Bensin- och dieselpriserna rusar. Bensinpriset har stigit med sådär åtta kronor per liter på ett par år och dieselpriset har under samma tid gått upp med en dryg tia. Det är nästan en fördubbling. Men det är inget mot kostnaden för att tanka en elbil söder om Dalälven. I morse kostade det tio gånger mer än för ett par år sedan. En del av orsaken är Rysslands krig i Ukraina, men framför allt handlar det om att Västeuropa gjort sig totalt beroende av starka vindar. Och nu har vindarna mojnat igen.

Det finns gott om kalkyler som visar hur billigt det är att köra elbil. Så sent som för några månader sedan såg jag välrenommerade tidningar publicera beräkningar baserade på elpriser runt en femtioöring per kWh. Milkostnaden blev ungefär en krona och på 10 000 mil antogs man kunna spara minst 100 000 kronor i bränslekostnad.

I verkligheten var det länge sedan en svensk kunde hoppas på ett elpris runt femtioöringen. Enbart elskatten ligger på ca 45 öre per kWh (33 öre i norra Sverige) och med överföringskostnader och fasta avgifter hamnar priset nära en krona även om man skulle få själva elen gratis.

Ändå kan fortfarande en elbilsägare norr om Dalälven hoppas på en hyfsad minskning i bränslekostnad för en elbil jämfört med motsvarande bensin- eller dieselbil. Elen är för det mesta ganska billig norr om Dalälven i elområde 1 och 2.

Värre i södra Sverige
I Sverige söder om Dalälven ser det däremot annorlunda ut, för att inte tala om situationen i Skåne och Blekinge. Där är vi nu tillbaka i prisnivåerna från 2021, med svängningar mellan två eller tre kronor och upp till åtta eller nio kronor. I morse var priset till och med över tio kronor per kWh.

Det innebär att elbilen kan bli betydligt dyrare att köra än bensinbilen till och med om den tankas hemma vid villan. För de som tvingas använda snabbladdare ”efter vägen” kan det bli ännu mycket dyrare. En ”bränslekostnad” på tjugo kronor per mil är inte orimligt. Då får ändå staten ”bara” in en knapp femma (70 öre energiskatt och 4 kronor moms). Det är ungefär lika mycket som för en bensinbil som drar en halvliter per mil och kostar 11 kronor milen.

Tio kronor per kWh är naturligtvis extremt (ännu så länge), men redan vid en femma per kWh får elbilsägaren betala ungefär lika mycket som för sitt bränsle som bensinbilsägaren. Fast då får förstås staten bara in lite drygt hälften i skatteintäkter jämfört med bensinbilen.

”Pålägget” stiger snabbast
Just nu är det ändå bensin- och dieselpriset som ligger i fokus. Rysslands invasion av Ukraina har höjt de globala oljepriserna till nivåer i närheten av toppnivåerna sommaren 2008. Då låg priset på 145 dollar per fat. Dagens gaspriser skall vi bara inte tala om.

I Sverige påverkas oljepriset dessutom av att svenska kronan har sjunkit i förhållande till dollarn. En dollar kostar idag ca 10 kronor, jämfört med ca 7 kronor vid förra ”oljetoppen”.

Det innebär att oljepriset idag ligger på ca 6,50 kr per liter. Det skall jämföras med ungefär hälften år 2020 och 2,80 år 2010. Före år 2000 låg oljepriset under en krona per liter.

Från år 2000 har alltså oljepriset ökat med ungefär en femma per liter och bensinpriset har ökat med en tia. ”Pålägget” ligger idag på drygt 15 kronor per liter.

I det här pålägget ligger bland annat kostnaden för raffinering och distribution. Men det är i sammanhanget småpengar. Det stora pålägget är skatt och politiska åtgärder som reduktionsplikt. Om vi backar tillbaka några år är det lätt att se hur pålägget har ökat.

Så sent som för två år sedan hamnade pålägget på ”bara” en dryg tia. Det minskar till ca åtta kronor år 2010 och ungefär lika mycket år 2000. Längre bakåt sjunker pålägget snabbt. 1990 handlade det om ca 5,50 kr och 1980 var vi nere i ca 2,50 kr. På femtio-, sextio-, och sjuttiotalet låg bensinpriset en bra bit under en krona och pålägget var maximalt en femtioöring.

Per kWh
Bensin och dieselolja är otroligt praktiska drivmedel. De är lätta och säkra att hantera och har en hög energitäthet. En liter ”riktig” bensin ger 9,1 kWh/l. Etanol ger bara 5,9 kWh/l så med dagens tioprocentiga etanolinblandning ligger bensinen på knappt 8,8 kWh/l.

Räknat på det här sättet kostar bensin ca 2,40 kr/kWh. För den som använder bensin för att värma upp huset (synnerligen olämpligt) stämmer den siffran ganska väl.

För uppvärmningsändamål är eldningsolja betydligt bättre. Det är en relativt lågbeskattad version av dieselolja med ett energiinnehåll på ca 10 kWh per l. Priset ligger just nu på ca 17,50 per l så kostnaden blir ca 1,75 kr/kWh. Det priset är på väg uppåt.

I Sverige slutade de flesta använda eldningsolja redan för tjugo år sedan, men i Tyskland värms fortfarande en stor andel av husen på det sättet. Fram tills förra året var priset betydligt lägre än i Sverige (ca 7 kr/l eller 70 öre/kWh), men på senaste tiden har priset rusat. Idag får man i Tyskland räkna med att betala över 19 kr/l eller 1,90 kr/kWh.

Bättre verkningsgrad för elbil
Att omvandla bensin/olja till värme är lätt och kan ge en nära hundraprocentig verkningsgrad. Att omvandla bensin/olja till rörelse är betydligt mindre effektivt. En dieselbil kan komma upp i 40 procents verkningsgrad medan bensinmotorn ligger några procent lägre.

Elbilen har betydligt bättre verkningsgrad, uppåt 80 procent om man räknar med förluster i motor, batteri och drivelektronik. En elbil med bra aerodynamik kan klara sig med bara strax över 2 kWh/mil vid långkörning, medan motsvarande konventionella bil kräver nästan en halv liter bensin, motsvarande ca 4,4 kWh.

Fast det är klart – under de kalla årstiderna blir förutsättningarna väldigt annorlunda. Då använder den konventionella bilen en stor del av förlusteffekten till att värma kupén medan elbilen måste använda dyr el för samma sak. En del modeller har till och med stoppat in en dieselvärmare för att inte stjäla för mycket av batterikapaciteten.

Riskerar att bli olönsamt
Vart vill jag då komma med det här resonemanget?

Tja, med dagens utveckling av elpriserna finns det faktiskt en risk att elbilen kan bli en riktigt dålig affär på alla plan, inte bara samhällsekonomiskt utan också privatekonomiskt.

Vintertid är det här extra uppenbart. Då är elpriserna som högst samtidigt som skillnaden i verkningsgrad mellan elbil och konventionell bil är som minst. Med ett bensinpris på 21 kronor per liter får inte elpriset gå mycket över fyra kronor per kWh. Dit är vi på väg med stormsteg.

Sommartid är elen billigare, men sommaren 2021 hamnade ändå priset en bra bit över två kronor per kWh. Med nedlagda kärnkraftsreaktorer och energikris i Tyskland (där konsumentpriset för el i flera år legat över tre kronor per kWh)är det inte mycket som talar för att situationen skall komma att bli bättre de närmaste åren. Sannolikt kommer priserna tvärtom att stiga kraftigt.

Stabil elproduktion är nyckeln
Varför stiger då elpriserna så kraftigt just nu? Det självklara svaret är Rysslands invasion av Ukraina, men det är långt ifrån hela sanningen. En mycket viktigare faktor är faktiskt att vinden har mojnat. Sedan en vecka har större delen av Europa stabilt väder med svag vind. I Danmark, som är ett av Europas mest vindkraftberoende länder, har vindkraftens andel av elförbrukningen legat mellan bara fem och tio procent sedan första mars.

De höga priser vi såg under större delen av 2021 berodde också på att vi 2021 under långa perioder hade ett behagligt väder med mycket sol och svaga vindar. Det gällde inte minst slutet av året då högtrycken från öster låg stilla över stora delar av kontinenten. Resultatet blev kallt och soligt väder med svaga vindar – något som i vanliga fall brukar klassas som strålande väder.

Men med dagens system för elproduktion innebär strålande väder elbrist. Allt är baserat på att vädret hela tiden måste vara uselt, med ständiga lågtryck som sveper in från väster med regn och snålblåst. Bara då fungerar ett system baserat på vindkraft.

Men så ser det tack och lov inte ut. Och hur mycket man än leker med klimatmodellerna finns det inte mycket som pekar på att vädret skall se ut så i framtiden heller. Som tur är.

Och där faller energiminister Farmanbars hopp om att gigantiska havsbaserade vindkraftsfält skall rädda Europas elbrist. Vindkraft ger inte stabil elproduktion!

Nej, nyckeln till stabil elförsörjning ligger naturligtvis i stabil elproduktion. Om vi byter stabil elproduktion mot instabil elproduktion får vi instabil elförsörjning och svajiga priser. Så enkelt är det.

Gas och vind
Tyskland kan här fungera som ett avskräckande exempel. De hade länge en stabil elproduktion baserad på kolkraft och kärnkraft och precis som i Sverige blev förmodligen politikerna lurade av att allt fungerade så bra. Om det gamla fungerar bra måste väl rimligen det nya fungera minst lika bra?

Därför kastade man blåögt in Tyskland i ”energiewende” med målet att elproduktionen skulle bli koldioxidfri. För att göra det hela riktigt jobbigt beslutade man också att lägga ner kärnkraften. Alla som förstod sig på elproduktion stirrade storögt på vansinnigheterna.

Till att börja med såg det inte så illa ut. Vindkraften byggdes ut innan kol- och kärnkraften lades ner. Resultatet blev naturligtvis fallande producentpriser på el, något som vindkraftförespråkarna tog som bevis för att vindkraften fungerade bra. Samma sak hände förresten i Sverige.

Men när kärnkraften och kolkraften började läggas ner på allvar blev problemen uppenbara. Utan stabil baskraft går det inte att hålla uppe ett stabilt elnät. Räddaren i nöden blev den ryska gasen. Stora gaskraftverk för baskraft och snabbstyrda gaskraftverk för att buffra en del av vindkraftens svängningar borde kunna hålla systemet igång.

Gas och vindkraft är i sig ingen dålig kombination. Problemet är bara att det krävs oerhörda mängder gas. Tyskland låste på det här sättet upp sig mycket hårt mot Ryssland. Priset för det ser vi idag.

Kärnkraft
Sverige har aldrig haft egna fyndigheter av kol, olja eller naturgas. Det gör att Sverige redan tidigt kunde välja fritt från ”paletten” av energiformer. Valet föll tidigt på kärnkraft och verkligheten visade snabbt att det var ett utmärkt val. Sverige har i snart femtio år haft ett överlägset system för elproduktion och eldistribution jämfört med snart sagt alla andra länder i världen. Kärnkraften gjorde det möjligt att både effektivisera industrin och rädda de naturvärden som hotats av svavelutsläpp.

När sedan koldioxiden kom upp till debatt framstod kärnkraften återigen som en vinnare. Sveriges koldioxidutsläpp var redan för många år sedan dramatiskt mycket lägre än konkurrentländernas.

Hur det sedan gick till när klimataktivisterna övertygade sig själva om att kärnkraften var ett problem i stället för en lösning – tja det blir en fråga för framtida historiker.

Idag ser vi i alla fall någon form av tillnyktring. Senast ut med att kräva återstart av nedstängda kärnkraftsreaktorer är Elon Musk, skapare av bland annat Tesla och Space X. Gissningsvis ser han hur hela elbilssatsningen riskerar att falla tillsammans med en havererad elproduktion.

För Sveriges del skulle mycket vara vunnit om politikerna kunde ta oss tillbaka till den relativa stabilitet vi hade för två år sedan – före nedstängningen av R1 och R2. Det skulle ge oss en bra utgångspunkt för framtida utveckling och framtida stabilitet.

 

Filed under: Göte Fagerfjäll