Bil och sommarstuga för miljön
Om man skall tro tongivande delar av miljörörelsen bör en miljövän bo centralt i en storstad (gärna på Söder), och undvika bil och sommarstuga. Men det går alldeles utmärkt att vända på begreppen och hävda att det mest miljövänliga tvärtom är att bo i villa och ha bil och sommarstuga. Om alternativet är en eller ett par utlandsresor blir utsläppsskillnaden enorm.
De senaste trettio åren har vår familj gjort ett otal bilresor från Stockholm till Blekinge och Bohuslän. Vi har alltid haft tre fasta punkter i Sverige, där vi tillbringat stora delar av sommarlov, jullov och påsklov. Det har kompletterats med några bilresor i Europa, ganska många cykelsemestrar i Sverige och några på Åland. Däremot har det blivit dåligt med långa gemensamma familjeresor med flyg, men ingen har klagat.
Låg miljöbelastning
Hur ser då miljöbelastningen ut för våra många resor under semestrarna? Tja, om vi räknar högt kan vi säga att varje resa innebär en körsträcka på 150 mil (Stockholm-Blekinge-Bohuslän-Stockholm och lite extramarginal). Med fyra resor om året blir det 600 mil, men låt oss för säkerhets skull lägga in ett par hundra mil till. Då har vi med mycket god marginal täckt in både europaresor och extraresor i Sverige. Ytterst få familjer kör nog så mycket bil på ledigheterna.
Två vuxna och fyra barn i en bil låter mycket, men det är faktiskt inga som helst problem. I en ”vanlig” sjusitsig bil har vi dessutom alltid fått plats med två tandemkajaker på taket. Ibland har vi kopplat på släpkärran också, men sällan för vanlig packning.
Bränsleförbrukningen för vår Seat Alhambra (som vi körde i 27 000 mil) brukade hamna runt 0,7 liter per mil vid landsvägskörning med full last. Det motsvarar 1,75 kilo koldioxid per mil (2,5 kg per liter dieselolja). och totalt 1,4 ton koldioxid per år för familjens semesterresor. Per person blir det ca 230 kg koldioxid per år.
Miljöbelastningen för att värma upp eller kyla ner husen i Blekinge och Bohuslän är förstås noll, eftersom el produceras fossilfritt i Sverige. Samma sak gäller förresten den gamla villan i Stockholm.
Räcker inte långt med flyg
Hur långt hade vi då kommit om vi i stället använt samma miljöbudget till utlandsresor? Ja, även med dagens allra mest energisnåla plan måste man räkna med en bränsleförbrukning på 0,3 liter per mil vid full beläggning (vilket för övrigt är fantastiskt lågt). Det innebär koldioxidutsläpp på 0,75 kilo per sittplats och mil. För sex personer blir det 4,5 kg per mil.
Våra 1,4 ton skulle alltså räcka till en enda resa till en plats 150 mil bort. Vi skulle kunna åka till London, men inte till Paris. Om vi valde att göra den vanliga familjeresan till Thailand (872 mil) skulle det motsvara nästan sex års semesterresor.
Miljövänligt
En enkel slutsats av beräkningarna är att kombinationen bil och sommarstuga är förbluffande miljövänlig. Att packa in hela familjen i bilen ger mycket bra bränsleekonomi, till och med om familjen bara har två barn. De flesta väljer väl att ha sitt sommarställe på kortare avstånd än våra 50 mil, men det spelar faktiskt inte så stor roll. I jämförelse med flygresor till de normala semesterorterna är det helt OK att ha sin sommarstuga i andra änden av landet, även om det blir långt att köra.
Den enkla invändningen mot det här resonemanget är förstås att inget hindrar att familjen har både sommarstuga och bil och dessutom flyger till Thailand ett par gånger om året. Men det förutsätter att man har både gott om pengar och dessutom väldigt gott om tid. De flesta brukar (på sin höjd) få nöja med endera.
En annan invändning är att man mycket väl kan ha sommarstuga, utan att ha bil – om det fungerade på femtiotalet borde det kunna fungera idag. Men svaret på den invändningen fick vi redan på sextiotalet.
Marginalkostnader
Om vi tittar krasst ekonomiskt på de olika semesteralternativen måste vi skilja på totalkostnader och marginalkostnader. Den som alltid räknar på totalkostnader missar hela poängen.
Det går till exempel inte att jämföra milkostnaden för en flygbiljett eller tågbiljett med den totala milkostnaden för en bilresa. Att dividera den totala kostnaden för amortering, försäkring och underhåll med antal körda mil och sedan lägga till bränslekostnaden ger en siffra som bara är meningsfull för den som faktiskt inte äger en bil.
Om man däremot, som de flesta, har valt att köpa en bil är det därefter i stort sett bara bränslekostnaden som är intressant. Att ta bilen tur och retur mellan Stockholm och Göteborg kostar i det läget bara 600 kronor.
Samma sak gäller sommarstugor. Det är dyrt att köpa och underhålla en sommarstuga, men marginalkostnaden för att faktiskt bo i den är nära noll. När man väl äger stugan eller huset kostar det inget extra att bo där. Tvärtom är det viktigt att kunna lägga tid på alla de småreparationer som dyker upp.
För den familj som äger både bil och sommarstuga blir marginalkostnaden för att utnyttja bilen och sommarstugan i två veckor kanske en tusenlapp. Att ta familjen till Thailand kostar kanske 35 000 kronor. Prisskillnaden är jättestor.
För den familj som väljer att varken ha bil eller sommarstuga ser kalkylen helt annorlunda ut. Att hyra en bil i två veckor kostar ca 10 000 kronor plus bränsle. Att hyra en stuga i två veckor kan utan vidare kosta 20 000 kronor.
Att resa till Thailand i två veckor kostar fortfarande ca 35 000 för en familj med två vuxna och två barn. En familj som varken har bil eller sommarstuga betalar alltså ungefär lika mycket för en bilsemester i Sverige som för en semester i Thailand. Det är inte så märkligt att resan till Thailand ofta drar längsta strået.
Bra att ha bil och stuga
Med det här resonemanget bör alltså en miljöinriktad regering uppmuntra medborgarna till att köpa bil, sommarstuga och gärna också villa. På det sättet låser man upp familjernas investeringsutrymme och gör dessutom att utlandsresor relativt sett blir mycket dyrare.
Genom att propagera för hyreslägenheter och bilpooler och motarbeta ägande av bilar och sommarstugor är i stället risken överhängande att familjernas val blir negativa för miljön. Utlandsresor ligger alltid i topp på familjernas önskelistor.
Låt oss göra en snabb beräkning av miljöbelastning, med utgångspunkt från en familj med bara två barn. Det anses ju vara lite mer normalt än våra fyra (mina föräldrar hade förresten fem barn och mina morföräldrar hade tolv).
Vi antar att familjen utan bil och sommarstuga gör två långresor om året, en på sommarlovet och en på jullovet. Det innebär drygt 10 ton koldioxid per år om resorna går till Thailand och drygt fem ton om resorna går till Kanarieöarna. Om alla övriga transporter går med tåg blir familjens totala utsläpp inte så mycket större, men i praktiken lär det gå uppemot ett ton koldioxid för hyrbilar, bussar, taxi och annat smått och gott. Slutsumman lär landa mellan 6 och 11 ton koldioxid för hela familjen.
Familjen med bil och sommarstuga använder sin bil både för semesterresor och det mesta annat. Totalt handlar det förmodligen om strax över 1 200 mil (normal körsträcka). Familjen behöver ingen minibuss (bara två barn), så koldioxidutsläppen bör stanna vid 1,5 ton. Med lite skolbussar och sånt kan vi runda av till två ton jämnt.
Om de här gissningarna stämmer skulle familjen utan bil och sommarstuga ha en miljöbelastning som är tre till fem gånger större än familjen med bil och sommarstuga. Även om barnen i den bilägande familjen kan tjata till sig en utlandsresa per år blir skillnaden stor.
Inget fel att resa
Jag vill gärna påpeka att jag inte alls har något emot resor, varken långa eller korta. Det är nyttigt att se världen.
Däremot blir jag lite trött på det eviga tjatet om bilismens elände. Privatbilismen har gett människorna en ökad frihet på ett sätt som kanske bara cykeln har gjort tidigare. Det är naturligtvis alldeles utmärkt om bilarna kan göras fossilfria, men det finns mycket starka skäl till varför det inte kommer att hända på länge än. Att leka föregångare och försöka driva igenom ett skifte till dagens elbilar är bara dumt.
Grundproblemet är, som säkert alla vet, att vikten i förhållande till mängden lagrad energi är så usel, också med dagens bästa batterier. För att lagra lika mycket energi som i ett enda kilo dieselolja eller bensin (12 kWh) krävs över 40 kilo batterier. Även om man tar hänsyn till elbilens bättre verkningsgrad blir skillnaden mer än en faktor 20.
Innan det problemet är löst kan den rena elbilen inte konkurrera på allvar med konventionella bilar. Åtminstone inte om man vill använda bilen för de långkörningar som faktiskt konkurrerar med flyget. Att släpa på ett halvt ton batterier för att få halva räckvidden jämfört med en gammal Volvo 740 är helt enkelt inte en rimlig lösning, för att inte tala om skillnaden i tid mellan att fylla på tanken/batteriet (minst en faktor 100 mellan en vanlig ”fossilbil” och en Tesla med företagets supercharger).
Någon gång i framtiden kanske batteritekniken har kommit i kapp och redan nu är laddhybriden ett rimligt alternativ, men den helt fossilfria fordonsflottan kommer vi knappast att se på många år. Och det kan vi faktiskt stå ut med. De finns många andra miljöåtgärder som rimligen bör tas itu med först.
Bygg villor
Jag har förresten ett enkelt och miljövänligt förslag på hur man skall kunna lösa en del av bostadsproblemet i Stockholm också.
Alla politiker verkar vara rörande överens om att lösningen ligger i att bygga massor av hyreshus med billiga hyreslägenheter. Samtidigt vet vi att nya hyreshus är fruktansvärt dyra att bygga och att ekvationen billiga lägenheter och nya centrala hyreshus helt enkelt inte går ihop.
Men väldigt många som bor i lägenhet vill faktiskt hellre bo i villa, även om villan ligger ett stycke från innerstaden. Så ett relativt enkelt sätt att ordna bostäder måste rimligen vara att frigöra byggbar mark ett par mil utanför staden. Det räcker att kasta ett öga på en karta för att inse att det finns massor av byggbar mark på förvånansvärt rimliga avstånd.
Att bygga massor av villor är inte svårt och faktiskt inte särskilt dyrt. Det finns gott om företag som serieproducerar alldeles utmärkta villor och gott om företag som är specialister på att göra grundarbeten och fixa vägar. När grundarbetet är gjort (och det går ganska fort) brukar det bara ta ett par dagar att resa en prefabricerad villa. Kvadratmeterpriset för att bygga en standardvilla av den här typen är normalt sett ungefär hälften av kvadratmeterpriset för nyproducerade lägenheter.
Ett kraftigt ökat villabyggande skulle kanske pressa ned priserna på det befintliga villabeståndet lite grand, men det kan knappast ses som ett jätteproblem. Vi skulle också slippa tjatet om att tvinga pensionärer att sälja för att frigöra bostäder.
På det här sättet skulle väldigt många människor kunna förbättra sin boendestandard utan att det blir dyrare för staten. Samtidigt lämnar de lägenheter som redan är byggda. De som har köpt sina hyreskontrakt svart får kanske inte sina pengar tillbaka vid flytten, men återigen – såna smällar får man ta.
Vad är då problemet? Tja, planmyndigheter och bostadspolitiker skulle förstås gå i spinn och hävda att det är omöjligt att tillräckligt snabbt bygga infrastruktur i form av järnvägar, kommunala servicefunktioner och affärer. Men väldigt lite av det där är faktiskt nödvändigt. För det mesta finns alla funktionerna på bara någon mils avstånd och vilken landsortsbo som helst kan berätta att det duger bra. Och att dra en busslinje tar inte lång tid.
Eller är det för enkelt?
Filed under: Göte Fagerfjäll
FORDONSFLOTTAN REDAN FOSSILOBEROENDE!
Det kan ju vara av allmänintresse att redogöra för skillnaden mellan en fossilfri och en fossiloberoende fordonsflotta.
Många hävdar att om målet är en fossiloberoende fordonsflotta – ja då har vi redan nått det!
Detta av det enkla skäl att så gott som alla idag existerande fordon mycket väl går att driva med förnybara bränslen.
En etanolbil, exempelvis är fossiloberoende, eftersom den går att köra på bränsle framställt av förnybar råvara.
Körs den på fossil bensin är den dock inte fossilfri.
Men eftersom det går att framställa även bensin, likväl som man framställer diesel, ur förnybar råvara, har vi ju en, i princip, fossiloberoende fordonsflotta. Allt från gamla T-fordar till moderna lastbilar!
Problemet är att vi, främsta av politiska skäl, inte har tillgång till dessa bränslen. Alltså är fordonsflottan inte fossilfri.
http://www.energimyndigheten.se/sv/Forskning/Transportforskning/Drivmedel/Syntetiska-drivmedel/
Fischer-Tropsch-processen, som omnämns i länken ovan, kan lika väl användas till att tillverka bensin.
Men det finns även andra varianter, t o m där man plockar kolet ifrån koldioxid ur luften samt väte ur vatten och syntetiserar diesel eller bensin.
Visst, dessa processer kräver energi, men detta skulle det kunna vara en del av lösningen för hur den intermittenta tillförseln av sol- och vindkraft skulle kunna balanseras.
I Sverige skulle vi ganska snart göra den befintliga fordonsflottan fossilfri genom att använda, bland annat, spill från skogsindustrin; sådant som idag lämnas kvar i skogen eller ofta eldas upp för att exempelvis torka virke i sågverk.
Björn Gillberg med flera hävdar att: ”Ett femtiotal förgasningsanläggningar kan producera biodrivmedel som räcker för att ersätta all bensin och diesel i Sverige.
En investering på ca 200 miljarder kr, en summa svarande mot 2-3 års julklappshandel”.
EU vill genom förslaget till komplettering av direktiv 98/70/EC ”bränslekvalitetsdirektivet” presenterat härom året uppmuntra denna form av bränsleframställning.
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A7-2013-0279&language=SV
En anledning till föregivet miljövänliga politikers inställning kan vara att de Europeiska biltillverkarna också stödjer direktivets tanke på förnybara bränslen. Då måste det ju vara något dåligt!
http://www.acea.be/news/news_detail/acea_views_commission_proposal_to_amend_the_renewable_energy_use_and_fuel_q
Syntetiska bränslen kan dessutom optimeras för renare och effektivare förbränning, vilket gör att man till stor del även slipper lukter och partiklar.
Många ifrågasatt det kloka i att el- och hybridfordon flyttar runt en massa dödvikt. Men får verkar fundera på hur effektiv eldriften är ur ett systemperspektiv.
Man stirrar sig blind på hur hög verkningsgrad elmotorn har jämfört med förbränningsmotorn.
Problemet är bara det att om man ser till hur den energi som laddar batterierna genereras och överförs, så görs det ofta med en förfärande låg effektivitet.
70 % av effekten går bort i produktions- och transmissionsförluster!
http://www.processnet.se/alla/70-procent-slosas-bort/#sthash.EUcF7NOT.dpuf
Så länge en stor del av elen kommer från kol, vilket den faktiskt gör även i ”Miljöhuvudstaden” Stockholm, kan rimligen inte eldrift ur ett systemperspektiv betraktas som fossilfri. Stadens kommunpolitiker hänför visserligen Värtaverkets koldioxiutsläpp till kategorin industri, och lyckas med medias benägna bistånd få allmänheten att tro att det är privatbilismen som är det största klimathotet…
http://warlenius.files.wordpress.com/2011/02/vc3a4rtarapport.pdf
http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/reflektionen/bjoka?l=sv
Politiker har dock fått elbilar på hjärnan. De hänvisar som regel till elmotorns förträffliga verkningsgrad. Men allrahelst sett i ett globalt systemperspektiv var nog T-forden mer miljövänlig…
Tja, ”Urban sprawl” (alltså att flytta ut alla stadens invånare till ”Little boxes on the hill side” https://en.wikipedia.org/wiki/Little_Boxes) har ju prövats förut (https://en.wikipedia.org/wiki/Urban_sprawl#Effects) och resultatet är ju långtifrån odelat positivt.
Och vad gäller bil och marginalkostnader så kan jag, som slitit ut två bilar på långpendling, med säkerhet säga att man *inte* bara kan räkna drivmedelskostnaden *även* om man äger bilen. För korta resor som inte lägger extra mil på bilen utöver hur långt alla andra totalt kör liknande bilar, så är det inte en helt felaktig modell, men för många och långa resor, så måste man definitivt ta med värdeminskningen utöver den normala ”åldersrelaterade” dito.
Bägge de här kommentarerna blev tyvärr ”hängande” hela dagen på grund av ett inställningsfel. Det beror definitivt inte på att jag ville censurera.
Jag håller fullständigt med om det Rafaels säger. Syntetiska bränslen är oerhört intressanta och kräver minimala eller inga ändringar i bilar och infrastruktur.
Och det är klart att det finns problem med ”little boxes on the hill side”, precis som S.A säger. Men knappast större problem än med dagens tänkta bostadslösningar, som alltför ofta kombinerar dyrt och dåligt. Dessutom visar statistiken att villan är förstaval för de flesta mellan 20 och 60 år. Och det kan ju inte vara helt fel att åtminstone ta en aning hänsyn till vad folk faktiskt vill ha.
När det gäller bilar och långresor är det nog så att man bör ta med den del av värdeminskningen som är en marginalkostnad. Men med normala körsträckor är det en ganska liten del av värdeminskningen. Åldrandet hinner göra slut på bilen fortare än körsträckan.
I det subjektiva valet mellan att använda bilen eller inte använda den är det nog ändå så att de flesta bara tittar på de mest marginella kostnaderna. Alltså i praktiken bara bränslekostnaden.
/göte
Nu kommer Du dragandes med fakta igen, dessutom med beräkningar som visar att du har rätt.
I åtanke av att alltfler inte klarar skolmatten (förmodligen med viss övervikt på vänstertyckare) så undrar jag om/och från vilka du förväntar svar?
Större delen av svensk poltik i dag är garnerad med känslosås – så du har nog fel ändå, det väger tyngre än fakta….
Fast, ni visste iaf var ni befann dig när ni kom fram – med bil.
Det är det inte alla som vet.. sägs det.