De senaste årtiondena har massor av el- och telefonledningar grävts ner och Sverige har blivit mycket vackrare. Stolparna och ledningarna var kanske nödvändiga, men ack så fula. Alla miljövänner måste rimligen se förändringen som en stor framgång.

Men märkligt nog hurrar samtidigt många miljövänner över storskaliga vindkraftsprojekt. Man ser med glädje hur våra vackraste kustområden förvandlas till något som mest liknar industriområden. ”Skönheten ligger i betraktarens öga” säger en del, men det är svårt att tro att något mindre än en lobotomi kan få människor att se skönheten i vindkraftsparker.

Jag tog för ett par veckor sedan en promenad runt Holmeslätt på Tjörn. Jag har gått samma sträcka ett otal gånger sedan jag var barn och allt var minst lika vackert som vanligt. Faktiskt alldeles otroligt vackert.

Platsen skulle naturligtvis passa utmärkt för ett antal vindkraftverk och det finns säkert tankar åt det hållet, men det skulle vara gräsligt. Att förvandla en vacker kust till något som mera liknar ett industriområde måste rimligen klassas som värsta sortens miljöförstöring.

Dyr kärnkraft?
Men om man lyssnar på dagens miljövänner och media verkar det inte finnas så mycket att välja på. Överallt hörs miljöpartiets senaste favoritargument om att kärnkraften är så dyr att den måste läggas ner. Till och med i SVTs vetenskapsprogram trycker man på att kärnkraften inte längre är konkurrenskraftig. Även utan straffskatt sägs den vara olönsam.

Problemet är bara att miljövänner och journalister medvetet eller omedvetet (oftast medvetet) glömmer bort att precis samma sak gäller för alla andra energiformer. Allra värst är det för vindkraften, som är i särklass olönsammast. Om kärnkraften är olönsam är vindkraften en katastrof.

Ingen tjänar pengar
Just nu ligger elpriset på knappt 23 öre per kWh i Sverige, Norge och Danmark. Det är alltså det pris som energiproducenterna får och från det måste man dra ca 7 öre i extraskatt för kärnkraftsel (effektskatt) och ca 5,5 öre per kWh för vattenkraftel (fastighetsskatt). Elpriset har de senaste månaderna för det mesta legat under 20 öre per kWh och i somras fick kraftproducenterna inte ens 10 öre. För kärnkraften har det inneburit ett pris från 3 öre till dagens 16 öre per kWh.

Med ett så lågt pris går det förstås inte att driva kärnkraftverk. Till och med de befintliga reaktorerna behöver ett pris runt 20 öre per kWh och för att kunna bygga nya reaktorer behövs ett pris runt 50 öre per kWh. Utan effektskatt skulle det till nöds gå att driva den befintliga kärnkraften utan förluster, men ny kärnkraft är otänkbar utan subventioner.

Det här används idag som huvudargument för att lägga ner kärnkraften, men samma argument kan (i ännu högre grad) användas för att lägga ner vindkraften. Kostnaden för vindkraft ligger i bästa fall på knappt 50 öre per kWh och ökar till ungefär det dubbla om vindkraftverken flyttar ut till havs. Vindkraften är alltså fullständigt omöjlig ur ekonomisk synvinkel. Även om vindkraften (trots att den inte är värd det) får lika mycket betalt per kWh som baskraft (vattenkraft och kärnkraft) blir det med dagens priser en katastrofal affär, där producenten i bästa fall får in knappt hälften av vad som behövs och i sämsta fall bara en femtedel. Detta trots att vindkraften inte straffbeskattas.

I ett scenario där vindkraften tvingas stå för en större andel av produktionen blir lönsamheten ännu sämre. I perioder av överproduktion (när det blåser ordentligt) är det svårt att få betalt för producerad el och i värsta fall blir priset negativt. I Danmark tvingas ganska ofta vindkraftsproducenterna betala för att bli av med producerad el.

Ingen marknad
Det är lätt att inse att något är fel med den nordiska elmarknaden. Priset som elproducenterna får täcker inte kostnaderna, samtidigt som elkonsumenter i framför allt Danmark betalar otroligt mycket för sin el. Det handlar om ca 20 öre per kWh till producenterna, medan privatpersoner i Danmark betalar mer än 3 kronor per kWh. Elmarknadspriset är ofta mindre än fem procent av konsumentpriset.

Grundproblemet är förstås att hårt subventionerad vindkraft driver ner marknadspriset på el till löjliga nivåer. I praktiken finns ingen fungerande elmarknad och allt tal om olönsam kärnkraft och vattenkraft blir meningslöst. Konkurrens förutsätter något så när lika villkor och elmarknaden är i det fallet närmast ett skämt.

Okunniga journalister?
Att påtryckningsgrupper driver frågor med tveksamma argument är varken ovanligt eller märkligt. Hyfsat pålästa journalister brukar snabbt slå ner på sådant.

Men i energidebatten verkar de egendomligaste argument kunna florera fritt utan att bli ifrågasatta. Journalister som i vanliga fall brukar förstå grundläggande ekonomi har inga invändningar mot argumenten om kärnkraftens dåliga lönsamhet. Det hela är mycket märkligt.

Så här på trettioårsdagen av katastrofen i Tjernobyl finns det förstås mycket att diskutera angående kärnkraftssäkerhet och terroristproblem. Alla är väl överens om att osäkra reaktorkonstruktioner är dåliga och att man inte bör genomföra farliga experiment på en aktiv reaktor. Det är också uppenbart att kärnkraftverk som byggs i jordbävningsområden eller i områden som ibland drabbas av jättelika vågor måste ha extra hög säkerhet.
Men i Sverige har de senaste åren huvudargumentet mot kärnkraft inte handlat om varken säkerhet eller hot. I stället har man lanserat argumentet att kärnkraften i grunden är olönsam i förhållande till vindkraft och det är helt enkelt inte sant.

Slå vakt om kusten
Jag har all förståelse för att människor kan vara rädda för kärnkraft. Och vem vet – kanske är riskerna stora nog för att motivera en nedläggning.
Men jag kan inte acceptera att en nedläggning drivs igenom med fullständigt felaktiga ekonomiska argument. Om vi skall förstöra våra kuster med vindkraftsparker måste åtminstone besluten fattas utifrån korrekta fakta. Idag försöker aktivisterna utmåla ett skifte från kärnkraft till vindkraft som en bra affär och det är totalt fel. Ekonomiskt sett är skiftet en katastrof och det är skattebetalarna och elkunderna som får betala.

Kom ihåg – vindkraften i Sverige handlar inte om att skapa mer koldioxidfri el. Vi har redan lagt ner koldioxidfri kärnkraftproduktion i samma omfattning som vi har byggt vindkraft.

Och vindkraftsparker är inte vackra.

Filed under: Göte Fagerfjäll