Tänk om Tyskland hade gjort rätt
Tänk om Tyskland i sin ”energiewende” hade satsat på kärnkraft i stället för vindkraft och solenergi. Då hade landet vid det här laget haft en färdigbetald och helt fossilfri elproduktion. De fyra biljoner kronor som den nuvarande omställningen beräknas kosta fram till 2025 hade räckt till en modern och stabil elproduktion med 25 procent större kapacitet än dagens totala elproduktion. Det är över fyra gånger mer än dagens instabila elproduktion från sol och vind.
Hur mycket kostar Tysklands ”energiewende”? Tja, enbart ”The Renewable Energy Sources Act” (EEG) beräknas kosta över 400 miljarder euro fram till 2025 och till det kommer nätkostnader. (https://world-nuclear.org/information-library/energy-and-the-environment/energiewende.aspx) En federal utvärdering 2019 visade då att omställningen kostat 160 miljarder euro bara de senaste fem åren. Kostnaderna är enorma.
Och vad får man då för pengarna? Sannerligen inte mycket. Enligt den federala tyska statistikkällan Destatis stod vindkraften 2021 för 20,3 procent av elproduktionen och solenergin för 8,5 procent. 7,8 procent kom från biomassa och 3,3 procent från vattenkraft. Kärnkraften levererade fortfarande 11,9 procent och resten var fossila bränslen med brunkol i topp.
Vind och sol
Nu behöver vi faktiskt inte gå in så hårt på detaljer. Hela energiewende går ut på att skapa energi från vind och sol. Allt annat är ointressant eftersom Tyskland inte har någon utbyggbar vattenkraft och ingen vill hugga ner alla landets skogar för att skapa bioenergi (det skulle inte räcka särskilt lånt). Kärnkraften har man sagt nej till av politiska skäl.
Hela kostnaden för energiewende har alltså hittills gått åt till att skapa 118 TWh vindel och 49 TWh solel per år. Det är totalt 167 TWh. Produktionen har inte ökat de senaste tre åren så man kan nog förutsätta att den tyska elproduktionen från vind och sol stannar under 180 TWh år 2025. Då beräknas energiewende ha kostat över 400 miljarder euro.
Detta är alltså verkligheten. Tyskland betalar 4 biljoner kronor för att skapa en elproduktion som klarar att ge 180 TWh per år. Det är dessutom 180 TWh som svänger vilt och kräver hundraprocentig uppbackning av fossileldade kraftverk.
Många kärnkraftverk
Låt oss i stället anta att Tyskland hade lagt de här pengarna på att bygga kärnkraft. Hur hade då Tysklands elproduktion sett ut?
Att bygga en modern kärnkraftreaktor av generation tre kostar mindre än 45 000 kronor per installerad kW och byggtiden ligger runt fem år. Det finska katastrofbygget Olkiluoto III (EPR) var ett kostsamt undantag (det franska företaget hade inte byggt ett kärnkraftverk på över trettio år), men notan stannade ändå under 70 000 kronor per kW.
Hur mycket kärnkraft skulle då Tyskland ha fått för 4 biljoner kronor?
Ja, det är inte svårt att räkna ut. 45 000 kronor per installerad kW innebär 45 miljarder kronor per installerad GW. Med 4 000 miljarder kronor kan man alltså bygga kärnkraft med en installerad effekt på ungefär 90 GW. Om vi utgår från Sydkoreanska Kepcos APR1400-reaktor (1,4 GW) innebär det 64 reaktorer. Med franska EPR (1,6 GW) blir det 56 reaktorer.
Om vi omvandlar det till energi hamnar vi på 788 TWh vid hundra procents utnyttjande och 720 TWh om vi utnyttjar reaktorerna på samma sätt som i Sverige eller Finland. Det är 24 procent mer än Tysklands totala elproduktion 2021.
Gratis el?
En satsning på ny kärnkraft i stället för sol och vind skulle alltså ha gett fyra gånger mer el och dessutom en helt fossilfri och stabil elproduktion som både räckt till elbilssatsningar och elektrifierad industri. Om man dessutom behållit befintlig kärnkraft hade marginalerna varit ännu större. Då hade man kunnat börja en omställning från kol-, ved-, gas- och oljeuppvärmning till värmepumpsbaserad eluppvärmning. För övrigt den omställning som Sverige gjorde för många år sedan.
Men det är ännu värre/bättre än så. Kärnkraftverk är dyra att bygga men billiga att driva. Bränslet kostar bara ett par ören per kWh.
Om Tyskland hade lagt sina 4 biljoner kronor på att bygga kärnkraftsreaktorer hade man därefter haft i stort sett gratis el under de 60 år som är aggregatens garanterade livslängd. I verkligheten är livslängden ännu längre (upp till hundra år), men då kostar det en liten slant att uppgradera.
Sex procent
El är viktigt, men om vi lyfter blicken lite grand ser vi att el är en ganska liten del av den tyska energimixen. Det är för övrigt orsaken till att Tyskland har så höga koldioxidutsläpp ”trots att” de har mindre än halva elförbrukningen per invånare jämfört med Sverige.
Tysklands energimix 2020, källa Clean Energy Wire
Under det blåsiga 2020 stod vindkraft och solenergi faktiskt bara för knappt sex procent av Tysklands energianvändning (4,1 respektive 1,8 procent). 2021 var andelen en halv procent lägre eftersom vindkraftproduktionen sjönk med mer än tio procent.
Vedeldning gav 2020 mer än dubbelt så mycket energi som vindkraft (8,5 respektive 4,1 procent) och skillnaden var ännu större 2021. 14 procent av hushållsuppvärmningen i Tyskland sker fortfarande med ved.
Men de helt dominerande energislagen är fossila. Oljan stod 2020 för 33,9 procent av energin, naturgasen för 26,6 procent, brunkol för 8,1 procent och stenkol för 7,1 procent. Naturgasen är viktig både för elproduktionen och för hushållsuppvärmningen. 44 procent av hushållen värms av naturgas.
Fjärrvärme
Också i Sverige värms ganska många hushåll med ved, hela 22 procent. Men fossila bränslen är sedan länge helt borta. Nästan hälften av hushållen värms i stället med fjärrvärme och resten (22%) med el. Huvuddelen av eluppvärmningen sker via värmepumpar av olika slag.
Fjärrvärmeverken eldas i första hand med avfall, något som revolutionerat Sveriges avfallshantering och i praktiken avskaffat den ”gamla tidens” vidriga soptippar.
I Tyskland värms bara 10 procent av hushållen med fjärrvärme (9% i Europa som helhet). Spillvärmen från kol- och gaskraftverk används alltså inte alls. Här finns en av de stora potentialerna till energieffektivisering, men det kommer att ta mycket lång tid att bygga upp ett fungerande fjärrvärmenät.
Fjärrvärme från kärnkraft
Den i särklass största energieffektiviseringen via fjärrvärme skulle förstås vara att använda spillvärmen från kärnkraft för att värma hushåll. Bortåt två tredjedelar av den energi som produceras i ett kärnkraftverk (eller i ett kolkraftverk för den delen) försvinner ju som spillvärme. Om hälften av spillvärmen kan utnyttjas vinner man med andra ord lika mycket ”gratis” energi som all den elenergi som produceras.
I Sverige testades det här i full skala redan 1964. Ågestaverket, Sveriges första ”riktiga” kärnkraftverk, producerade 10 MW el och 55 MW fjärrvärme. Under tio år, från 1964 till 1974 värmdes Stockholmsförorten Farsta på det här sättet.
När kärnkraften byggdes ut i stor skala i Oskarshamn, Barsebäck, Ringhals och Forsmark, fanns det redan från början planer på fjärrvärmeledningar till framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö. Tyvärr innebar kärnkraftsmotståndet hos politiker och aktivister att det här aldrig blev av.
Asea Atom hade redan i början av åttiotalet en ritning till en ”idiotsäker” reaktor för kombinerad el- och värmeproduktion. Secure, som reaktorn kallades, var mindre än normala reaktorer, hade ett helt passivt säkerhetssystem och får väl kallas världens första SMR (Small Modular Reactor). Secure stoppades av Birgitta Dahls idiotiska tankeförbudslag.
Gratis spillvärme
Att använda spillvärmen från kärnkraftsreaktorerna är egentligen en ”no-brainer”. I Sverige har de stora fjärrvärmeanläggningarna i många år kunnat producera både el och värme och på det sättet kunnat nå hög verkningsgrad.
Kärnkraften är sällsynt väl lämpad för fjärrvärmeproduktion eftersom anläggningarna körs kontinuerligt. Nästa generations kärnkraftverk (generation fyra) är ännu bättre eftersom de arbetar med högre temperaturer.
Däremot kan man knappast använda spillvärmen från de gaseldade buffertkraftverk som fungerar som backup till vindkraften. En fjärrvärme som bara fungerar när det inte blåser är ju tämligen värdelös.
Samma sak gäller tyvärr anläggningar för vätgasproduktion och anläggningar för elproduktion från vätgas. Både vätgasproduktion med elektrolys och elproduktion från vätgas med hjälp av bränsleceller alstrar stora mängder värme. För att räkna fram en rimlig verkningsgrad brukar man därför förutsätta att den här värmen kan utnyttjas till fjärrvärme.
Men återigen faller resonemanget om anläggningarna skall drivas av överskott från vindkraft eller solenergi. Fjärrvärme måste levereras hela tiden.
Kärnkraft fungerar
Dagens energidebatt är på många sätt väldigt märklig. Politiker och media lägger otroligt mycket ”krut” på att driva tesen att vindkraften och solenergin är billig. Tysklands energiewende är ett uppenbart bevis på att detta är totalt fel.
Vi ser också en massiv propaganda för energilagring i vätgas och vi översköljs med nyheter om hur nära i tiden vi kan ha en fullskalig och billig vätgasekonomi. Också det här är uppenbart fel. En storskalig och effektiv vätgasekonomi ligger nästan på samma tidslinje som fusionsenergin. De tekniska, praktiska och ekonomiska utmaningarna är mycket stora och ett eventuellt genombrott kommer att ta lång tid. Idag tillverkas i stort sett all vätgas från naturgas.
Samma sak gäller för övrigt massiv energilagring i batterier. Idag är det en omöjlig teknik och det krävs mycket stora tekniska landvinningar för att någon form av kommersiellt genombrott skall vara möjligt.
Teknikpessimism
Men så fort diskussionen går över till kärnkraft försvinner all teknikoptimism. Då klassas plötsligt teknik som fungerat klanderfritt i femtio år som ”utopi”. Nästa generations kärnkraft, som funnits på ritbordet sedan sjuttiotalet och i prototyper ett par årtionden, klassas som ”omöjlig”.
Ännu värre blir det när de ekonomiska beräkningsmodellerna kommer fram. Plötsligt blir det omöjligt att beräkna kostnaderna för långsiktiga investeringar. Ett kärnkraftverk som har en garanterad livslängd på sextio år måste kunna skrivas av på en löjligt kort tid.
Med det resonemang som kärnkraftsmotståndarna använder vore det aldrig möjligt att få lönsamhet i vägar, broar, vattenkraftverk eller för den delen nästan någon infrastruktur.
El behövs alltid
Den svenska utbyggnaden av vattenkraft och kärnkraft har lärt oss att el alltid behövs. Den vattenkraft som byggdes för hundra år sedan är minst lika viktig och användbar idag som då. De kärnkraftverk som byggdes för fyrtio år sedan är ännu viktigare idag än då och alla inser nog idag att de politiskt styrda nedläggningarna av reaktorer var katastrofala beslut.
Energiewende i Tyskland har goda möjligheter att kvala in som århundradets största misstag. ”Jag tror att Tyskland står inför den värsta industrikrisen sedan andra världskriget”, säger den tyska energianalytikern Staffan Reveman och mycket talar för att han har rätt.
Det är utomordentligt märkligt att vi i Sverige följer Tyskland i spåren och ser ut att vilja göra om samma katastrofala misstag som de. Då visar ändå den senaste kärnkraftsundersökningen från Novus att 56 procent av svenskarna vill ha mer kärnkraft medan bara tio procent vill ha mindre kärnkraft.
Det kanske är dags att lyssna på folket.
Filed under: Göte Fagerfjäll
I sanning Göte – I sanning !!!!
Hej, jag är imponerad av din energi att ta fram fakta. Tack du är ett ljus i mörkret, där så många bland de styrande har otur när de tänker. Jag skulle dock inte utesluta vätgas på samma sätt som du gör, men det krävs nog att stålindustrin ställer om från kol till vätgas i sina processer så att gasen produceras i stor skala. Om man vill bort från diesel i arbetsmaskiner och tyngre fordon som körs på hög kontinuerlig effekt så är kanske vätgas ett bra alternativ, bättre än batterier. Verkningsgraden är kanske densamma som för diesel och kollar man på pris-prognoser från USA så tror man där att vätgas blir billigare än diesel runt 2033-2036 (källa CARB). Detta är naturligtvis under förutsättning att man börjar ställa om från fossila bränslen o jag tror att man i den delen av världen verkligen har kompetens och viljan under nuvarande regim.
Nu får vi fakta från skattefinansierade SVT hur energiförsörjningen löses utan kärnkraft.
”Nu predikas ekologisk patriotism för att klara klimatmålen”
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-kravs-ekologisk-patriotism-for-att-klara-klimatmalen
Hej Göte!
Bra grävarbete!
Jag jobbade på ASEA/ABB i Västerås med det vi kallade blockdatorer, till samtliga kärnkraftverk i Sverige. Man hade tagit fram ett nytt säkrare koncept för framtida kärnkraftverk som kallades PIUS (Process Inherent Ultimate Safety), med några alternativa produkter (Secure-H för fjärrvärmeproduktion och Secure-P för elproduktion).
Mer info: Ref. https://klimatupplysningen.se/secure-den-idiotsakra-reaktorn-som-stoppades-av-tankeforbudslagen/
När lagen om tankeförbudet kom åkte gravölen fram. Det blev en sorglig period. ASEA/ABB Atom såldes sedan till Westinghouse (Toshiba), där man idag ”endast” levererar bränslestavar till diverse kärnkraftverk, främst Europa.
@Eskil: Erika skriver (refererar) att 45 % i Tyskland är förnybar energi, Göte skriver 16,8 %.
Hur ska gemene man kunna orientera sig i fakta vs ”fakta”?
Jag vill gärna tro att Götes källa stämmer.
Vad Erika skriver och säger tar jag personligen med en nypa salt, en stor nypa.
Ha en Glad Påsk !
//Ove
Hej Ove
Tankeförbudslagen var sannerligen ett mörkt kapitel i svensk industrihistoria. Tänk om vi hade haft kvar kompetensen från den tiden.
Och skillnaden mellan 45 procent och 16,8 procent handlar bara om andelen av elförbrukningen kontra kontra andelen av den totala energiförbrukningen. Erika föredrar förstås att räkna med andel av elförbrukning eftersom de siffrorna är större. Dessutom föredrog hon att använda siffrorna från 2020 (44,1 procent – 45 procent med positiv avrundning) i stället för siffrorna från 2021 (40,9 procent). 2020 stod alltså förnybar energi för 44,1 procent av elförbrukningen och 16.8 procent av den totala energiförbrukningen. Vindkraften stod för 23,3 procent av elförbrukningen och 4,1 procent av den totala energiförbrukningen.
Att skillnaden blir så oväntat stor för vindkraften beror helt enkelt på att elproduktion med hjälp av fossila bränslen och biomassa är så ineffektiv. Även om ”bara” hälften av elproduktionen sker med kol, gas och biobränsle blir andelen energi väldigt mycket högre. Tyvärr använder man inte heller spillvärmen till fjärrvärme.
/göte
I ett land där en 16-åring klassas som den nya frälsaren och där all form av logiskt tänkande är som bortblåst så är nog bara att konstatera – det är kört.
Eskil,
Erika Bjerström MP/Svt har alltid vinklade artiklar åt ett visst håll.
Enligt Tysk Prognos skulle den tyska ekonomin hamna i svår recession 2023 om användningen av rysk gas stängs av.
Det är väl ingen större tvekan om vem som behöver elektriciteten från alla de havsbaserade vindkraftverk som Farmanbar och Erika Bjerström predikar om. Tyskland har inte lyckats öka sin vindkraftsproduktion på flera år och tyska politiker har vid det här laget gett upp om att få tyskar i den västra delen av landet att acceptera en miljökatastrof även där. Gamla DDR-kusten ser redan ut som ett industriområde.
Det är hög tid att fundera på om vi i Sverige verkligen vill offra våra kuster för att försöka rädda den tyska energikatastrofen. Och om vi på köpet vill betala gigantiska summor för att betala kraftledningarna in till kusten. Våra politiker har ju bestämt att skattebetalarna skall ta notan för anslutningen.
/göte
Läst idag:
Den brittiska experten på Kina, Patricia Adams hävdar att Kina inte har några som helst planer på att minska sina koldioxidutsläpp trots att de påstår motsatsen. Kommunistpartiet skulle få svårt att behålla makten utan den ständiga ekonomiska tillväxten, och denna kan bara en säker tillgång till fossila bränslen ge.
Adams säger i rapporten “China’s Energy Dream” att Kina har för avsikt att bli världens enda supermakt och mobiliserar alla statens resurser för att säkra tillgången till fossila bränslen för att nå det målet. Den ständiga ekonomiska tillväxten handlar om regimens överlevnad. För president Xi är agendan för at avveckla kolet (”decarbonisation agenda”) bara ett väldigt enkelt sätt att få västvärlden att försvaga sig själv.
Kina använder klimatagendan både som ett sätt att stärka sin ekonomi och som ett vapen för att försvaga andra länder.
De har nu en monopolställning på de globala vind- och solenergiindustrimarknaderna, även om dess egen energiinfrastruktur för förnybar energi är opålitlig (och därför kräver kolkraft som reservkraft), kostsam och föremål för frekventa nedsläckningar.
Platserna för förnybara energikällor fungerar som effektiva demonstrationsprojekt dit de bjuder in västerländska miljöaktivister på guidade rundvisningar, vilka sedan uppvaktar sina regeringar för att förmå dem att köpa in dessa kostsamma och opålitliga energiformer. När de lyckas med det innebär det en dubbel vinst för Kina och därmed en dubbel förlust för väst.
Samma modell för att tjäna på försäljningen till väst av undermåliga teknologier hoppas Kina kunna tillämpa för att bli en dominant på elfordonsmarknaden.
Genom att föra en ensidig klimatpolitik tvingar västländer på sina ekonomier stigande energikostnader, strömavbrott och andra försörjningsbrister, företeelser som liknar sabotageaktioner i krigstid.
De här är skadorna är dock självförvållade och systemomfattande. Inget vapen är mer potent för att lamslå västerländska ekonomier än agendan för nettonollutsläpp. ”Kinas armé omfattar här västerländska miljö-NGOs och media, som tillsammans ger naiva politiker deras marschorder”.
För att kommunistregimen ska överleva måste tillgången till fossila bränslen för ekonomisk tillväxt säkerställas, vilket förklarar varför alla statens resurser mobiliseras för den uppgiften. För Kinas ledning är ekvationen lätt. Utsläppsminskningar är bara meningsfulla för dem regimen vill skada och tränga undan.