Det kostar att göra fel

Härom dagen kom beskedet att Kastrup sänker sina avgifter för flygbolagen. Tanken är naturligtvis att dra till sig mer trafik och det krävs inga betyg i raketforskning för att gissa varifrån den trafiken väntas komma. Ett beslut om flygskatt i Sverige kan bli dyrt både för Arlanda och svensk industri.

Delvis är väl skadan redan skedd. Redan när regeringen beslutade sig för att lägga fram förslaget började nog en del flygbolag dra öronen åt sig. Och som sagt var. Det är inget problem att hitta länder som gärna tar över.

Ekonomiska incitament
För många år sedan läste jag en hel del ekonomi. Det blev ganska många poäng och en del av det som vi fick lära oss var till och med användbart.

Bland annat fick jag lära mig att ekonomiska incitament faktiskt fungerar. Det kan verka självklart, men en snabb titt på historiens ekonomiska politik visar att de flesta politiker verkar ha missat den lektionen.

Jag insåg också att de flesta företag och länder är ganska dåliga på det mesta som de gör. Därför behöver inte länder eller företag vara så otroligt duktiga för att lyckas. Det räcker att vara bättre än de andra.

Den gamla historien om de två männen som försökte komma undan en tiger stämmer faktiskt ganska bra. Man behöver inte springa snabbare än tigern. Det räcker att springa snabbare än sin medtävlare.

Dåliga beslut kostar
I en marknadsekonomi är det här ganska självreglerande. Företag som presterar lite för dåligt blir uppslukade av de som presterar lite bättre. I elektronikindustrin har vi sett det hur många gånger som helst. Lite klantighet eller lite otur kan räcka för att företag som Sun Microsystems eller Digital Equipment skall gå under.

Men det finns också politiska beslut som drar undan mattan för företag. Under sjuttio- och åttiotalet hade Sverige en ganska bisarr skattepolitik som drev företag som Tetra Pak och IKEA utomlands. Det hela toppades med löntagarfonder som, också i sin slutliga urvattnade form, gjorde fantastiskt mycket skada.

Under långa perioder hade vi också regler som gjorde det billigare för utländska köpare än för svenska att köpa aktier i svenska företag. Märkligt och tråkigt.

När vi tittar tillbaka på Sveriges ekonomiska utveckling är det lätt att imponeras över många företags tekniska framsynthet och utveckling. Men visst hade det varit kul om vi hade sluppit en del av de värsta politiska experimenten. Mycket gick förlorat och i en del fall låg vi obehagligt nära att bli slukade av tigern.

Miljön får kosta?
På sjuttio- och åttiotalet var det för det mesta drömmar om socialismen som ledde ekonomin fel. Löntagarfonderna, där företagen själva skulle betala för att förlora makten, var väl det märkligaste exemplet, men för många politiker fanns alltid planekonomin som ett rödskimrande mål. Marknadsekonomi var fult.

Idag vet vi, eller borde veta, hur dyr och ineffektiv planekonomin är. Det finns naturligtvis områden som kräver central planering, men priset är alltid högt.

Det gäller också dagens gröna åtgärder. Sjuttiotalets planekonomikramare har ersatts av något som är förbluffande likt, även om färgen mera skimrar i grönt. Grundtanken är att klimatet och framtiden kräver drakoniska åtgärder och att det i sin tur kräver en planerad ekonomi. Det som är principiellt rätt är alltid rätt, oberoende av konsekvenserna.

Längre flygningar
Förslaget om flygskatt innebär inte planekonomi, men förslaget är ändå ungefär lika dumt som många av de gamla sjuttiotalsbesluten. Allt handlar om principer och inget om ekonomi och realiteter.

Det hela faller på att Sverige inte är isolerat från omvärlden. Att öka kostnaderna för långa flygningar från Sverige innebär bara att de långa flygningarna startar i något annat land. För flygbolagen är det inget större problem att skyffla svenskar till Kastrup, Helsingfors, Hamburg, Reykavik eller vart som helst.

Men för svensk industri och svenska resenärer innebär det att dagens positiva utveckling stannar av. De senaste åren har vi sett en trend bort från jätteflygplan på långlinjer och matarflyg i bägge ändar. I stället ser vi lite mindre, men ändå väldigt effektiva långdistansflygplan som går från ”rätt” avgångsort hela vägen fram till ”rätt” destination. Det skall inte längre behövas två eller tre tidsödande byten på vägen.

Den här utvecklingen innebär också att de sträckor som flygs blir kortare. Att flyga ”raka spåret” från Stockholm till San Fransisco (över Nordpolen) är en mycket kortare väg än att ta omvägen via Kastrup och Chicago.

För de svenska företagen är det också en stor konkurrensfördel om det finns gott om direktflyg från Stockholm. I en del fall kan det vara skillnaden mellan att hamna strax före konkurrenten och att hamna i tigerns gap.

Jag har sagt det förr. Visst är danskarna trevliga, men det innebär inte att vi måste skänka bort våra ”kronjuveler” till dem. Ingen kommer att tacka oss för det (snarare skratta gott).

Och ännu värre. De längre flygsträckorna riskerar att öka miljöbelastningen. Ett principbeslut av miljöskäl kommer förmodligen att vara negativt både för ekonomin och för miljön. Det är bara dumt.

Merkel i rävsaxen
Men det är inte bara vi som krånglar till livet. I Tyskland sitter just nu Angela Merkel och våndas. Att energiomställningen blev en dyr katastrof går kanske att snacka sig runt, men ett förbud för dieselbilar skulle kunna knäcka Tysklands ekonomi. Den tyska bilindustrin är otroligt viktig för den tyska ekonomin och tyska bilar kör på diesel.

Den tyska miljörörelsen vill ha dieselförbud i de flesta större städer och helst överallt annars också. Och miljörörelsen är inte överdrivet känslig för ekonomiska argument i Tyskland heller. Där är alternativet till dieselbilen en elbil eller en cykel.

Stora dieselbilar
I en del tidningar kan man läsa att moderna bensinmotorer är lika effektiva som dieselmotorer. Den genomsnittliga bränsleförbrukningen för bensindrivna bilar är inte så mycket högre än för dieseldrivna bilar.

Men det argumentet är förstås lätt att punktera. Majoriteten av småbilarna har bensinmotor och majoriteten av de större bilarna har dieselmotor. Dagens populära SUVar och prestandabilar skulle bli väldigt mycket mindre populära med törstiga bensinmotorer.

Jag minns mycket väl när jag tog steget från bensinmotor till dieselmotor. Den gången handlade det om att barnen inte längre fick plats. Vi behövde en sjusitsig bil. Bilen var större, tyngre och högre, men den drog ändå 35 procent mindre bränsle.

För den tyska bilindustrin handlar det alltså inte bara om att byta från dieselmotorer till bensinmotorer. De måste försöka övertyga sina kunder om att acceptera kraftigt ökade bränsleräkningar. Det är inte lätt.

Ett alternativ är att övertyga kunderna om att köpa bilar som är lite mindre och några hundra kilo lättare. Problemet är bara att de tyska biltillverkarna inte är lika konkurrenskraftiga på den marknaden. Det är också en marknad med lägre marginaler och det är något som tyska biltillverkare tycker väldigt illa om.

Onödigt
Sedan kan man alltid plocka fram argument som att ”problemet är löst”. Volkswagen har ju till exempel kört med SCR-katalysatorer på huvuddelen av sina bilar i flera år nu. En Volkswagen Passat eller Sharan med dieselmotor släpper knappast ut mer kväveoxider än versionerna med bensinmotor. Däremot är utsläppen av koldioxid betydligt lägre.

Men vad spelar väl fakta för roll. Det är ju principer som gäller.

Och jag återkommer om kväveoxiderna.

6 Responses to “Det kostar att göra fel”

  1. Ännu en krönika vars hela grundförutsättning är att vi har valet att fortsätta bygga ett samhälle med ett accelererande behov av fossilbränslen. (Det har vi förstås också, om vi accepterar konsekvenserna av att sitta med en infrastruktur helt uppbyggd runt behovet av fossilbränsle till låga priser per år i en tid där fler och fler länder faller ifrån som nettoexportörer av olja.) Om bara de dumma politikerna kunde fatta mindre dumma beslut skulle snart hela världens befolkning kunna köra runt i lika stora dieseldrivna SUVar som tyskarna och vad bättre är, det skulle kunna fortsätta så i all evighet! Men istället kommer förslag som hotar tvinga Müller att byta sin X6 mot en 225e, det kommer han inte att tycka om! Och vad ska hända med den tyska bilindustrin?! Det måste väl vara ett självändamål att den ska bestå i sin nuvarande form, vare sig dess produkter visat sig vara ohållbara eller inte.

    Nu har jag högre tankar än så om tyskar i allmänhet och tyska ingenjörer i synnerhet. Jag tror att de kommer att klara sig utmärkt på en marknad där de ekonomiska incitamenten (som fungerar, glöm inte det!) premierar mindre bilar, med andra drivmedel än bensin och diesel. Jag tror till och med att det tyska folket som för bara 70 år sedan var kapabla till att först riva ner halva Europa, sedan bygga upp ruinerna av sitt land till en av de mest framgångsrika ekonomierna någonsin, kan klara den jämförelsevis milda samhällsomställningen till en infrastruktur som i mindre utsträckning bygger på privatbilism.

  2. För en gångs skull har Göte fel. Det är helt orimligt att en av de största klimatbovarna, flyget, är helt befriade från skatter, tom från bränsleskatten eller koldioxidskatt. Visst behövs en rejäl skatt på flygets koldioxidutsläpp. Någon måste börja, varför inte Sverige? Vi börjar på en blygsam nivå, hoppas på att andra ska följa efter, varefter nivån förhoppningvis kan öka till verksamma nivåer.

  3. Ändamålen har alltid helgat medlen. Om ändamålet har varit jesuiternas utrotandet av oliktänkande eller Fakirens ”största möjliga lycka åt största möjliga människor” eller dagens besinningslösa och ansvarslösa hets mot allt och alla, spelar ingen roll.

    En från början god och altruistisk tanke, till och med nazismen hade lite av hembygdsromantik över sig i början, tas alltid över och förvaltas till planekonomi, kolchoser, språkpurism och nu senast extrem känslighet för diverse mänskliga fenomen.

    I Sverige har vi dessutom fått för oss att vi alltid ska vara föredömen. Det förvånar omvärlden. Eller kanske ännu mer roar den. Jag reser mycket och jag har mött förvånade reaktioner i många världsdelar, Löfvens extrema hållning i immigrationssammanhang kommenterades i Namibia redan för två år sedan och just nu får den tvära svängningen till extremt restriktiv immigrationspolitik samma förvånade kommentarer i södra Frankrike.

    Olof Palme hade ändå en övertygelse. Och hans namn lever kvar i världen. Men dagens politiker verkar varken ha övertygelse eller förmåga till konsekvent tänkande. Allt de bryr sig om verkar vara några flyktiga tiondels procents variation i högst tillfälliga opinionsmätningar.

    Tant Merkels vardagsnära ekonomiska tänkande fungerade bra. Men hur det ska gå om hon utsätts för tryck från olika håll är jag osäker på. Politik är inte lätt. Religion är ännu svårare och opinion i en mediastyrd värld fylld av opportunister måste vara ”dä värste en kan ge säj på” (Boforscitat).

    Mitt eget miljösamvete? Genom att kombinera tre till fem olika uppdrag och köra en liten dieseldriven hantverkarbil, åtminstone inom Europa, slipper jag problem med flygpussel, transit och stora utsläpp. Med 0,67 l/mil (på Autobahn) och med två personer plus instrumentering i bilen lär det knappast gå att komma lägre ens med cykel.

    Vadan denna orala diarré? Ibland tycker man sig se igenom alla dumheter som vi ägnar oss åt. Dumheter som mest beror av att vi inte vill se de egentliga problemen.

  4. Jag vill tacka för att du visar på den enfald som präglar dagens miljöpolitik som delvis formas av ett så kallat miljöparti och deras gelikar.
    Jag kan inte förstå din vurm för stora bilar med dieselmotor det känns lite dumt att propagera för stora höga bilar. Någon kanske behöver en bil med 7 sittplatser eller en liten buss med fler platser o där kanske en diesel platsar om den har scr system, vi andra klarar oss nog med en snål bensinbil som både är renare och billigare. Framåt kommer nog bensinmotorer att bli ännu snålare med hybridisering, både lätthybrider och vanliga. En modern atkinsson bensinmotor har nog en verkningsgrad som inte är speciellt mycket sämre än en diesel och då utan en hel kemifabrik som avgasbehandling. Vi ser väl redan nu att vanliga bilar inte utrustas med dieselmotor av kostnadsskäl, avgasreningen är dyr och därför förbehållen tunga eller dyra bilar. Framåt kommer väl ytterligare förbättringar som allbränsle motor, variabel kompression och kanske även insprutning av vatten för att ta ut det sista ur förbränningsmotorn. Vad som kommer sedan kanske blir alternativa bränslen till förbränningsmotorn som inte tär enbart på jordens lagrade resurser. Övergång till elbilar i stor skala kanske är tveksamt om man inte skall bygga om elnätet helt och skapa ny genereringskapacitet. Vätgas kanske är ett alternativ om man kan ta till vara den el-överkapacitet som vind o sol skapar när det blåser respektive solen skiner, kanske finns det andra miljövänliga sätt att framställa vätgas, om stålverken börjar använda vätgas i sina processer så kanske det finns en möjlighet till mera av en vätgas infrastruktur, men det ligger nog några år framåt i tiden.
    Till detta kommer självkörande bilar och ett paradigmskifte i stora städer först där bilåkande blir en service och antalet bilar rimligen minskar.
    Jag tycker att våra förtroendevalda borde sätta sig in i problematiken och inte kortsiktigt använda landet som försökskanin för ogenomtänkta regleringar precis som Göte så förtjänstfullt visar.

  5. Jag kanske får göra ett par tillägg här:

    Jag tycker i och för sig inte att flyget och sjöfarten skall stå utanför all beskattning. Men kostnaden för ett litet land som ”går före” blir på tok för hög. Det är alldeles för lätt att flytta den långväga trafiken till andra länder.
    Om vi alltså kan övertyga EU att kräva flygskatt i alla EU-länder försvinner problemet. Samma sak gäller förbud för svavelhaltig olja inom sjöfarten.
    Men den nu aktuella flygskatten kommer bara att ge nackdelar. Vi lyfter ju fram EU i alla andra sammanhang – varför inte här, där det faktiskt går att göra någon nytta?

    Och när det gäller bilar. Jag brukar få kommentarer om att jag alltför ofta propagerar för små, lätta och trafikfarliga bilar, så någon SUV-kramare är jag definitivt inte (vi gick förresten tillbaka till en normal femsitsig bil när barnen började flytta ut).
    Men jag har för länge sedan lärt mig att bilköparna köper de bilar de vill ha och inte de bilar sådana som jag tycker att de skall köpa. Det kan vem som helst se som tar en tur i närmaste köpcentrum. Bilarna har blivit större.
    Att de här ganska stora bilarna ändå drar såpass lite bränsle kan vi förstås tacka dieselmotorn för. Den är bra mycket effektivare, speciellt vid verklig körning (varierande effektuttag).
    Men också i små bilar gör dieselmotorn stor skillnad. Ni minns kanske trelitersbilarna från Volkswagen och Audi (0,3 l per mil). Köparna var tyvärr inte överdrivet intresserade. Volkswagens lilla enlitersbil hade förresten en encylindrig dieselmotor och extremt låg energiförörbrukning.
    ”Kemifabriken”, som Sven talar om, skiljer sig bara på en punkt från den som finns i bensinmotorn. Bägge motortyperna har ju vanlig katalysator och partikelfilter för att få bort kolväten och partiklar. Det fungerar utmärkt i bägge fallen.
    Men för att få bort kväveoxiderna från dieselmotorn behövs alltså en SCR-katalysatorn med ureainsprutning. Det kostar en slant, men långtifrån så mycket som man kan förledas att tro. Volkswagen har kört med SCR-katalysator i flera år och resultaten är imponerande. Tillsatsvätskan är heller inget problem. Den finns på Biltema för en struntsumma.

    Så jag vill nog påstå att dieselmotorn också i fortsättningen är den viktigaste faktorn för att minska utsläppen av koldioxid och minska oljeberoendet. Att, som vissa biltillverkare, tjura om dyra SCR-katalysatorer och jobbig ureapåfyllning är ärligt talat bara löjligt. Extrakostnaden är liten i jämförelse med alla andra alternativ. Och IVLs utmärkta undersökning visar att SCR-katalysatorn faktiskt gör jobbet också i verklig trafik.

    Och det är väl bra?

    /göte

  6. Lite OT apropå ”skänka bort kronjuveler och Danmark”
    Fick idag ett paket från Kina där sista biten sköttes av PostNord.
    Det var postat den 24:e….. Oktober….
    Maud, Maud, varför gjorde Du oss detta..???

Leave a Reply