Elens och vindkraftens Nigeriabrev
Samtidigt som Google och andra nätaktörer säger sig vilja stoppa ”falska nyheter” fortsätter man att släppa igenom annonser för uppenbara ”luringar” från företag som säger sig kunna minska elräkningarna med 90 procent. I den senaste annonsen visas en bild där tre oanslutna elledningar kombinerats med en likaledes oansluten 13 A-säkring. Kombinationen uppges spara 90 procent på elräkningen. Kan det verkligen vara så illa att teknikkunnandet i Sverige sjunkit till en så låg nivå att den här typen av lurendrejeri faktiskt fungerar? Och finns det någon koppling till den bedrövliga klimat- och energidebatten i media?
I åtminstone ett par år har annonserna för minskad elförbrukning dykt upp i Googles nyhetsflöde. Annonserna ser alltid ungefär likadana ut. En bild med en elektrisk koppling kombineras med en kort text som hävdar att den här konstruktionen kan minska elförbrukningen med upp till 90 procent.
Skrattretande konstruktioner
Tidigare har man åtminstone gjort sig besväret att löda samman två eller tre komponenter så att det skall se ”elektroniskt” ut även om kopplingen genomgående varit skrattretande. Det har till exempel varit en diod i serie med en lysdiod och ett motstånd. I bästa fall lyser lysdioden, men någon nittioprocentig elbesparing blir det förstås inte.
Men nu verkar man ha tagit ytterligare ett steg. I den senaste annonsen syns tre ledningar (svart, blå och grön/gul) och en vanlig 5×20 mm säkring (Bussman 13 A). Det är allt. Ledningarna är inte ens avisolerade och säkringen är inte kopplad till något. Alla med den allra minsta teknisk kunskap ser omedelbart att det hela är lurendrejeri och ingen vettig människa klickar på annonsen.
Nigeriabrev för att sålla
Nu är naturligtvis inte annonsen avsedd för vettiga människor heller. Snarare kan man väl se den som ett ”grovsåll”, på samma sätt som de klassiska Nigeriabreven med genomgående uselt språk och massor av felstavningar.
För den som svarar på ett klassiskt Nigeriabrev eller klickar på en annons från VoltVista har ju avslöjat sig som en extremt lättlurad figur. Det räcker sannolikt med en minimal ansträngning för att lura skjortan av någon som nästan bett om att bli lurad. Det usla språket och felstavningarna blir bara ett sätt att ”ställa in sållet” för att ge lagom stort utfall.
Det resonemanget förklarar också varför annonserna från VoltVista blivit ännu mera uppenbart idiotiska. Sannolikt har lurendrejarna bakom annonserna fått lite för många svar och väljer därför att bara släppa igenom uppenbara teknikidioter.
Egen nisch
Det är viktigt att påpeka att den här typen av lurendrejeri är en egen nisch av lurendrejeriverksamheten. En duktig lurendrejare kan i princip lura vem som helst, något vi ser på alla de fall där ”poliser” eller ”banktjänstemän” får människor att knappa in sin BankID. Den som tror sig vara immun mot sådant lurendrejeri bör nog tänka en gång till. Nästa samtal från banken kan bli dyrt.
Vem som helst kan alltså bli lurad men Nigeriabreven och VoltVistas annonser är inte till för att lura vem som helst. Här gäller det att hitta ett lagom stort antal lättlurade människor genom att kasta ut ett jättestort nät.
Minskad teknikkunskap?
De allt löjligare annonserna pekar på att människor antingen blivit mera desperata eller mindre teknikkunniga. Risken är stor att det är en kombination.
Desperationen beror naturligtvis på de dramatiskt ökade elpriserna. De driver desperata människor att greppa efter halmstrån.
Men den senaste versionen av annonsen tyder ändå på en förbluffande låg tekniknivå. Inte ens kulturskribenter inom media (som brukar stoltsera med sin okunskap) kan väl rimligen vara sådana totala tekniska idioter att de går på annonsen? Eller?
Om nu teknikkunskapen är så fantastiskt låg – vad innebär det för ett land som Sverige? Och framför allt – vad kan vi göra för att få bukt med den. Samstämmiga röster från skolans värld hävdar att vi snarast är på väg åt fel håll och att elektronik numera är ett kunskapsområde som är mer eller mindre utrotat från grundskola och gymnasium.
Teknik med en egen vilja
Som tur är finns det gott om teknikprogram på radio och TV. Vetenskapsradion (P1 Sveriges Radio) har till exempel en hög svansföring när det gäller teknik. Samma sak gäller TV, där vetenskapsprogrammen är många och långa.
Men för det mesta blir man besviken. Nästan allt handlar numera om en agendasättande journalistik där teknik används för att driva en tes. Oftast handlar det om klimatförändringar och ”hållbarhet” men på senare tid har också fördelen med sol- och vindkraft fått en nytändning.
För det handlar förstås alltid om de tänkta fördelarna – aldrig om de verkliga nackdelarna. I medias värld finns bara en sanning.
Solpaneler är alltid bra?
Ta till exempel ett avsnitt om solpaneler som återutsändes i P1 förra veckan. Där fanns i och för sig en del intressant om till exempel status för pereskovitceller, men framför allt de vanliga ”sanningarna” om solenergins välsignelse. En lantbrukare fick tala sig varm om det underbara i att täcka markerna med solpaneler och tjäna massor av pengar.
Grundtanken är alltså som vanligt att elproduktion alltid är bra. El från solpaneler och vindkraft kommer alltid till nytta och betalas alltid bra.
Men så ser det faktiskt inte ut. Framför allt inte för solpaneler som i Sverige producerar som bäst när elen behövs som allra minst.
Full backup
Om vi backar tillbaks några år till tiden innan politikerna kraschade Sveriges elsystem ser vi hur det hela borde fungera. Sverige hade då i princip en elproduktion bestående av hälften vattenkraft och hälften kärnkraft. Kärnkraften kördes normalt sett för fullt eftersom bränslet är så vansinnigt billigt. Vattenkraften fungerade som buffert eftersom den är så bra på det.
På sommaren är elanvändningen i Sverige lägre än på vintern. Förbrukningen pendlar sommarmånaderna mellan 11-15 GW och under vintermånaderna mellan 15-21 GW (18-23 GW när det är riktigt kallt). De tolv reaktorerna gav strax över 11 GW innan ”förfallet” började och borde rimligen ha uppgraderats till strax över 13 GW vid det här laget. Det är lätt att inse att behovet av ytterligare el under sommarperioden borde vara obefintligt.
Det här är en självklar följd av ett energisystem baserat på kärnkraft och vattenkraft. Systemet måste dimensioneras för att klara de kallaste perioderna och det innebär en viss överkapacitet under sommaren. Delvis kompenseras det av att vattenkraften bygger upp sina magasin under sommaren men extra elproduktion under sommaren från solpaneler är enbart dumt.
Om vi hade fortsatt med alla de tolv reaktorerna och dessutom planerat för ytterligare några (R5, R6, F4 och B3) hade kärnkraftens andel av elproduktionen ökat ytterligare från knappt 50 procent och upp till drygt 60 procent. Det hade gjort solpaneler om möjligt ännu mera onödiga.
Olönsamt
Den stackars lantbrukaren från radioinslaget skulle i det läget fått se sin investering falla i värde som en sten. Elöverskottet på sommaren skulle bli osäljbart och värdet av den egenproducerade elen han själv använde skulle bli lågt eftersom sommarpriserna på el normalt sett är låga. Som lök på laxen skulle det lokala elföretaget förmodligen öka lantbrukarens fasta avgifter för att kompensera för den minskade försäljning under sommaren. Elnätet måste ju betalas det också.
Men idag är faktiskt lantbrukarens planer privatekonomiskt lönsamma. Av politiska skäl lades sex reaktorer ner i Sverige samtidigt som Tyskland genomförde sin vansinniga ”energiewende” och gjorde sig beroende av elimport. Solenergi har samtidigt fått stora subventioner i Sverige (om än inte i samma klass som i Tyskland)).
Det är naturligtvis idiotiskt att lägga ner fossilfri och stabil elförsörjning för att i stället subventionera lokal elproduktion under sommarhalvåret. Ändå är det precis vad som har hänt. Resultatet märks tydligt på elräkningarna.
Gick på Nigeriabrev?
Den stora och intressanta frågan är väl hur politikerna kunde genomföra alla dessa dumheter. Man kan undra om de fick en uppsättning Nigeriabrev och tyckte att innehållet lät bra. Det är svårt att komma på några vettiga skäl till att montera ner ett suveränt välfungerande system och sedan ersätta det med något som både är dyrt och faktiskt inte fungerar.
Det verkligt obehagliga i det hela är att de i förtid nedlagda reaktorerna var en absolut förutsättning för att vind- och solkraftsindustrin skulle ha någon som helst chans att göra sig gällande i Sverige. Om man har den minsta tro på konspirationer är det lätt att drömma fram väldigt obehagliga kopplingar.
Men så långt behöver vi kanske inte gå. För Miljöpartiet och Centerpartiet handlade nog kärnkraftsnedläggningarna främst om en djup extremism i frågan. För Socialdemokraterna handlade det om makt. Och för de andra på högersidan handlade nog den mångåriga passiviteten om en uppgivenhet efter ett antal år av förlorad strid.
Håll tillbaka vindkraften
Det närmaste åren kommer att bli intressanta. Vid det här laget inser nog de flesta att kombinationen kärnkraft och vattenkraft är den stora vinnaren. Kärnkraftreaktorer på full effekt ger överlägset billigast el och befintlig vattenkraft är perfekt för att utjämna svängningarna.
De stora problemen finns i vindkraften och solenergin. Om de får byggas ut i stor skala kommer det att effektivt sabotera alla planer på vettig elproduktion. Det blir svårt att argumentera för att hålla tillbaka produktionen från vind- och solkraften och kärnkraften blir i det läget olönsam ”backupkraft”. Dessutom krävs en fullständigt vansinnig utbyggnad av elnäten för att klara vindkraftens svängiga produktion. Näten måste ju klara ”installerad effekt” medan genomsnittlig effekt snarare ligger på en fjärdedel och verklig effekt under kalla vinterdagar kan ligga väldigt nära noll.
Vi får därför hoppas att våra politiker kan hålla tillbaka utbyggnaden av både vindkraft och solenergi. Annars kan vi på sikt hamna i samma hopplösa situation som Tyskland. Eller till och med ännu värre – Sverige har ju ingen brunkol.
Se upp för Nigeriabrev om elpriser och vindkraft.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Vattenfall har gjort kapacitetsanmälan i nätet till Svenska Kraftnät för framtida kärnkraft i Ringhals. De förstår uppenbarligen också att Vindkraften kan ta nätkapaciteten som var för R1 och R2. Vattenfall säger fortfarande att återstarta R1 & R2 skulle ta orimligt lång tid. Det talas nu närmast om flera SMR vid Ringhals. Den ny lagstiftningen angående kärnkraft beräknas dessutom inte träda i kraft förrän i Mars 2024. Frågan återstår fortfarande ,vad kan vi göra under tiden.
Fysikforskare vid Lunds universitet lyckades nyligen bygga fotovoltaiska nanotrådar med tre olika bandgap (tre olika material som bättre matchar solspektrat jämfört med dagens kiselsolceller). Nanotrådarna är lätta och kräver lite material per ytenhet. De har nu skickats ut i rymden för test. Resultaten har publicerats i Materials Today Energy och därpå mer ingående i Nano research.
Svenska kraftnät har länge sagt att en tioårsvinter innefattar 27.5GW som toppeffekt. Förra vintern var förbrukningen uppe i 25.5GW så jag misstänker att den där 10-årsvintern är för optimistisk. Ca 3°C kallare = 1GW.
Extremister fungerar som religiösa och ifrågasätter inte vettigheten i deras budskap. Titta tex på Maos stora språng som ledde till svält.
Jag har kommit till den slutsats att man inte skall försöka övertyga den där bonden och hans likasinnade att deras religiösa övertygelse är fel. Det kommer inte få honom att överge sin tro.
Istället behöver man dela på elförsörjningen och elnätskapaciteten så varje troende får el enligt sin teologi. Vi har i princip två olika grupper idag.
Vi som vill ha fungerande och billig el väljer givetvis vår 50 år gamla oöverträffade modell. Bonden och hans kompisar väljer sin. De kommer förstås bli varse om problemen med sin lösning, men då får de lösa dessa själv.
Jag är övertygad om att de kommer att pröva både batterilager, vätgaslager, ”de sk smarta lösningar/nät” och industri som bara går när det blåser innan de till sist efter alla misslyckande och hårda umbäranden förstår att kärnkraft är den geniala lösningen. Se det som deras ”lärpengar” som tyvärr måste till.
#Anders
Blir inte deras ”lärpengar” även våra förlorade pengar ?
Nu verkar Ringhals 4 bli försenad igen en månad.
Skaffade solceller för att pengar på banken ger inget, eller en bara halv procent + skatt.
Bätre de sparar några kronor för mig oavsett, lika annat som inget ger tillbaka med tiden som förbrukningsvaror av olika slag.
Mer energisparare, bara löjligt att folk går på sådant?
https://www.villaagarna.se/radgivning-och-tips/produktgranskning/artiklar/energisparboxar-okar-din-elforbrukning/
Om solcellerna skulle vara värdelösa om politikerna inte lagt ner kärnkraften borde de varit värdelösa även innan men så var inte fallet. Vi har haft solceller sedan 2012 och de har varit ungefär lika lönsamma hela tiden. Förutom 2022 då de plötsligt blev mer lönsamma än vanligt. De ger ingen el på vintern så någon extrem pengamaskin kan de aldrig bli men lönsamma är de.
Förutom senare tiden har de varit så att de var MER lönsamma med kärnkraft än med all denna vindkraft för med vindkraft blir de värdelösa även ibland på sommaren. Med kärnkraft men utan vindkraft kostar elen som bekant ungefär lika mycket hela tiden men aldrig noll.
@Leif
Om en grupp av människor vill bygga sina hus på något exceptionellt dyrt sätt så får de det. Säg att de tex inte vill använda grävmaskiner utan ska använda häst & vagn och mänsklig svett. Det påverkar inte priset på ditt hus, men deras hus blir förstås ganska dyrt då det krävs mycket mer arbetstid att göra.
Det är samma med elsystemet. Om de vill ha dyr och opålitlig el så låt dem få som de vill. Vi måste bara få till en separation så inte vi få betala notan för deras önskade fördyringar.
@Bengt
Just nu får du kraftig subvention på solceller. När du köpte fick du subvention på själva anskaffningen. Nu får du subvention på energiskatten. Du betalar ingen energiskatt för konsumtion av el som du själv producerar småskaligt. Det är t.o.m. så sjukt att exporterar du el på sommaren, så får du ”dra av” elskatten på elen du använder på vintern.
När det gäller elförsörjningen är solpaneler helt värdelösa i Sverige. Det spelar ingen roll om priset så skulle bli 1 öre/kWh. Den totala kostnaden för att producera el i Sverige stiger då med exakt den kostnaden solcellerna kostar. Vi har inga problem att med kombinationen vattenkraft+kärnkraft generera el till vårt land i alla lägen året om. Att lägga till något energislag som kan leverera när vädret tillåter gör bara totalsumman ännu dyrare och den hjälper inte till att få fler elabonnenter möjliga eftersom den inte bidrar mer än nyckfullt med el och sådana abonnenter finns inte idag.
Energiförsörjning i allmänhet och solpaneler i synnerhet får nog klassas som strålande exempel på skillnaden mellan privatekonomi och nationell ekonomi.
Ur ett nationellt perspektiv är det helt klart bäst att göra precis som Sverige gjorde fram till åttiotalet. Gott om stabil elproduktion från kärnkraft och vattenkraft ger tillräckligt mycket el också när det är kallt och lite för mycket el under sommaren. Det finns i det läget inga nationella fördelar att uppmuntra egen elproduktion via solpaneler eller vindkraftverk eftersom det bara ökar överskottet. Då är det rimligare att straffbeskatta de som bara utnyttjar elnätet vintertid. Det finns också anledning att lägga elskatt och moms på den egenproducerade elen.
Ur ett privat perspektiv kan det med dagens regler vara lönsamt att sätta upp egna solpaneler. Man slipper elskatten och de rörliga elnätsavgifterna och tjänar på det sättet minst 70 öre per kWh. Av någon märklig anledning har dessutom staten bestämt sig för att subventionera både investering och försäljning av el. Så länge Sverige hade sitt ”gamla” elproduktionssystem kunde man med fog hävda att alla vinster från egna solcellsanläggningar egentligen var att betrakta som statligt stöd.
Nedmonteringen av vårt övergripande elsystem innebär att solpaneler faktiskt kan ge en nationell nytta. Men det är som sagt under förutsättning att man först förstör det som faktiskt fungerar. Ur ekonomiskt perspektiv framstår det som galenskap.
Vi har förresten ett liknande problem med elbilarna. Elbilar betalar elskatt och moms (om inte ägarna har solpaneler) men det blir ändå bara hälften jämfört med en bränslesnål bensinbil. Nationellt sett är det en usel affär men privatekonomiskt kan det funka.
Min morfar tvingades betala skatt för den ved han hämtade hem från sin egen skog. Han straffbeskattades också för det arbete som hans tolv barn förväntades utföra i lantbruket. Det var dumt åt andra hållet.
/göte
Observera att jag inte på något sätt klagar på alla de som väljer att sätta upp solpaneler. Privata investeringar måste göras utifrån de givna förutsättningarna och om politikerna klantar sig är det politikerna man skall skylla på.
För egen del eldar jag med egen ved och vinsten kommer nästan helt från ”skatteflykt”. På samma sätt som för solel slipper jag betala energiskatt och moms. Om jag skulle beskattas med sådär 3 000 kronor per kubikmeter ved (koldioxidskatt, energiskatt och moms – motsvarande eldningsolja) skulle vedhanteringen kännas väldigt mycket mindre intressant.
Koldioxidskatt på ved är förresten något vi hittills har sluppit men med EUs nya kommande regler kan den nog bli verklighet.
/göte
Förbränningsforskare vid Lunds Tekniska Högskola har börjat förstå att vanliga metaller som järn och aluminium fungerar alldeles utmärkt att förbränna för att göra el och värme av. Med hjälp av sol- eller vindenergi kan det oxiderade pulvret sedan bli vanlig metall igen. Enligt forskarna är processen säker, billig och fossilfri. De har kommit fram till att dessa vanliga metaller är så pass lovande som både energikälla och energibärare att de skulle kunna fungera som en del av energiförsörjningen. Fördelen med metallförbränning är att den inte släpper ut varken koldioxid eller skadligt sot. Den är också billig och säker att använda. Det går att återanvända det som blir kvar efter att metallen förbränts och värmen tagits om hand. Med hjälp av sol- eller vindenergi kan det oxiderade metallpulvret återskapas till sin ursprungsform. Bättre än vätgas för att lagra energi. Metallpulver, vanligtvis järn eller aluminium, sprutas in och förbränns genom att reagera med upphettad luft eller vattenånga. Värmen som frigörs kan användas för att driva turbiner som i sin tur producerar elektricitet. Alternativt kan man välja att producera vätgas och i så fall sker förbränningen med het vattenånga. Kvar blir metalloxid i form av ett pulver. Med hjälp av elektrolys kan metalloxiden omvandlas till metall igen. Det kan göras genom att metalloxidpulvret hälls i en lösning med kryolit i vilken man stoppar ner två strömförande elektroder för att starta en kemisk reaktion (elektrolys). Som strömkälla används sol- eller vindkraftverk. Oxiderade järnpartiklar kan också reduceras med hjälp av vätgas. Energiinnehållet i 200 liter Aluminium motsvarar ca 500 liter dieselolja. 200 liter aluminium kan också producera ca 60 kg vätgas. Järn och aluminium är inte är dyrare att använda än andra icke-fossila bränslen såsom vätgas och ammoniak när alla steg i processerna har inkluderats. Det visar preliminära kostnadsuppskattningar från Holland och Kanada.
#Leif
Vilken elverkningsgrad uppskattas Lunds Tekniska Högskola för processen från el och aluminiumoxid till aluminium och i slutändan till el och aluminiumoxid?
Och motsvarande för järn?
#Eskil
Vet inte verkningsgrad, du kanske kan fråga Marcus Aldén.
https://www.lu.se/artikel/metallskrot-kan-bli-el-forskare-hoppas-pa-en-testanlaggning-i-skane
I texten står:
”Kostnaden
Järn och aluminium är inte är dyrare att använda än andra icke-fossila bränslen såsom vätgas och ammoniak när alla steg i processerna har inkluderats. Det visar preliminära kostnadsuppskattningar från Holland och Kanada.”
Jag tolkar det som att det är ungefär lika dyrt som vätgas. Hur som helst är det ointressant med vind och sol då dessa energislag genererar el till dyrare pris än kärnkraft. Däremot mer intressant om man ger sig den på att bli av med naturgaskraftverken.
Jag tror de skulle behöva koncentrera sig på att undersöka om man kan göra en bilmotor som går på metallpulver.
Anders.
Ja, och det som kommer ur avgasröret kan man köra några varv till?
Precis som förnybar Diesel.
Är ju helt självklart som korvspad, or not?
Om du menar förnybar diesel såsom reduktionsplikten så är den väldigt dyr och fungerar heller inte i Norrland. Tror inte det finns särskilt mycket av den råvaran om man jämför med behovet. Det blir svettigt om hela världen enbart skall gå på det som växer.
# Eskil & Anders
Jag har frågat Marcus och här är svaren,
1.VERKNINGSGRAD:
På denna fråga svarar Marcus kollega Professor Zhongshan Li följande.
Aluminium as Energy Carrier Feb 3rd, 2023, Zhongshan Li
25% the Cycle efficiencies for
Electricity >> Aluminium >> Aluminium-Combustion >> Electricity (1), in the process an efficiency for heat engine of 40% being adopted. The same estimation using H2 and NH3has been performed to have cycle efficiencies of 23% and 18%, respectively.
Al – 8.6 KWh kg-1, or 23.5 kWh L-1
Fe – 2.1 KWh kg-1, or 16.7 kWh L-1
Si – 9.1 KWh kg-1, or 22.5 kWh L-1
NH3 – 5.2 KWh kg-1, or 3.2 kWh L-1
Power-to-Al, presently 13.5 kWh kg-1 electricity requirements (Alumina to Al), while 11 kWh kg-1 is expected in near future (with inert anode and wet cathod etc.). so the power-to-Al efficiency will be 8.6/11=78% (2)
Al – 8.6 KWh kg-1, or 23.5 kWh L-1
Fe – 2.4 KWh kg-1, or 16.7 kWh L-1
Diesel – 11.8 KWh kg-1, or 10 kWh L-1
Methanol – 4.3 KWh kg-1, or 5.5 kWh L-1
Gasoline – 12 KWh kg-1, or 9.1 kWh L-1
Coal– 7.2 KWh kg-1, or 10 kWh L-1
NH3 – 5.2 KWh kg-1, or 3.5 kWh L-1
Power-to-Power RTE (round trip efficiency) using Al as energy carrier and combined gas turbine and H2 FC for electricity generation, RTE = 36.3%(3)
1.K. A. Trowell, S. Goroshin, D. L. Frost, J. M. Bergthorson, Aluminum and its role as a recyclable, sustainable carrier of renewable energy. Appl Energ 275, (2020).
2.H. Ersoy et al., Hybrid Energy Storage and Hydrogen Supply Based on Aluminum-a Multiservice Case for Electric Mobility and Energy Storage Services. Adv Mater Technol-Us 7, (2022).
3.L. Barelli et al., Reactive Metals as Energy Storage and Carrier Media: Use of Aluminum for Power Generation in Fuel Cell-Based Power Plants. Energy Technol-Ger 8, (2020).
2. BILMOTOR:
Marcus säger följande;
Huruvida man kan köra en bil på denna typ av förbränning är det nog en utmaning om man använde järn eftersom dessa partiklar inte smälter utan bibehåller en partikelkaraktär vilket torde slita på motorn. Med aluminium som har en betydligt lägre smälttemperatur, skulle man kunna tänka sig en typ av sprejförbränning. Jag känner inte till någon som har prövat detta men det är intressant. Dock blir temperaturen mycket hög och sker förbränningen med luft kan det skapas mycket NOx. Vi är mest intresserade av aluminium förbränning med het vattenånga. Då bildas ingen NOx och man skapar även vätgas som i sin tur kan användas som fossilfritt bränsle. Emellertid, denna process är mycket litet undersökt och det är nog flera praktiska utmaningar att få detta att fungera i en större skala, men som sagt, mycket intressant i framtiden, speciellt för större och tyngre transporter, typ shipping, där inte batterier är ett alternativ. Vi har haft inledande möten med dessa industrier
Härligt att se diskussionen om förbränning av metaller. Det är ju faktiskt en alldeles utmärkt teknik som annars mest används inom pyrotekniken. Forskarna från Lund är förresten väldigt bra på all form av förbränningsteknik och jag har bland annat ägnat ett antal timmar åt att grotta ner mig i deras utbildningsmaterial om pyrolys. Mycket intressant.
Metallpulver är säkert en mycket bättre energibärare än vätgas i väldigt många fall. Men precis som med vätgas är det svårt att se metallpulver som en storskalig teknik för effektiv och billig lagring av el. Pumpkraftverk är nog fortfarande det enda vettiga även om det är dyrt – mycket dyrt.
Men det finns uppenbarligen massor av tillämpningar för att elda metallpulver – inte bara tomtebloss.
/göte
Allt handlar om billig energi och verkningsgrad. Det finns ingen anledning att syntetiska bränslen gjord från fossilfri el skulle bli sämre än det bränsle som framställs av den kökkenmödding som kallas råolja. Det är dock svårt att konkurrera med något som är gratis från början. Även om verkningsgraden från det att råoljan pumpas upp är mindre än 10%, så gör det inget för 10% av noll är fortfarande noll, förutom att det blir lite koldioxid i atmosfären, men det skapar ju ingen kostnad. Om man använder el som kostar 1 krona per kWh med sådan verkningsgrad så kommer produkten att kosta 10 kronor per kWh med samma verkningsgrad.