Vattenpass

Farfars gamla vattenpass, i järn, har legat i verktygslådan sedan min barndom. Nu har det fått en konkurrent från oväntat håll, min nya Android-telefon.

Det är ingen inbyggd funktion men väl en nerladdningsbar app, widget, via Android Markets. Upphovsmannen, Ben Zibbles, skriver på sin hemsida att den 22 februari nådde programmet en miljon nedladdningar.

Nu förstår jag (eureka!), jag har fått en insikt om vad det är som gör öppen källkod till något så spännande. Hur kommer det sig att öppen källkod är så kraftfull? Stora företag som Nokia, Ericsson, Google, Samsung, Apple och uppstickaren HTC kämpar för dominans. Vertikal integrering och värdekedjor är vanligt förekommande ord i floden av information.
Det är just slutenheten och kontrollen som de företagen vill ha som gör den öppna modellen så kraftfull.
Rätta mig gärna, men jag vill påstå att ingenstans hos de stora företagen hittar vi upphovet till applikationen, ”appen” eller ”widgeten”, med namnet ”Bubble”.
Varför? Jo därför att den så totalt saknar koppling till telefonens ”värdekedja”. Det öppna gränssnittet i Android gör det möjligt för små företag och innovatörer att utveckla med ”egot” som drivkraft. Den ekonomiska vinningen är svår att visa, eventuellt indirekt som resultat av ett stort genomslag för programmet på marknaden. Precis som för vattenpasset.
Är detta något som HTC, den heta uppstickaren med HTC Legend och HTC Desire, har insett?
Uppstickare är nu inte HTC. De har funnits med som underleverantör av Windows baserade, bärbara datorer och telefoner sedan 1999. Det är först under de senaste två, tre åren de har marknadsfört sig under eget namn. Bäva må de vertikalt integrerade företagen när ett nischat företag tar täten i Android-ligan!
Den öppna arkitekturen, med Linuxkärnan i botten, öppnar dörren för att skapa program och användningsområden vi aldrig skulle kunna drömma om vore vi inlåsta i en vinstdriven utvecklingsmodell.
Hipp-faktorn är hög även för en grånad Linux-nörd när jag halar fram telefonen och visar vattenpasset. Jag är som sagt inte unik, en miljon användare har vattenpasset ”Bubble” i sina telefoner redan.
Åter till min insikt: Öppenheten skapar idéer, trender, som annars inte skulle nått ut. Vi får ett bredare utbud genom en bredare bas av programmerare. Många sitter säkert också aktivt och letar efter svagheter eller kryphål i säkerheten kring radio och internetkommunikation. Men det är alltid lättare att hantera säkerhet och säkerhetsluckor i ett öppet system.
Android kommer att ha många uppdateringar. Det är knappast någon ”rocket science” att det kommer uppdagas säkerhetshål. Men ni kan vara helt säkra på att vi kommer att höra talas om det. Det ser den öppna källkodsrörelsen till. Säkerhetsluckor i proprietära system kan vara svårare att få syn på.
Så njut bakverken på Androids kakfat: Cupcake (1.5), Donuts(1.6) och nu Eclair(2.0/2.1). Nästa Androidrelease 2.2 kommer att kallas FroYo efter Frozen Yogurt. Sedan ligger vi bra till i Sverige, efter FroYo kommer nämligen Gingerbread. Dags att köpa hem pepparkakor till releasefesten

Filed under: Jan Zettergren, Linuxspalten