Alla gör allt samtidigt

Ett inslag i radion om ökade köer på passexpeditionen räcket för att sänka polisens webbsida. Alla pass går ju ut ungefär samtidigt och alla har semester samtidigt.

Samma sak gäller arbetsresor. Fantasierna om samägda bilar och autonoma taxibilar förändrar inte det faktum att alla behöver transportera sig ungefär samtidigt. Inget blir heller enklare av att mopedbilarna blir allt fler. Kanske det är dags för politikerna att som omväxling ta en titt på verkligheten.

Passen går ut
För några veckor sedan insåg jag att det var hög tid att förnya mitt pass. Det går ut i slutet av maj och i mitt jobb är det viktigt att alltid ha ett fungerande pass.

Eftersom min frus pass också är på väg att gå ut tänkte jag först slå två flugor i en smäll. Men en tid för två personer fanns inte tillräckligt snabbt, så jag bokade bara för mig själv. Det fanns en enda vettig tid ledig.

I går morse hörde vi ett inslag i radion om att alla tider på landets passexpeditioner höll på att ta slut, så jag bokade omedelbart en tid för min fru. När jag en timme senare ville kolla en detalj gick det inte längre att komma in på Polisens hemsida. Anstormningen hade sänkt hemsidan.

Alla samtidigt
Det här låter kanske märkligt, men man behöver inte tänka så länge för att inse problemet.

Dagens pass räcker i fem år och de flesta gör sina långresor under semestern. Det innebär att alla pass som går ut under sommaren eller hösten tenderar att bli förnyade strax före sommaren. Många länder kräver att passen skall vara giltiga några månader efter inresedatum och därför förnyas många pass i förtid.

Efter hand bildas en allt större ”puckel” med pass som går ut i maj/juni. Ett pass som förnyas i maj/juni kommer också att gå ut i maj/juni. Det är också en praktisk tid för alla som vill utnyttja hela passets giltighetstid.

Det här är inget problem om Polisen, som har hand om passen, har tillräcklig kapacitet för att hantera anstormningen av passansökningar. Man måste helt enkelt kalkylera med en extremt ojämn belastning.

Att hyra husbil
I ett land som Sverige är det lätt att inse varför alla vill ha semester ungefär samtidigt. Men också i de flesta andra länder finns en eller maximalt två semestermånader då de allra flesta tar ledigt. Många fabriker väljer fortfarande att stänga sin verksamhet under ”industrisemestern”.

För den som vill hyra husbil, båt eller sommarstuga gäller det därför att vara ute i god tid. Att det är lätt att hitta bra objekt i oktober och november hjälper liksom inte.

Jag försökte för ett par år sedan att hyra en niositsig minibuss över midsommar. Trots att jag hade flera månaders framförhållning var det omöjligt att hitta någon. I januari var det däremot fantastiskt lätt.

Bussar som står stilla
Den här extrema variationen i belastning ser vi faktiskt varje arbetsdag. Vid åttatiden på morgonen och fyratiden på eftermiddagen är det fullt av bussar och bilar på vägarna. Det stora bussgaraget i Björknäs hemmavid är däremot nästan helt tomt. Vid övriga tider står bussarna parkerade i rader i väntan på nästa topp.

Samma sak gäller bilarna. Om vi går till infartsparkeringar och företagsparkeringar ser vi massor av bilar parkerade under arbetstid, medan parkeringarna ligger tomma under natten. Det här är självklarheter som vi inte ens reagerar för.

Går inte att sprida ut
Ändå hör vi hela tiden talet om samägande och bilpooler från politiker och media. I förbluffande många kalkyler och modeller resonerar man utifrån ett genomsnitt och förutsätter att en resurs som används ganska lite kan delas av många. Delningsekonomi är ett av de stora modeorden.

Det här hörs inte minst från moderna stadsplanerare. Grundtanken är att en bil eller annan resurs kan användas hundra procent av tiden och att det därför räcker med en femtedel eller tiondel av de bilar som finns i trafikmiljön. På något magiskt sätt innebär det också att trafikmängden minskar i samma grad.

Fel utgångspunkt
Det här är naturligtvis ett galet sätt att resonera. Enda sättet att ta bort trafiktopparna är att sprida ut arbetstiderna över dygnet och det vill ingen göra. Trenden går snarare mot mindre skiftarbete och mindre nattarbete, inte minst av hälsoskäl.

Nej, vi måste nog förutsätta att trafiktopparna på morgonen och eftermiddagen fortsätter att vara minst lika kraftiga i framtiden som de är idag. Man kan helt enkelt inte utgå från att transportbehoven är huvudsaken och det dagliga arbetet är en bisysselsättning. Det är lika vansinnigt som att bygga en energiinfrastruktur som tvingar företag att stänga verksamheten så snart det inte blåser.

I debatten låter det ofta som om allt cirklar runt energi och transporter, men så är det ju inte. Det är samhällets skyldighet att bygga infrastruktur som gör det möjligt för människor att leva och arbeta och som underlättar för företag att generera välstånd. Energi och transporter är stödfunktioner.

Fler körda mil
Hur kommer man då till slutsatsen att trafikarbetet minskar när färre har egen bil? Ja, det kan man verkligen fråga sig.

Vi kan nog utan vidare anta att transportbehovet i framtiden kommer att vara detsamma som i dag eller större. Även om vi utgår från någon form av glorifierade autonoma taxibilar kommer lika många bilar att behövas vid högtrafik som idag. Den enda skillnaden är att vi måste lägga till framkörningen. Det här är välkänt i taxisammanhang, där ”tommilen” kan vara nästan lika många som de betalda milen.

Här ser vi fördelen med privatbilar. De körs exakt så långt som det behövs. Visserligen står de stilla långa tider, men det är normalt sett de tider då transportbehovet är som minst.

Bil till flyg
Ett bra exempel på det här är trafiken till och från flygplatser. Tidigt på morgonen körs massor av privatbilar till flygplatsen, men inte en meter längre. På kvällen körs samma bilar hem igen.

En taxi kommer först att ha en framkörning till upphämtningsplatsen och sedan en körning till flygplatsen. I den bästa av världar finns det sedan en passagerare som vill tillbaka ungefär samma väg.

I verkligheten är det inte många som vill resa från flygplatsen tidigt på morgonen. Flygen från andra destinationer har inte kommit ännu och taxichauffören har knappast någon lust att vänta utan lön en eller två timmar. Så det blir ofta en tomkörning tillbaka till staden.

Samma sak gäller de tänkta autonoma taxibilarna. I högtrafik behövs all tillgänglig kapacitet och det resulterar i många tomma mil och ökad belastning på vägarna.

Animerad film
På S.E.E. fick jag återigen tillfälle att se den animerade film som visar hur fantastiskt allt kommer att bli med autonoma taxibilar i staden. Jag har sett den ett par gånger tidigare och förvånas varje gång över blåögdheten.

Tanken är alltså att vi inte behöver några parkeringsplatser och inte så många gator. Trafikarbetet minskar, samtidigt som alla får en bättre service. Det som beskrivs är en total win-win-situation.

I verkligheten kan säkert autonoma bilar minska kraven på centrala parkeringsplatser, men då till priset av ökad trafik. De gatuparkeringar som försvinner finns framför allt på sidogatorna, så det är svårt att se annat än ökad trafik och ökad trängsel. Och det gör knappast människor så lyckliga som filmen visar.

Mopedbilar utan el
Jag skulle inte rekommendera någon att hålla andan i väntan på att privatbilarna försvinner. Däremot skulle jag vilja peka på en ny och intressant trend som kan öka trängseln på vägarna ännu mer.

Det handlar om mopedbilar, ett dyrt men allt populärare fordon. I Stockholmsområdet ökar antalet mopedbilar runt skolorna snabbt och de är redan mycket vanliga på vägarna.

Det finns elektriska mopedbilar, men de vanligaste och populäraste modellerna har en dieselmotor på maximalt 6 kW.

Att använda dieselmotor i en såpass liten bil kan verka säreget, men orsaken är enkel. Regelverket säger att en bensinmotor får ha en slagvolym på maximalt 50 cm3, medan dieselmotorn får ha upp till 500 cm3. Maxeffekten är visserligen samma för bägge motortyperna, men dieselmotorn får betydligt bättre vridmoment och låter inte som en gammal trimmad moped.

Mopedbilen får köras i hastigheter upp till 45 km/h, precis som andra klass 1-mopeder. Den kräver samma typ av förarbevis och har en åldersgräns på 15 år. Priset ligger runt 150 000 kronor, så det är en ordentlig investering. Men trots priset syns mopedbilarna utanför allt fler villor.

Renare från i år
Fram tills i år fanns det inga större krav på avgasrening på mopeder, men det har ändrats. Nu måste mopederna klara EU4-reglerna och från 2020 måste de klara EU5-regler.

I praktiken innebär det krav på både katalysator och partikelfilter, så man kan knappast påstå att nya mopedbilar är miljöbovar. Däremot är de förstås klart sämre än vanliga moderna dieselbilar (EU6 med SCR-katalysator).

Elektriska mopedbilar är idag ganska ovanliga. De som finns är oftast utrustade med tunga blybatterier (typiskt 5 st 12 V/120 A-batterier). Litiumjonbatterier är fortfarande alltför dyra.

Elektriska mopedbilar och elektriska bilar kan utnyttja samma elfordonspremie som elcyklar. Det handlar om maximalt 10 000 kronor i bidrag. Men hittills verkar inte det ha lyft marknaden särskilt mycket. Dieselbilarna dominerar.

Mer trafik
Hur som helst är det lätt att förutse ökade trafikvolymer på gatorna. Fler bilar och fler mopedbilar kommer att kräva fler vägar. Utanför städerna kommer dessutom säkerligen mopedbilarna att ställa till ännu större problem med sin maxfart på 45 km/h (även om det är bättre än A-traktorernas 30 km/h).

En rimlig lösning på problemet är att bygga ut vägarna och lägga till ordentliga vägrenar för långsamma fordon. Men den mest sannolika politiska lösningen lär även i fortsättningen vara huvuden väl nedstuckna i sanden och ännu mer tal om minskade trafikvolymer och slutet på privatbilismen.

Det kommer inte att stämma den här gången heller.

Comments are closed.