Bara två dagar efter att Sony Mobile varslat 1 000 anställda om uppsägning kom ett nytt chockbesked, den här gången från Ericsson. Den här gången handlade det om totalt 2 200 anställda och dessutom en total nedläggning av Katrineholmsanläggningen.

I dagarna levererade dessutom Anders Borg, tidigare svensk finansminister en beställd rapport om Finlands ekonomi. Tillsammans med Juhana Vartiainen har han granskat landets ekonomi och ett av de stora problemen är att Finland har tappat sin ställning på mobiltelefonmarknaden.

Dåliga val
De senaste två dagarna har jag ägnat åt embeddedkonferensen ECS Syd i Malmö och naturligtvis har diskussionerna ofta handlat om Sony Mobile, Ericsson, Nokia och Microsoft. Många av deltagarna och utställarna har varit med under hela eller större delen av mobiltelefonhistorien och många har sett hur små misstag lett till stora konsekvenser.

För visst var det lite märkligt att de dominerande mobiltelefontillverkarna så snabbt kunde manövreras ut av Apple och Google. Hånskratten om Apples dåliga radioprestanda kunde inte dölja att Apple hade ”fått till” ett fungerande användargränssnitt för smarta telefoner. Och oviljan när det gällde att hoppa på Android var kanske förståelig med tanke på hur stora pengar som plöjts ner i Symbian. Men i bägge fallen handlade det om många dåliga val, som till slut toppades med en ovilja att ta konsekvenserna.

Mogen marknad
Nu skall man förstås inte tro att allt skulle ha varit frid och fröjd om Ericsson och Nokia direkt gått över till Android. Vid det laget var redan mycket förlorat. Men, åtminstone Nokia borde rimligen ha kunnat ”göra en Samsung”. Helst ville man förstås ”göra en Apple”, men det tåget gick på ett tidigt stadium.

Idag är priskonkurrensen på Androidmarknaden ganska ruggig, så där gäller det kanske att vara baserad i Kina (Xiaomi, Lenovo, Huawei, ZTE) eller Sydkorea (Samsung, LG). Att ta sig in som ny (eller gammal) tillverkare blir allt svårare och inte ens företag som Sony klarar att hålla ställningarna, trots Ericssonhistorien.

Microsoft tvingas neråt
För att slippa ta steget till Android lierade sig Nokia i stället med Microsoft. Tanken var väl att på det sättet hamna på ”Applenivå” i stället för bland de många Androidtillverkarna. Med Microsoft skulle man kunna lyfta systemnivån och dra nytta av hela PC-marknaden.

Men så här i efterskott är det väl bara att inse att Microsoft har misslyckats med sitt PC-lyft. Windows Phone har idag en marknadsandel på bara mellan två och tre procent. Detta trots att man försökt nå volymmarknaden med billiga licenser för enkla telefoner.

Microsoft har lyckats övertyga ganska många telefontillverkare att ha Windowstelefoner på programmet, men i verkligheten tillverkar Microsoft Mobile (gamla Nokia Mobile) nästan alla de telefoner som säljs. Idag är det svårt att se någon större framtid för Windows Mobile och det innebär rimligen ökade problem för Finland.

ECS Syd blev positiv
Nej, nu får det räcka med dåliga nyheter för elektronikindustrin. ECS Syd blev i alla fall en riktigt hyfsad tillställning, som överträffade de flestas förväntningar. Ett av de utställande företagen berättade till och med att man fått både fler och bättre ”leads” än vad man fått på Embedded Conference i Stockholm. Sydsverige är intressant.

Jämlik utrikespolitik
Till slut en liten fundering över diplomati och utrikespolitik. Regeringen har ju deklarerat att den skall driva en feministisk utrikespolitik, vad nu det är. Det har kanske inte gett så stora resultat ännu.

Däremot ser det ut som om man lyckats bättre med att driva en jämställd utrikespolitik. Efter bara några få månader verkar alla vara arga på Sverige.

Det hela började direkt efter att regeringen kom till makten. Utan att först informera EU och USA berättade man att Sverige tänkte erkänna Palestina. Israel reagerade förstås kraftfullt, men också USA och EU blev ytterst förvånade (arga), över att inte ens ha blivit informerade i förväg.

Nu verkar i alla fall regeringen ha jämnat ut det hela genom ett antal kraftfulla uttalanden mot Saudiarabien och ett avslutat handelsavtal. Nu fattas bara en ordentlig bredsida mot Kina och en mot Japan, så tycker alla länder lika bra (eller illa) om Sverige. Det kanske är ett mål i sig.

För det finns ju två sätt att attackera det här med jämlikhet – antingen lyfter man de som har det sämst eller så slår man till mot de som har det bättre.

Filed under: Göte Fagerfjäll