Senaste veckan har det varit stora rubriker om Vattenfall och företagets avgående vd Lars Josefsson. Och en del av diskussionerna påminner om privatiseringen av Telia och utförsäljningen av 3G-nätet.
För som vanligt verkar det vara svårt att separera produktion från infrastruktur för distribution. När Josefsson ville sälja ut Vattenfalls kraftnät blev det ett ramaskri från framför allt miljömedvetna (?) politiker. Statliga Vattenfall skall vara ett svenskt miljöföretag och inte ett expansivt internationellt företag.
Men är det inte dags att rensa lite i röran? Var det inte illa nog när Telia fick med sig hela kopparnätet och ganska effektivt satte konkurrensen ur spel. Eller när man byggde tre basstationer på varje ort och, helt i onödan, fick Sverige att se ut som en igelkott.
Det är ju trots allt så att transmissionsnäten i sig inte är några större vinstmaskiner, eller rättare sagt – de bör inte vara det. Det rimliga är att man kan köpa varor och tjänster i fri konkurrens och det är svårt om en av aktörerna äger vägarna, järnvägarna, elledningarna, telefonledningarna eller fjärrvärmeledningarna. Då skapas monopol eller oligopol och för att hindra det lägger man till ett krångligt regelverk, som alltid går att komma runt. Titta bara på de ständiga processerna om konkurrenternas tillgång till Telias fasta nät.
Det bästa skulle förmodligen vara om telenäten, fjärrvärmenäten och elnäten ägdes av staten och drevs som statliga verk, ungefär som Vägverket och Banverket. Det här är förstås svårt att genomföra. Telenätet är redan borta ur statens ägo och stora delar av elnätet har aldrig varit statligt. Men man skulle på det sättet slippa en mängd problem och onödiga diskussioner. Och näten kan i vilket fall som helst aldrig tillåtas att vara vinstmaskiner.
Energiproduktion kan däremot vara en häftig vinstmaskin. Det är Vattenfall ett bra exempel på. Och här finns förstås stora fördelar med en internationell verksamhet. Ett företag som Vattenfall har utmärkta möjligheter att växa mycket kraftigt och det är ju bra.
Sedan kanske det är kanske dags att fundera på var elproduktionen skall placeras. Det stora problemet med termisk elgenerering är ju att verkningsgraden inte är särskilt hög. Större delen av energin går bort som spillvärme om man inte kan dra nytta av den i fjärrvärmesystem. Och de flesta länder har inte behov av fjärrvärmesystem.
Men i Norden är det kallt och vi behöver massor av tillskottsvärme under större delen av året. Idag bygger vi ut fjärrvärmenäten i rask takt och på en del ställen låter vi till och med fjärrvärmecentralerna generera lite gratisel. Men det går att göra mycket mer.
Den fråga som ingen vill ta i är förstås varför vi kastar bort all spillvärme från kärnkraften. Här låter vi fantastiska energimängder gå till spillo helt i onödan. Men nästa politiskt inkorrekta fråga är om vi inte bör bygga ut eleproduktionen dramatiskt för export. Vi kan ju faktiskt dra nytta av spillvärmen. Man kan till och med tänka sig jättelika växthus med gratisvärme.
För det är väldigt mycket lättare att transportera el än att transportera värme. Den som inte tror på det kan göra ett studiebesök hos ABB i Ludvika. Numera kan vi till och med gräva ner miljonvoltsledningarna.
Något annat som är lätt att transportera är data. Det är faktiskt betydligt lättare än el. Med modern våglängdsmultiplexering går det att få in fenomenala mängder data i en enda glasfiber och ett knippe fibrer tar inte mycket plats.
Det här innebär att serveranläggningar kan placeras precis var som helst, så länge det går att dra fiber. Google kan till exempel lägga sina datorer i Luleå om de vill.
Och det kanske de vill. Serveranläggningar är numera mest beroende av två saker: närhet till billig el och låg temperatur. Kommunikationen är som sagt inget problem.
Faktum är att datortillverkarna är på väg att gå över till en ”containermodell” för serverdatorer. I en standardcontainer bygger man in så många servrar som möjligt och testar det hela som en enda enhet. Containern skeppas sedan till slutdestinationen (vilket för en container är ganska billigt) och där kopplas den till el, kyla och datanät. Norrland är ett utomordentligt lämpligt ställe, eftersom det är nära till el och kyla. Så vem vet – om några år kanske vi i Norrland har stora kraftverk som matar ström rakt in i gigantiska serveranläggningar. Det vore väl inte så dumt.
Nej, nu får det vara bra för den här gången. Klockan passerade midnatt för en bra stund sedan och det är läge att vada över gräsmattan från hemmakontoret till huset. Men på lördag skall det visst bli uppehåll i regnet några timmar.

Filed under: Göte Fagerfjäll