedläggningen ”rena julafton”. Samma sak gäller Centern. Alla de andra partierna skulle säkert vilja stoppa nedläggningen, men tar hellre den smällen än att skapa problem med koalitionspartierna. Därför är det väldigt tyst i frågan och alla hoppas att problemen skall lösas av sig själv, eller åtminstone inte ställa till elände de närmaste åren.
Politik är inte alltid så långsiktig.
/göte
Väldigt tyst i kärnkraftsdebatten – Det är väl bara förnamnet!
Det råder en total beröringsskräck från samtliga riksdagspartier och från massmedia. Svenska folket är ilurat att ”vind och vatten” kommer att trygga energiförsörjningen. Ofattbart att detta kan ske opåtalat i ett land som Sverige där press- och yttrandefrihet trots allt påstås råda.
Svenska folket är ilurat att ”vind och sol” kommer att trygga energiförsörjningen skall det vara!
Jag skrev ett sms till expressen och bad dem rapportera om nedläggningen. Kanske kan det göra någon skillnad om nån mer av er gör det också. Antingen lönlöst men det skadar väl inte..
I dagens Samhälle skriver en miljöpartist;
”Hela det norra halvklotet lider av extrem hetta.”
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/klimatforandringarna-ar-har-och-de-slar-hart-23321
Råder det delade meningar om datan som redovisas från University of Alabama? Om inte, hur är det möjligt att bilden som MP ger uttryck för får ett så starkt genomslag och i stort sett står oemotsagd?
Hej Jesper
Det finns alltid delade meningar, men så vitt jag kan se finns det inga mätserier som visar någon uppgång sedan förra året. Vi har alltså ingen global värmebölja, eller ens en allmän värmebölja på norra halvklotet.
Men herregud – varför skulle Miljöpartiet börja använda objektiva data just nu av alla tillfällen. Så länge inga journalister ställer frågor eller ens kontrollerar fakta går det att ”dra på” med vad som helst.
Bland det värsta i den vägen var väl ”intervjun” med Johan Rockström i SVT häromdagen. Han fick lansera de mest häpnadsväckande hypoteser som fakta och enda kommentaren från Aktuellt-reportern var: ”Ja, det är så att man får ont i magen”.
Det är så att man får ont i magen.
/göte
Hej Jesper, såg du länken (rededit) ovan? Tycker den bekräftar vad Göte säger – mestadels naturliga väderfenomen kryddat med en viss uppvärmning. Tycker grafiken förklarar sommarens värme bra.
Kan bara hålla med Göte, man ska förbereda sig för väder utan att skylla ifrån sig.
Vad gäller klimatet – hur kan man som miljövän acceptera en nedstängning av kärnkraft som torde vara den absolut effektivaste kolsänkan av alla? (skyll inte på riskerna, det är ju tydligt att kärnkraft är säkrast av alla energislag)
Finns det NÅGON svensk riksdagspolitiker som under de senaste åren visat intresse för att åtminstone diskutera följderna av planerade reaktorstängningar?
Svar till Ulf Svensson.
Utan att vara allt för insatt i frågan så är det vel bara SD och L som står utanför vansinnigheterna med att ge bidrag till miljöskadlig elproduktion. Se t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Energi%C3%B6verenskommelsen
Att stå utanför energiöverenskommelsen bör betraktas som ett kraftfullt inlägg i debatten. Därifrån till att spekulera om de exakta följderna såsom planerade strömavbrott är det en viss bit. Den stora faran tycker jag är höjda elpriser och att industriinvesteringar riskerar hamna utomlands.
Undrar om folk ens fattar att elpriserna går upp. Eller att vissa industrier inte funkar utan stora mängder kontinuerlig el. Hjälper nog inte så mycket att sätta solceller på stålverken tex. Även i uranbrytningsbeslutet så var det ungefär samma partier även om kd och m röstade emot denna gång. Kollade för övrigt varför uranbrytning är så farligt och svaret är föga överraskande att det inte är värre än annan gruvdrift. Se bifogad länk http://www.mfk.nu/wp-content/uploads/uranbrytning.pdf
I en annan diskussion dök den här länken upp:
https://www.technologyreview.com/s/403256/global-warming-bombshell/
Äntligen ett ifrågasättande av kärnkraftsavvecklingen på SvD:s ledarsida!
https://www.svd.se/kds-karnkraft-behovs-for-klimatet
Det var på tiden. Artikelförfattaren Hugo Selling är ju starkt knuten till M, men inlägget tar avstamp i KD:s och Ebba Busch Thors utspel i Expressen/Di:s partiledardebatt nyligen.
Jag gissar ätt Ebba, med mycket att vinna och litet att förlora, där ”tog en rövare”. Kanske kan detta rädda KD över 4%.
Och kanske uttrycker hon Alliansens (minus C!) verkliga åsikt. Men en en linje som både M och L anser det vara valtaktiskt alltför riskfyllt att beröra så här nära innan valet.
Politik är de lurigas lek med medborgarna.
I sak sammanfaller ju Sellings argumentation väl med den som förts här av Göte och andra. Jag välkomnar exponeringen i SvD, och hoppas på en fortsättning!
Kanske det äntligen är slut på tystnaden runt kärnkraften, nu när frågan börjar närma sig ”plånboken” på allvar.
Det är ju ganska lätt att rösta för nedlagda kärnkraftverk och en annorlunda energiproduktion i en fjärran framtid. Det blir betydligt intressantare när människor ser risken för elbrist, avstängd el och höga elpriser redan om ett år.
Att både SD och KD tar det här steget är mycket intressant. Om det bara hade varit SD kunde kanske de andra partierna kosta på sig att hålla tyst. Nu blir det betydligt svårare.
Den stora frågan är väl om C kan tänka sig att backa från sin gamla ståndpunkt. Det vore logiskt utifrån klimatargument, men blir svårt med tanke på hur viktig frågan varit för partiet. Ändå inte helt omöjligt.
Om Alliansen skulle byta fot i frågan hamnar S i ett riktigt tråkigt läge. De flesta socialdemokrater i ledande ställning vill säkert ha kvar kärnkraften, men tvingas ändå gå på MP-linjen. Det kan bli riktigt intressant.
Och visst lär det rädda KD över spärren.
/göte
Tyvärr är väl Centern fastlåsta i sin gamla kärnfråga. Se 10.50 från slutet, efter inslaget om SD:s energipolitik https://www.svtplay.se/video/18692506/rapport/rapport-14-aug-19-30-3?start=auto&tab=2018 . Får inte ihop hur de resonerar. Men sen 70-talet har de ”vetat” hur farligt kärnkraft är. Troligtvis svårt att släppa den ståndpunkten.
Ebba sa nu på val 2018 att det nog behövs en lag där det åläggs elhandlarna att de måste inhandla en viss nivå av effekt för att kunna göra kärnkraften mer lönsam. Låter vettigt i mina öron.