Alla talar om 3D-TV, men 3D-mobiltelefoner är mycket intressantare. Det skulle inte förvåna mig om vi om något år har många fler 3D-telefoner än 3D-TV-apparater. Jag tänker i alla fall köpa en så fort priset blir rimligt. Det är en av de få saker som kan få mig att byta ut min gamla Ericsson T39-telefon.

Och nej, den som vill ha en 3D-telefon kan inte gå ut i affären och köpa den. Men elektroniken och infrastrukturen existerar. Movidius, ett fablöst irländskt halvledarföretag, lanserade idag en komplett plattform och efter att ha pratat med Bob Tait från företaget måste jag erkänna att jag tror på idén.

Det finns flera orsaker till att det här kan lyckas. Man behöver inga speciella glasögon, eftersom betraktningsvinkeln är så snäv. Formatet på en hyggligt stor telefon är dessutom precis lagom (65 mmm) för att få de två kamerorna på rätt avstånd från varandra. Att fotografera och filma i 3D och skicka 3D-filmklipp till varandra kräver ingen extra infrastruktur.

Men den största och viktigaste orsaken är att det verkar skitkul. 3D-foto och 3D-film har funnits ända sedan fotografins barndom, men det har alltid varit klumpigt och krångligt. Nu ser vi plötsligt möjligheten till en pryl som  är lättanvänd och hyfsat billig. Var och en blir sin egen producent av 3D-material och det är bra mycket intressantare än att bli matad med färdigt material.

Och dessutom – mobiltelefoner byts ut med en förfärande hastighet. Det gäller inte mig – min T39 har varit med i många år. Men den genomsnittliga utbytestiden för en mobiltelefon ligger nu på 12 -24 månader. Det bevisas om inte annat av att iPhone bara i Sverige med god marginal har passerat en halv miljon sålda telefoner.

Från 3D-grafik till grafik i största allmänhet. Som alla säkert märkt har Apple ändrat förutsättningarna för mobiltelefoner och datorer. För fem år sedan hade väl ingen tvekat om att Nokia dominerar mobiltelefoniutvecklingen och att Microsoft dominerar persondatorbranschen. Men idag är det inte alls lika uppenbart. Både Nokia och Microsoft har starka marknadspositioner, men företagen är ärligt talat inte särskilt intressanta.

Den som vill skapa ett grafiskt gränssnitt idag sneglar mycket mer på iPhone och Android än på vad Microsoft och Nokia gör. Och nya programidéer lanseras allt oftare som webtjänster (cloud computing) eller appar till iPhone/Android. Titta bara på deltagarna i årets embeddedtävling. Där har flera av deltagarna valt att köra grafiken och styrningen via iPhone/Android.

Här har utvecklingen verkligen gått med rasande fart. Moderna apparater förväntas ha bra grafik och det räcker inte längre att efterlikna ett Windows-gränssnitt. Om det sedan innebär att integrera en komplett Android-lösning eller att efterlikna utseendet med hjälp av mjukvaruföretagens olika verktygslådor får vi se. En liten svart/vit LCD-skärm och rudimentär grafik räcker i vilket fall som helst inte för den som vill sälja till ”de stora massorna” (inte de andra heller förresten).

Om vi sedan får se 3D-grafik i en stor del av de andra embeddedtillämpningarna återstår att se. Det finns gott om tillämpningar, till exempel medicinska, där 3D skulle ge stora fördelar. Det finns andra där 3D skulle vara ett bra säljargument. Men grafiken är hur som helst en dramatiskt mycket viktigare faktor än tidigare. Och då är det snarare iPhone-grafik än Windows-grafik som efterfrågas.

Filed under: Göte Fagerfjäll