Struntprat om kärnkraft och elpris
Sällan har väl så många pratat så mycket strunt på en gång. Argumentationen kring de senaste veckornas ständiga elprisrekord visar hur otroligt långt den politiska verkligheten har kommit från den verkliga verkligheten. Vi ser också att den korta perioden av ”pudlar” och medgivande om att man gjort fel är över. Regeringen vägrar numera att erkänna ens de mest uppenbara misstag som gjorts. Och hur skall man då kunna ändra sig?
Med den nya regeringen kom en ny energiminister och jag fick ett kort ögonblick en liten förhoppning att det skulle kunna innebära någon form av uppvaknande ur ”energisömnen”. Khashayar Farmanbar har ju faktiskt något så otroligt ovanligt i politiska sammanhang som en gedigen teknisk (och ekonomisk) utbildning och han har i sin tidigare roll som ledare för oppositionen i Nacka sagt en del vettiga saker i energifrågan.
Men förhoppningen grusades snabbt. Farmanbar fortsatte Ygemans och Bolunds patetiska argumentation om ”den olönsamma kärnkraften” och hävdar mitt i krisen att ”vi har gott om el”. Lösningen på elkrisen är också enligt Farmanbar ett kraftig utbyggnad av vindkraften.
Ygeman kan åtminstone skylla på att han inte har någon som helst teknisk eller ekonomisk utbildning. Men för Farmanbar finns inga sådana undanflykter. Han vet rimligen att det han säger inte är sant. Då är det faktiskt lättare att höra miljöminister Annika Strandhälls totala okunskap om kärnkraften i Sverige (”Vi hade väl fem reaktorer och har stängt två”).
Allt utom kärnkraften
De senaste veckorna har vi i alla fall fått se en fullständigt fantastisk prisutveckling på el. Priset har i och för sig legat flera gånger högre än det normala hela året, men den senaste tiden har rekorden slagits på ett sätt som väl ingen kunde ha anat i sin vildaste fantasi. Häromdagen låg spotpriset söder om Dalälven på 6,40 kr/kWh och det innebär ett konsumentpris på ca 9 kr/kWh inklusive moms och nätavgifter. Fullständigt otroligt!
Från politiker och massmedia har vi fått höra en lång rad förklaringar på det höga priset. Tidig isläggning i norra Sverige, höga gaspriser, superkallt väder och svaga vindar har varit några av de vanligaste. Någon gång ibland har någon också vågat nämna de nedlagda kärnkraftsreaktorerna, men då oftast i en bisats.
Hur ser då verkligheten ut?
Norra Sverige spelar mindre roll
Tja, det där med låga temperaturer i norra Sverige spelar inte särskilt stor roll för förbrukningen. Bara ca 18 procent av elförbrukningen sker norr om Dalälven och om vi adderar elområde 1 och 2 kommer vi knappast över 4,5 GW ens med de rekordtemperaturer vi sett de senaste veckorna.
Inte heller det där med tidig isläggning och minskad elproduktion från vattenkraften har särskilt mycket med verkligheten att göra. När det talades som mest om minskad elproduktion från vattenkraften låg den verkliga produktionen ungefär en halv till en GW under maxproduktionen (som är ca 12,5 GW). Vi talar kanske om en temporär minskning på strax över fem procent.
Då var det lite mera verklighet bakom sommarens torra väder i norra Sverige. Från juni till augusti föll ovanligt lite regn, samtidigt som elproducenterna tog ut lite för mycket el. Framåt augusti låg vattenmagasinen mer än tio procent under normalnivå.
Men från mitten av september och fram tills november har det regnat något alldeles otroligt i norra Sverige. Vattenkraften har både kunnat fylla lagren och ta ut mer el än vanligt. Sedan slutet av oktober ligger vattenmagasinen över normalnivå.
Det finns med andra ord ingen anledning att skylla varken höga priser eller elbrist på norra Sverige. Åtminstone inte beroende på vattenkraften eller temperaturen.
Allt beror på södra Sverige
Nej, den som letar orsaker måste gå söderut. I elområde 3 och 4 ligger de stora städerna och de stora elförbrukarna. Elområde 3, med Stockholm och Göteborg, står för två tredjedelar av elförbrukningen och med Skåne och Blekinge (elområde 4) hamnar Sverige söder om Dalälven på strax över 80 procent av elförbrukningen.
Det gäller alltså att hitta lite drygt 20 GW för att klara elförsörjningen söder om Dalälven när det är vinter och kallt. Om vi dessutom skall kunna exportera el till Danmark, Tyskland, Finland och Polen bör vi helst hitta ytterligare ett par GW. Det här är nyckeln till hela Sveriges energiförsörjning.
Det här visste vi på sjuttiotalet när Sveriges moderna energiförsörjning byggdes upp. Vi visste också att vattenkraften inte skulle räcka till. Så när industrin och politikerna ville elektrifiera Sverige med fossilfri och stabil el gällde det att hitta en energikälla som fungerade.
Stora planer
Redan från början stod det klart att kärnkraften var den vettiga lösningen för ett industriland som saknade egna koltillgångar. Tanken var att börja med ett ganska stort antal reaktorer i södra Sverige för att sedan lägga till fler efter hand som industrin behövde mer el. Sex reaktorer i Forsmark skulle ge el till Stockholm, minst fyra reaktorer i Ringhals skulle driva Göteborg och lika många i Oskarshamn skulle klara industrin i Småland och Ostkusten. Minst två reaktorer i Barsebäck skulle klara Skåne och Blekinge och dessutom ge elexport till Köpenhamn.
På det här sättet skulle södra Sverige redan från början ha uppåt 15 GW elproduktion från kärnkraft och en eller ett par GW från vattenkraft. Med import av fem till sju GW från vattenkraften i norr skulle elförsörjningen vara säkrad också de kallaste dagarna. Det skulle också finnas tillräckligt med el för export till grannländerna.
Det blev tolv
Kärnkraftsdebatten på sjuttiotalet ledde till att planerna begränsades. Framför allt blev det bara tre reaktorer i Forsmark i stället för planerade sex. 1985 stod de tolv moderna svenska reaktorerna klara och kunde börja leverera effekt. Det blev inte 15 GW, men 11 GW räckte långt. Flera av reaktorerna uppgraderades dessutom efter hand för att kunna ge totalt uppåt 12 GW. Tillsammans med vattenkraften från norra Sverige var Sveriges elförsörjning säkrad för all framtid. Det var åtminstone vad vi trodde,
7 GW
Men anti-kärnkraftaktivister och klåfingriga politiker ville annorlunda. Politikerna beslutade om nedläggning av Barsebäck för att göra danskarna glada. Det fungerade inte alls. Danska regeringen blev i stället skitförbannad för att Sverige förstörde Danmarks elförsörjning. På köpet sänktes elförsörjningen i Skåne och Blekinge och sedan dess har den regionen lidit av konstant elbrist.
Men den verkliga katastrofen inleddes när Socialdemokraterna 2014 bildade regering med Miljöpartiet. Det stod snart klart att Miljöpartiet skulle göra allt i sin makt för att tvinga bort kärnkraften och att Socialdemokraterna inte tänkte stoppa dem (läs Anna Dahlbergs utmärkta krönika i Expressen). Ledningen för Oskarshamns kärnkraftverk gav i det här läget upp och stängde O2-reaktorn 2015. Detta trots att man just var färdig med en dyrbar total uppgradering och effekthöjning av reaktorn. Uppgraderingen av O1-reaktorn ställdes också in och även O1 stängdes 2017.
Skåne och Blekinge hade redan fått uppleva konsekvenserna av stängningen av B1 och B2. Vintern 2018 fick resten av Sverige se konsekvenserna av stängningen av O1 och O2. Det klarade sig den gången på ett hår, men aldrig förr hade väl Sverige varit så nära att behöva stänga elområden för att klara elnätet.
Nedstängningen av B1, B2, O1 och O2 minskade den tillgängliga effekten i södra Sverige med 2,3 GW. Det skapade mycket stora problem i det svenska elnätet och ledde till hårt formulerade varningar från Svenska Kraftnät.
Det var ändå inget mot beslutet att lägga ner Ringhals 2 och Ringhals 1 (december 2019 och december 2020). Det minskade på kort tid elproduktionen med ytterligare 1,8 GW och ledde i praktiken till slutet för den stabila svenska elförsörjningen och inledningen till en tid av ”kontinentala” elpriser och ransoneringar.
Idag producerar kärnkraften i Sverige 7 GW. Det är 100 procent av maximal produktion och en förutsättning för att inte elnätet skall gå totalt åt skogen. Vem som helst inser rimligen att man inte kan driva en verksamhet på det sättet. Det måste finnas åtminstone någon marginal för problem.
Men vindkraften då?
Men vi har ju vindkraft. Den nya miljöministern Khashayar Farmanbar fortsätter föregångarens argumentation om att lösningen på problemet är ännu mycket mera vindkraft. Inte kan väl en välutbildad tekniker och ekonom räkna så fel.
Men problemet är att två gånger noll inte är mer än ett gånger noll. Det spelar ingen roll hur mycket vindkraft vi bygger ut om det inte blåser. Dagens vindkraft i Sverige har en installerad effekt på 10 GW, men när det har varit som kallast de senaste veckorna har den bara levererat mellan 1 och 2 GW. Det mesta av den produktionen ligger dessutom i norra Sverige.
Det här är inte ett dugg underligt. Titta bara på Danmark, som när det blåser mycket producerar över 5 GW från vindkraft men som för en vecka sedan i stället producerade 0,2 GW. Samma sak gäller Tyskland där elproduktionen från vindkraften varierar från nära noll till väldigt mycket. Ofta på samma dag. Lägger man samman de olika länderna visar det sig dessutom att perioderna med hög respektive låg produktion sker ungefär samtidigt i alla länderna.
140 TWh
Farmanbar påpekade häromdagen i Aktuellt att Sverige producerar 140 TWh per år samtidigt som det finns vindkraftsföretag som vill bygga vindkraft som kan producera över 300 TWh. Det skulle vara den uppenbara lösningen på Sveriges elförsörjning.
Men med det sättet att räkna producerar dagens vindkraft 10 GW (installerad effekt) gånger 8 760 timmar vilket blir drygt 87 TWh på ett år. I verkligheten blev produktionen mindre än 20 TWh år 2020 (ett extremt blåsigt år) och det blir betydligt mindre i år. I genomsnitt brukar man räkna med lite över 20 procent av installerad effekt. 300 TWh blir snabbt 60 TWh.
När det är kallt och elen behövs som mest kan man dessutom glömma de tjugo procenten också. I värsta fall blir det inget alls och med lite tur blir det kanske tio procent. Farmanbars fantastiska 300 TWh krymper plötsligt samman till 3,5 GW (om han har tur). Det är för övrigt el som vindkraftsföretagen planerar att exportera.
Om vi jämför det här med 4,1 GW i nedlagda kärnkraftsreaktorer är det lätt att se var problemet ligger.
Kärnkraft är billigast
Men kärnkraften är ju gammalmodig och dyr femtiotalsteknik. Farmanbar hävdade i Aktuellt-inslaget att det krävs hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar för att bygga separat kylning till reaktorerna och hålla dem igång. Han och hans parti vill inte subventionera kärnkraften.
Den här lögnen är nog den värsta av dem alla. Miljöpartiet lanserade den och okunniga journalister har i åratal låtit dem hållas. Att en välutbildad och tekniskt kunnig minister som Farmanbar fortsätter med samma lögn är faktiskt oförlåtligt.
För alla inblandade vet ju att befintlig kärnkraft är billigt, nästan lika billigt som befintlig vattenkraft. Energikommissionen räknade på sin tid med ett oskattat pris på 23 öre per kWh för vattenkraft och 24 öre per kWh för kärnkraft. Vindkraft kostade med samma beräkning 65 öre per kWh eller 80 öre om man räknade med statliga subventioner.
Så här ser det ut idag också. Befintlig kärnkraft kostar en tredjedel till hälften av vindkraft. Att bygga separatkylning eller livstidsförlänga kostar visserligen hel del, men utslaget över en rimlig tid handlar det ändå bara om några få ören per kWh. Att lägga ner befintlig kärnkraft är förmodligen den mest katastrofalt dåliga affär ett land kan göra.
Om man dessutom tar hänsyn till värdet av stabil elförsörjning och värdet av stabil nätfrekvens blir nedläggningen av reaktorer ännu mera vansinnig.
Allt det här vet nog Farmanbar egentligen.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Det är ointressant vad Farmanbar vet eller inte vet. Han blev utsedd som energiminister för att statsministern var övertygad om att han skulle vara lojal mot MPs energipolitik som S nu övertagit. Han är vare sig den första eller sista som accepterar en fin tjänst även om det innebär att man måste ställa upp på något man inte tror på.
Alla tankar om vindkraftsutbyggnaden står helt och faller på en fungerande energilagring. Är det någon som känner till en statlig investering i energilagring? Forskning via Vinnova hoppas och förutsätter jag att det finns men vindkraftsutbyggnaden sker NU och då borde naturligtvis energilagring för den också byggas nu. Om så skedde ser jag inget problem med politiken.
Men som vanligt finns det en hake och den är ju helt uppenbart. Tekniken finns inte att köpa ännu. Det blir lika fel som att just nu bygga stora kolkraftverk med idén att samtidigt bygga koldioxidlagring. Sverige är ju med och lägger massvis med pengar i kolinvesteringar (dina pensionspengar tex 7e AP fonden) så man kan gott säga att det är precis det vi gör.
Lagring ? Det finns men det existerar nog inte i någon större skala så att det löser problemet. Då vänder man sig till vätgas vilket som sagts inte heller löser problemet. En lösning kan vara att avskaffa alla subventioner på vindkraft samt beskatta den extra p.g.a. av miljöförstörelsen (CO2 vid betongtillverkningen för vindkraftverken, mikroplaster som släpps ut i omgivningen, rovfåglar som skadas av vindkraftsverkens vingarna m.m.) och obehaget den orsakar för närboende. Extra skatt också för obalanserna den skapar i näten. Dessa pengar lägger man sen på att subventionera kärnkraften, kan det fungera ?
Tyvärr är det väl bara pumpkraftverk som ger en hyfsat väl fungerande lagring i större skala. Men även det är vansinnigt dyrt och innebär mycket stor miljöpåverkan. Och att få ett storskaligt pumpkraftverk i södra Sverige genom de miljöprövningar som numera krävs tar nog minst lika lång tid som att bygga ny kärnkraft.
Nej, det är nog bara att inse att Tysklands väg är den enda rimliga för vindkraften. Bygg full backup med något så när snabbstartade naturgaskraftverk och acceptera koldioxidutsläppen. Det blir i alla fall mindre utsläpp än med de gamla kolkraftverken.
Jag gissar att också Sverige kommer att landa här, även om det svider i många känsliga själar.
Det jobbiga är att Sverige kommer att byta fossilfri och billig elproduktion mot mycket större utsläpp av koldioxid kombinerat med väldigt mycket högre priser. Det kommer att kräva mycket välsmort munläder för att sälja in.
Tyskland utgår från vansinnigt stora koldioxidutsläpp och får i alla fall en viss minskning även om priset blir idiotiskt högt.
/göte
Ja, hoppet om bättre energipolitik – i och med regeringsombildningen – släcktes när Farmanbar första gången öppnade munnen i Aktuelltintervjun samma dag.
…. och nästa år blir det ännu högre elpriser för oss konsumenter när Svenska Kraftnät ska höja stamnätstariffien pga ytterligare högre energiförluster i ledningarna från norr till söder. (Källa: nyteknik.se)
Ca 2,5 % av alla TWh som i årsläget produceras blir värme, som ingen har glädje av (möjligtvis någon kråka).
Att dra (ännu) fler ledningar tar lååååång tid och kostar pengar!
Att höja spänningen – tar förmodligen mindre tid – kostar också pengar!
Att behålla fler kärnkraftverk i söder hade nog inte varit så tokigt.
//Ove
Det börjar bli dags att räkna på hur mycket de olika energiformerna ”egentligen” kostar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kärnkraftens kostnader ligger ju framför i utbildning och forskning och det är inte en kostnad ur samhällsekonomisk synvinkel. Snarare tvärtom faktiskt. De tekniker som behövs för att sköta kärnkraftverken är också samhällsekonomiskt lönsamma.
Importen av klyvbart material är däremot en mycket liten del av kostnaden. Samma sak gäller bygget av reaktorerna. Det blir väldigt lite byggmaterial per producerad kWh.
En viktig finess när ett land får tillgång till billig och stabil el är att det frigör massor av oavlönat arbete. Historiskt har alltid en mycket stor del av tiden gått åt till att hugga ved och elda i kaminer. Vintertid var det nödvändigt att någon var hemma enbart för att hålla värmen i huset. Oljeeldningen och sedan elektrifieringen innebar att den här tiden i stället kunde användas för avlönat och beskattat arbete. Det är en otrolig fördel för ett land och något som Sverige har kunnat dra maximal nytta av.
Som utvecklingen ser ut just nu är vi på väg att återgå till mycket mera samhällsekonomiskt olönsamt hemarbete i form av vedhantering. Förutom att det resulterar i stora partikelutsläpp är det grymt olönsamt samhällsekonomiskt sett.
En intressant fråga är om man skall betrakta elförsörjning som en allmän nyttighet på samma sätt som till exempel vägar och utbildning. Väldigt mycket (inte minst erfarenheterna från de senaste fyrtio åren) talar i alla fall för att det är vettigt att ha ett lågt stabilt elpris.
Har ni några funderingar i ämnet?
/göte
Göte!
”Håller med föregående talare”
Elförsörjning/energi är ju grunden för varje lands välfärd.
Har dock glömt historiken (orkar inte googla just nu) varför det var så nödvändigt att dra el-ledningar kors-o-tvärs över (snarare under) Östersjön, Kattegatt m fl. Man vill ju tro att det skulle vara som en slags back-up, för Sveriges elförsörjning, för vi var ju självförsörjande.
I dagsläget kan man ju lite spekulativt undra om det var en överlagd och illistig plan från högre makter (läs staten) att koppla ihop upp oss med kontinentens högre elpriser och se det som en intäkt till statskassan med ökade elpriser (som ger energiskatt, koldioxidskatt, överföringsskatt, mervärdesskatt, you name it) som medborgarna får pynta.
Man har ju out-sourcat posten, sjukvården, skolan så det ligger väl i den andan. Snart outsourcar man väl polisen och militären också.
”Jag är inte bitter”
Men annars, ha en bra helg, i periferin, för att citera Gunnar Englund, salig i åminnelse.
//Ove
Göte,
Varför inte kontakta Farmanbars, https://www.regeringen.se/sveriges-regering/infrastrukturdepartementet/khashayar-farmanbar/
Vindkraftslobbyn fick utrymme i SR P1. Sveriges energiproblem löses genom att bygg mängder av havsbaserade vindkraftverk efter kusterna, de talade om 170 Twh.
En artikel i Svenska Dagbladet sammanfattar lite av problemet, något som Farmanbar och regeringen/S (planeringsmässigt, ekonomiskt och juridiskt) måste ändra på, det finns säkert stöd att få hos alla utom MP och V. Det är inte fritt fram att bygga kärnkraft som de påstår, det är inte en fri marknad.
https://www.svd.se/darfor-byggs-inte-karnkraften-ut
Jag hörde idag att om riksdagen är beredda att göra de förändringar som krävs så är Fortum beredda att bygga kärnkraftverk. Det är inte marknaden som inte vill, det är politiker som står i vägen, C,V,MP,S. Alla som röstar på dessa partier är ansvariga för att kärnkraften inte byggs ut. Enligt FN går inte klimatkrisen att lösa utan kärnkraft.
Här kan ni som är intresserade läsa vad Fortum skriver 2021-12-06,
https://www.fortum.se/om-oss/nyheter/blogg/snabb-utbyggnad-av-ny-karnkraft-ar-fullt-mojligt
Replik på Fortums utspel. Mer trovärdigt.
https://www.dn.se/ledare/sverige-behover-karnkraft-inte-karnkraftspopulism/
Idag borde alla problem vara lösta. Temperaturen har stigit ett stycke över nollan och förbrukningen ligger under 20 GW. Den kvarvarande kärnkraften producerar nästan 100 procent av installerad effekt och vindkraften producerar nästan 90 procent av maximalt installerad effekt. Sverige exporterar mer än 5 GW. Bättre kan det inte bli med nuvarande produktionsapparat och elnät.
Och ändå ligger priset så här mitt på dagen på 161 euro per MWh i Skåne/Blekinge och 122 euro per MWh i Stockholm och Göteborg. Det är sex till åtta gånger mer än vi är vana vid och innebär stora påfrestningar för industrin i södra Sverige.
För vanliga elkonsumenter blir priset inklusive skatt och nätavgifter ca 3 kronor per kWh, respektive 2,50 kronor per kWh. Det är ungefär tre gånger mer än normalt.
Tyvärr talar väl mycket för att det här är prisnivåer vi måste vänja oss vid. Sveriges usla energipolitik de senaste åren gör att vi numera följer de kontinentala priserna. Vi får alltså vara med och betala för Tysklands misslyckade ”energiewende”.
Privatekonomiskt innebär det här stora förändringar. Om prisnivån runt 3 kronor per kWh etableras som ”baspris” (och mycket talar för det) måste alla som använder el för uppvärmning tänka om. Bra för alla som säljer ved- och pelletspannor men dåligt för alla oss som vant oss vid en miljö med låga partikelhalter i luften.
/göte
Skicka inlägget till Ulf Kristersson. Han är enligt uppgift i covidkarantän och har tid att läsa. Blir användbara argument i valrörelsen som redan verkar ha börjat. Och jag lovar att energin kommer att bli en STOR valfråga.
Ja skumt att vi har så högt pris idag.
Men det hänger väl ihop med att vi numera är en del MP drömpolitik i Tyskland.
Kanske Dagostar har rätt, kapa lekablarna till Tyskland, låt dem (miss)sköta sin Elförsörjning själva.
Eller kanske ännu bättre: Skicka inlägget till Anders Holmberg hos SVT och be honom bjuda in Farmanbar när programmet 30minuter drar igång igen nästa år. Jag tror han kommer att hugga effektivt. ”Det var inte svar på min fråga hur mycket el vindsnurrorna levererar en kall vinternatt när det inte blåser”.
Komplettering till mina tidigare inlägg:
Göte och vi andra kan stapla väl faktaunderbyggda argument här tills det växer gråa hår på oss. Och hos många av oss inklusive undertecknad växer det bra och har växt länge.
Jag vet att det inte är helt enkelt för Göte att nå utanför vår krets via media, men jag tror faktiskt att Anders Holmberg skulle gå ”all in”. Se bara på hans senaste intervju med sin högste chef Hanna Stjärne. Han är orädd den mannen och gör allt för att nagla en makthavare. Värt ett försök Göte!
Alltså: Skicka inlägget till Anders Holmberg hos SVT och be honom bjuda in Farmanbar när programmet 30minuter drar igång igen nästa år. Jag tror han kommer att hugga effektivt. ”Det var inte svar på min fråga hur mycket el vindsnurrorna levererar en kall vinternatt när det inte blåser”.
Ulf har rätt , det krävs att det publiceras i MSM på ett konstruktivt och lättfattligt sätt så att även noviser förstår. Svår uppgift men viktig om den går att klara av.
Lyssna gärna på denna intervju med Per Wikström från Energiföretagen i Kvartal,
https://play.acast.com/s/390bb1de-cf1e-505b-b0fc-54f1848c1ee7/618d45a0c38bd400192a73d9
Det finns några olydiga dagstidningar som tar in artiklar som är kritiska mot den allmänt accepterade ”sanningen”
Gå in på klimatsans.se / aktuellt
Bra fakta dagligen. bl.a. vad co2 för betydelse för temperaturen på jordytan och i haven. Ni anar rätt. Jaha och i så fall är allt snack om fossilt ….
Jösses vad håller vi på med, får mig att tänka häxprocesserna.
Jag är definitivt häxförnekare.
Hej,
Konstigt att du inte nämner den fria elmarknaden som gör att elbolagen kan exportera el till de priser som finns i övriga Europa och därmed drar upp priserna här till samma nivå. Även om vi kunde producera mer el så sjunker väl inte priset här, så länge det finns överföringskapacitet. Vad jag förstår så är detta den stora anledningen till de höga priserna.
En annan fundering jag har är: Om vattenkraften ska fungera som reglerkraft för vind/sol. Då borde väl den gå på sparlåga när det blåser här. Men vad händer när det blåser tillräckligt här men är vindstilla nere på kontinenten. Då passar väl vattenkraften på att exportera så mycket som möjligt till höga priser och gör därmed slut på reserverna. Eller finns det någon styrning som begränsar den möjligheten?
Jonny,
Lyssna intervjun med Per Wikström från Energiföretagen i Kvartal,
https://play.acast.com/s/390bb1de-cf1e-505b-b0fc-54f1848c1ee7/618d45a0c38bd400192a73d9
Det hela är inte så konstigt egentligen.
Om jag skulle vara i el-säljar branchen så skulle jag också försöka pressa upp priset. Lägg ned Kärnkraft och kolkraft i Norra Eruopa, så får man upp priset.
Skall bli intressant och se vinsterna för Oligopolisterna i El branchen för Q4, kommer säkert bli grymt bra för dem…
Bara grattulera, kul för alla aktieägare.
Mindre kul för oss andra…
Hej. När gäller den nu gällande pandemin så säger ”nästa,” alla politiker att man lyssnar på våra experter och följer deras rekommendationer. Men när det gäller vår elförsörjning då lyssnar man på MP som har knappt med röster så man hållet sig kvar i riksdagen.
Visst tjänar elproducenterna fina pengar idag, men det är ju synd att nästan alla pengarna kommer från de svenska elkunderna. Vi har ju av någon anledning inte så mycket el att exportera numera. I Norge har regeringen beslutat att kompensera elkunderna och det är inte så svårt med tanke på de väldiga exportinkomsterna från el.
Jag tittade nyss på senaste statistiken om vattenkraftens status (https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/aktuellt-magasinslage-sverige-veckorapport.pdf). Man har tydligen ”bränt av” de senaste veckornas stora vatteninflöde och är nu tillbaka strax under normalnivån för årstiden (70%). Det skall jämföras med 90% samma tid förra året.
Det går alltså inte att fortsätta avtappningen i samma takt och om kylan och de svaga vindarna fortsätter kan vi inte räkna med några stordåd från vattenkraften i vinter.
Det är bara att hoppas att kärnkraften fortsätter att producera på 100 procent.
/göte