I år är det åttonde gången som embeddedpriset delas ut och femte gången som embeddedkonferensen hålls. Det hela har vuxit något alldeles fantastiskt sedan den gången vi samlades runt Elektronik i Nordens konferensbord och diskuterade hur vi skulle kunna få bättre fokus på embeddedområdet.

Man måste ju både göra rätt och ha lite tur och vi lyckades den gången tydligen med bådadera. Swedish Embedded Award är vid det här laget ordentligt etablerat och samma sak gäller Embedded Conference Scandinavia. Här handlar det om mycket arbete från många inblandade.

Men det gäller som sagt att ha tur också. Sedan vi drog igång på vårt håll har också den internationella fokuseringen på embedded vuxit ganska dramatiskt. Embedded World i Nürnberg är ett bra exempel på det. När många andra elektronikmässor fått se vikande utställar- och besökarsiffror har Embedded World ökat stadigt och kraftigt. Idag verkar de flesta vilja samlas under ”embeddedparaplyt” och det finns inga som helst tecken på att den trenden skall mattas av.

Egentligen är den här utvecklingen ganska lustig. Det handlar ju egentligen bara om att sätta namn på något som har funnits i ”evigheter”. Redan i början av sjuttiotalet hamnade den nyuppfunna mikroprocessorn i ”embeddedtillämpningar” och när jag 1977 gled in i branschen med trebetygsuppsatsen ”Mikrodatormarknaden i Sverige” (jodå, det var så det började för min del) var det genomgående i embeddedtillämpningar som de olika processorerna hamnade. Det året var förresten National Semiconductors SC/MP-processor den mest sålda i Sverige. Den satt i Hugins kassaregister, en typisk embeddedtillämpning.

I praktiken är väl embeddedbranschen lika gammal som mikroprocessorn, alltså 40 år nästa år. Det är en aktningsvärd ålder, men samtidigt en förbluffande kort tid för att inbegripa en så ”stor” historia. Det finns gott om människor som varit med från första början och som fortfarande är  aktiva (själv gick jag i gymnasiet när det hela började, så jag är väl kanske lite i yngsta laget).

Nåväl, tillbaka till nutiden. Årets nominerade till tävlingen spänner som vanligt över ett brett område och det är intressant att se hur de tekniska lösningarna förändras över tiden. En trend är förstås trådlös kommunikation, som numera ingår som en självklar del i de flesta tillämpningarna. Prispressen på korthållskommunikation har också lett till en del nya tillämpningar, som ingen trodde skulle vara ekonomiskt möjliga bara för några år sedan.

En annan intressant trend är att programmerbar logik används på nya och intressanta sätt. Också här handlar mycket om att pressade priser gör  det möjligt att göra sådant som tidigare var ekonomiskt omöjligt. Vi ser till exempel effektprocessorn för gitarrister, där man väljer att gå direkt från algoritm till logik. På köpet slipper man alla fördröjningar.

Och så har vi förstås de bärbara medicinska tillämpningarna som kommer att revolutionera åldringsvård och diagnos. Den lilla EKG-apparaten som gör det möjligt att kolla hjärtat flera gånger om dagen under flera veckor ger helt nya diagnosmöjligheter. Och den lilla fallsensorn gör att åldringar inte behöver bli liggande efter att ha fallit omkull. Det är idag en allför vanligt orsak till invaliditet och dödsfall.

Nej, nu får det vara nog för den här gången. Jag tänker inte ens kommentera politikernas alla fantastiska löften inför valet. Eller för den delen medias säregna sätt att behandla löfteskarusellen (Den som lovar mest är bäst). Det hela är ganska märkligt.

Men mer om det nästa gång – kanske.

Filed under: Göte Fagerfjäll