Dags att elda med ved och olja
Elförsörjningen i Europa ser ut att bryta samman och energipriserna går genom taket. Ändå har vi inte ens börjat se effekterna av alla de elkrävande klimatsatsningar som är på gång överallt. Hur kan så många göra så mycket fel på samma gång? Och är det verkligen nödvändigt att orkestrera en katastrof när man lika gärna kunnat starta i rätt ände? För villaägarna är det nu hög tid att titta över sina vedlager eller inspektera sina gamla oljepannor.
Elpriserna i Sverige och Europa verkar just nu ha stabiliserats på en mycket hög nivå i väntan på vinterns förmodade katastrofpriser. Sedan en tid tillbaka är det lönsamt att köra det ineffektiva oljeeldade Karlshamnsverket och framåt vintern blir det kanske till och med lönsamt för privatpersoner att dra igång sina bensindrivna elverk. Detta trots att priset på olja, gas och kol har stigit kraftigt. Hur i hela fridens namn kunde det bli så här?
Sverige började i rätt ände
Som vanligt är det lättast att titta på vad som hänt tidigare och jämföra vad som lyckats och vad som misslyckats. Sverige är ett bra exempel på något som lyckats, även om vi idag gör vårt bästa för att förstöra det.
I Sverige satsade vi redan före andra världskriget hårt på elektricitet som energibärare. Det berodde varken på miljö- eller klimathänsyn utan på att Sverige saknar egna fyndigheter av kol, olja och naturgas. De stora älvarna kunde ge stora mängder el och en snabb utbyggnad av elnätet säkrade tillgången på el där den faktiskt behövdes.
På det här sättet var det möjligt att elektrifiera både industrin och hemmen. Man började med att säkra eltillförseln och först därefter var det dags att använda elen. Det kallas att börja i rätt ände.
Med tiden blev elektrifieringen så lyckosam att elen från älvarna inte längre var tillräcklig. Saken ställdes på sin spets vid sextiotalets protester mot en utbyggnad av Vindelälven. Detta kunde mycket väl ha lett till en avstannad elektrifiering, men industrin och politikerna var överens om en massiv utbyggnad av kärnkraften för att på det sättet kunna fortsätta den inslagna vägen. Vid åttiotalets mitt fanns så mycket tillgänglig el att Sverige i princip kunde sluta elda kol och olja i fasta anläggningar. Fossila bränslen kunde fasas ut för det mesta utom transporter och ståltillverkning.
Återigen började Sverige i rätt ände. Först såg man till att det fanns gott om stabil och billig elektricitet överallt i landet. Lågt pris och långsiktiga leveransgarantier gjorde sedan att nästan alla vågade ta steget över till elektricitet.
Allt görs fel idag
När klimatfrågan på allvar kom upp på politikernas dagordning i världen var det inte svårt att se vad som måste göras för att minska koldioxidutsläppen. Det var bara att titta på vad Sverige redan hade gjort.
Det första och viktigaste är förstås att skifta från fossileldad elproduktion till något annat. Att elda kol för att generera el ger mycket stora koldioxidutsläpp. Det enklaste är att gå över till naturgas och kärnkraft för att fortsätta ha en stabil elproduktion med befintliga ledningar.
Om man lyckas med det första steget kan det vara dags att elektrifiera industrin och hemmen på samma sätt som i Sverige på sjuttio- och åttiotalet. Det kräver en kraftigt ökad elproduktion. Sveriges exempel visar att elanvändningen per invånare ökar med ungefär en faktor två i det här steget. Sverige har sedan åttiotalet två till tre gånger större elförbrukning per invånare jämfört med länder som Tyskland och Storbritannien.
Först när bägge de här stegen har genomförts är det rimligt att ta tag i de områden där fossila bränslen har uppenbara fördelar. Det kan gälla sådant som bilar och ståltillverkning där vinsterna är relativt små och kostnaderna är mycket stora.
Men i större delen av Europa gick det mesta fel redan i första steget. Ytterst få länder har tillgång till vattenkraft så det alternativet finns inte i verkligheten. Samtidigt hade miljö- och klimatrörelsen lyckats demonisera kärnkraften och övertygat de flesta politiker om att kärnkraften måste avvecklas i stället för att byggas ut. Inga av de traditionella sätten att producera stabil fossilfri elektricitet var plötsligt politiskt möjliga att använda.
Sol och vind
I stället stod hoppet till sol och vind – två energikällor med våldsamma produktionssvängningar både kortsiktigt och långsiktigt. Alla som visste vad de pratade om insåg säkert redan från början hur otroligt svårt det är att skifta från fossilbaserad elproduktion till sol och vind. Att samtidigt dubbla elproduktionen och bygga om distributionsnätet för att klara de våldsamma svängningarna – ja milde himmel!
Hittills har ganska lite av elproduktionen i Europa skiftats från fossilbaserad produktion till sol och vind och vi har ännu inte sett någon ökning av elanvändningen. Ändå är marknaden på god väg att kollapsa.
Det vi nu ser på energimarknaden har alltså inget att göra med ökat elbehov eller omställning av industrin. Med dagens höga elpriser kommer vi knappast heller att få se någon omställning baserat på normala ekonomiska val. Ingen är så dum att han/hon är villig att betala dubbelt så mycket för att skifta från fossila bränslen till el.
Bilar och stål
Hittills har Europas energipolitik misslyckats ganska kapitalt. Tysklands energiewende är en katastrof och EUs krav på medlemsländerna har hittills bara lett till skenande priser. För att dölja sin misslyckade energipolitik har EU därför satsat stort på klimatåtgärder som ”låter bra”. Det handlar om sådant som elbilar, fossilfritt stål. batteritillverkning och en storsatsning på vätgas.
Problemet är bara att alla de här satsningarna förutsätter att det finns riklig tillgång till stora mängder fossilfri el – Något som är utomordentligt svårt att ordna när man inte ens klarar av att producera el så det räcker för den befintliga marknaden.
Härom veckan skrev några av våra mera framstående ekonomer ett inlägg om det misslyckade i att producera stål med vätgas i dagens energisituation. Den dåliga verkningsgraden vid elektrolys till vätgas innebär ju att ”det fossilfria stålet” leder till större koldioxidutsläpp än om man tillverkar stål med stenkol. Det vore mycket effektivare att slussa eventuellt elöverskott till Tyskland.
Samma sak gäller storsatsningar som batteritillverkning. Också de förutsätter att det finns gigantiska överskott av stabil el men sanningen är att sådana inte existerar och väldigt lite tyder på att de kommer att existera.
Inte ens elbilarna ger i det här läget några fördelar. EU klarar inte att försörja dagens elmarknad med fossilfri el och man kommer knappast att klara den extra förbrukningen från elbilarna. Resultatet blir högre elpris, större användning av fossila bränslen i fasta anläggningar och en milkostnad för elbilar minst lika hög som för vanliga bilar.
Sverige kunde förr
Men i Sverige gick vi ju redan för många år sedan igenom de två första stegen när det gäller fossilfri elproduktion och elektrifiering av hem och industri. Då kan väl vi ”gå före” med elbilar och fossilfritt stål?
Och visst skulle vi ha kunnat göra det om kärnkraftsutbyggnaden fått fortsätta som det var tänkt. Men sedan ett antal år är Sverige på väg åt fel håll. Den stabila elförsörjning som vi hade för bara några år sedan är nu ett minne blott.
Sedan dess har vi ägnat oss åt att ersätta stabil elproduktion på rätt plats med instabil elproduktion på fel plats. För varje nedlagd kärnreaktor har elsystemet blivit sämre och med nedläggningen av R1 och R2 tog vi det avgörande steget mot att bli som resten av Europa. Vi har de senaste åren betalat massor av pengar för att förstöra ett väl fungerande elsystem och i stället bygga upp något som inte fungerar.
I det läget har vi inte råd med satsningar som fossilfritt stål eller fossilfri batteriproduktion. Vår elproduktion är för övrigt inte ens fossilfri längre efter uppstarten av Karlshamnsverket. Det hela är oerhört pinsamt och närmast ofattbart.
Billig ved
Så här ser det ut i ”den stora bilden”. Den privatekonomiskt intressantaste frågan är förstås hur mycket det kostar att värma upp sitt hus eller sin lägenhet. I Sverige värms de allra flesta hus med el eller fjärrvärme, men det var inte så ruskigt länge sedan som oljeeldning var helt dominerande. I de flesta länder utanför Sverige är det fortfarande på det viset.
I Sverige gick vi över till eluppvärmning av två anledningar. Den ena är att det är enkelt och den andra är att det blev tillräckligt billigt. Stigande oljepriser, relativt låga elpriser och allt billigare värmepumpar gjorde valet ganska enkelt. Ved har i och för sig alltid varit billigare, men att elda ved är jobbigt och ”timpengen” har varit låg.
Det går åt någonstans runt 20 000 till 25 000 kWh per år för att värma en villa och hålla varmvattnet varmt. Översatt till olja (ca 10 kWh/l) och en verkningsgrad på 90 procent blir det ungefär 2,5 kubikmeter olja per år eller ca 32 000 kronor (ca 13 000 kronor per kubikmeter). I Tyskland är priset på eldningsolja betydligt lägre (ca 8 000 kronor per kubikmeter) och årskostnaden landar på ca 20 000 kronor. Priset per kWh blir ca 1,30 i Sverige och 80 öre i Tyskland. Oljeeldning är enkelt och kräver ingen egentlig arbetsinsats så vi behöver inte räkna med någon tänkt timpenning.
Att elda med ved är jobbigare, men betydligt billigare. Man brukar räkna med ca 4 kWh per kg eller 2 500 kWh per kubikmeter för torr björkved. Priset per kubikmeter för huggen ved kan variera från så lågt som 500 kr per kubikmeter till mera rimliga 800 kr (om jag avverkar en kubikmeter björk och säljer till skogsbolaget som brännved får jag däremot bara ca 150 kr). Den som köper ved förpackad i 40-liters säckar vid närmaste stormarknad betalar snarare 1 200 till 1 500 kr per kubikmeter. Priset per kWh ligger mellan 20 öre och 60 öre.
Ett lite udda alternativ är att elda med spaghetti. Ett kg spaghetti av fabrikat ICA Basic kostar ca 8,50 per kg. Det blir ungefär 2 kronor per kWh. Klart dyrare än ved, men ändå konkurrenskraftigt med dagens elpriser. Att elda med mjöl blir klart billigare, men explosionsrisken är i största laget.
Att elda med el har tidigare kostat lite drygt en krona per kWh i Sverige och upp till tre gånger mer i Tyskland de senaste åren. Kombinationen el och värmepump ger en nästan halverad kostnad vilket innebär att eluppvärmning hittills varit lönsamt i Sverige och olönsamt i Tyskland och övriga Europa.
Dags för ved
Med dagens elpriser förändras förutsättningarna totalt också i Sverige. Vid ett elpris runt 3 kr/kWh är till och med oljeeldning lönsamt och med de ännu högre priser som vi kan vänta oss blir oljepannan en vinstmaskin.
För den som har en vedpanna blir valet ännu enklare. Extraarbetet med att elda ved gav tidigare en årsvinst på bara några tusenlappar per år för en normalvilla. Med dagens elpriser kan vinsten bli 40 000 kronor. Det är ingen dålig timpenning.
Att sedan partikelutsläppen ökar dramatiskt – tja det var väl tråkigt.
Två reaktorer
När vi ändå håller på med att räkna kan det vara intressant att titta på konsekvenserna av nedläggningen av R1 och R2. Hur mycket el försvann egentligen om vi översätter till mera greppbara termer.
Låt oss fortsätta med vår normalvilla och räkna på 22 000 kWh per år. R1 och R2 gav 2018 tillsammans 13,2 TWh. Det är årsbehovet av el för 600 000 eluppvärmda villor (en knapp tredjedel av Sveriges villor)
Eller låt oss anta att alla Sveriges bilar vore elbilar med en förbrukning på 2 kWh per mil. Då skulle R1 och R2 precis räcka till för att försörja alla bilarna med den el som behövs för de ca 6 700 miljoner mil som svenskarna kör per år.
Eller om vi jämför med det oljeeldade Karlshamnsverket som nu körs för att exportera el. Koldioxidutsläppet ligger på ca 1 kg per kWh och det skulle motsvara en besparing på 13,2 miljoner ton om vi i stället körde R1 och R2. Det är betydligt mer än alla koldioxidutsläpp från alla privatbilar i Sverige under ett år.
Som vanligt blir jag irriterad när jag plockar fram de här siffrorna. Det verkar fullständigt ofattbart att en regering inte bara kan acceptera utan till och med aktivt understödja något så katastrofalt som nedläggningen av Ringhals 1 och Ringhals 2.
Då sätter jag på Tage Danielssons excellenta lilla visa ”Kaffe och bullar”:
”Jämt det står i pressen, krig och nöd på varje rad
Våld och förtryck, det gör mig ledsen
Men kaffe och bullar gör mig glad”
Filed under: Göte Fagerfjäll
Gissningsvis ägnar sig alla Europas politiker just nu åt regndanser och böner om starka ihållande vindar. Lite lustigt efter allt tal om översvämningar och stormar på grund av klimatförändringarna.
Media verkar inte riktigt veta vilket ben man skall välja att stå på. Det känns kanske lite knepigt att kalla svaga vindar och frånvaro av spöregn för extremväder. Vete fasen om ens Erika Bjerström går i land med det.
Jag hörde förresten en ovanligt kul klimatrelaterad nyhet i SVT häromdagen. Reportern talade med allvarlig domedagsröst om hur klimatförändringarna leder till fler abborrar och färre sälar i Östersjön. Jag har svårt att se den nyheten som något annat än ett humoristiskt ”lackmustest” från forskarna.
Det är ju faktiskt så att övergödningen i Östersjön till en mycket stor (helt dominerande?) del beror på ett överskott av småfisk (spigg). Spiggen äter upp de kräftdjur som annars skulle beta av alger som växer på grund av de gödningsämnen som rinner ut i havet.
Överskottet på spigg beror på ett underskott av framför allt abborre och underskottet av abborre beror bland annat på ett stort överskott av säl och skarv.
Fler abborrar och färre sälar är därför det bästa som kan hända Östersjön. Där är nog alla forskare ense och det är rimligen något som alla vetenskapsjournalister borde veta också.
Så jag sätter en spänn på att det hela var ett ”prank” för att se hur lätt det är att lura journalister. Det lyckades obehagligt bra.
/göte
Elda med spaghetti var bra!
Det är bara att hoppas att de går klappjakt på de gröna och stänger in dem i amishliknande läger som samhällsfarliga.
Kan man använda sälar från Östersjön till något? De borde innehålla dioxiner. Kanske till hundmat? Är det någon som använder sälpälsar numera?
Det enda som är förvånade med det vi nu ser är att så många verkar vara så förvånade. Om ”Svensson” är det en sak och får nog främst skyllas på massmedias rejält undermåliga bevakning av energifrågor. Att ansvariga politiker också verkar vara förvånade tyder på att de inte har den kompetens för sina uppdrag som man har rätt att förvänta sig i ett samhälle med ambition att betraktas som ett kunskapssamhälle.
500 kr per kubikmeter ved, är det Stockholmspriset? Så mycket tror jag inte jag betalar för färdig kapad och kluven ved här en mil söder om Linköping.
Annars är det enda i dina beräkningar jag är lite tveksam till är att du verkar ska verkningsgraden på en värmepump till vara 2:1. Nog är väl även en modern luftvärmepump mycket bättre än så? Och de bergvärmepump har ju mycket bättre än så hela tiden.
Hej Bengt
Det går nog att hitta lägre vedpriser, åtminstone ett tag till och helst utanför Stockholmsområdet. Men om elpriserna går i topp lär nog vedpriserna följa efter. Kan vara läge att beställa.
Och visst har värmepumpar högre COP-värde än 2, åtminstone på våren och hösten. En kall vinterdag är situationen lite annorlunda, speciellt om vi talar om luft/luft- och luft/vatten-pumpar. När det blir riktigt kallt och elen är som allra dyrast brukar elpatronen kicka igång och då rinner hundralapparna iväg av hjärtans lust.
/göte
Hurra! Elkrisen är avvärjd. Idag blåser det kraftigt över hela Nordeuropa och elpriset har sjunkit med mer än en faktor tusen. I stället för de uppåt två kronor per kWh som vi de senaste månaderna vant oss vid (producentpris alltså – utan nätavgifter, energiskatt och moms) kostar just nu elen ett tiondels öre per kWh i hela Sverige. Nu är det bara att fylla lador och magasin med billig el.
Tyvärr fungerar det inte på det viset. El måste konsumeras i samma ögonblick som den produceras och dagens nollpris är precis lika destruktivt som de vansinnigt höga priser vi sett hittills i år. Idiotsvängningarna visar hur hopplöst det är att bygga elproduktion baserat på vind och sol.
Tänk bara tanken – idag kostar lunchen tio kronor. I morgon kostar den tiotusen kronor. Idag kostar det en tusenlapp att fylla tanken på bilen. I morgon kostar det en miljon.
/göte
Vi har ju batterilager! Såg i SVT för åtskilliga år sedan ett reportage där det jämfördes ett kärnkraftverk med solenergi och att det gick att lösa dygns men även säsongsproblematiken med batterilagring, Googlade fram det batterilager som refererades till i reportaget och fann att det kunde lagra 139 MWh. Kollade då samtidigt Ringhals årsproduktion och den var ca 25 TWh.
Jag överlåter till andra den extremt svåra högre matematiken som krävs för att kunna räkna ut hur många minuter refererade batterilager kan lagra Ringhals medelproduktion. Man kan också vara snäll och räkna på en medelreaktor i Ringhals då kärnkraftverk och kärnkraftsreaktor titt som tätt förväxlas.
Hej Eskil
Det räcker med papper, penna och grundskolematte för att för att räkna bort storskaliga batterilager. Antag till exempel att vi skall ersätta kärnkraft med vindkraft och ha lager som klarar en futtig vecka. Det kräver ett batteri på 1 TWh (6 GW gånger 168 timmar). Även med billigaste blybatterier (1 000 kr/kWh) blir det 1000 miljarder kronor. Med utbyte vart tionde år hamnar vi på 100 miljarder per år bara för nya batterier. Lagret kommer förresten att väga sådär 20 miljoner ton.
Här talar vi alltså om en tredjedel av elförbrukningen vintertid och bara en veckas lagring. Med säsongslagring blir siffrorna enbart löjliga.
Privat lagring av el är betydligt intressantare. Om vi bara använder el för belysning och apparater är det fullt möjligt att gå ”off grid”. Vi får naturligtvis kraftigt höjda koldioxidutsläpp när vi skiftar från eluppvärmning till fossila bränslen, men lite spill får man räkna med.
/göte
Det fanns ett spår av ironi i mitt inlägg, men främst allvar. Vi skall på kort tid radikalt omforma världens energiförsörjning samtidigt som det är uppenbart att väldigt många makthavare och journalister med stort inflytande saknar förmåga att ens en gång utföra de mest basala rimlighetsuppskattningar på alla förslag som dyker upp. Det är mycket oroande.
Det går åt mycket ironi om man skall klara av energidebatten i Europa.
/göte
Attans! Elpriset har stigit med en faktor tusen igen och är tillbaka på de galna nivåer vi har haft hela året. Man skulle nästan kunna tro att elmarknaden och energipolitiken har problem.
Och i SVT hyllar man just nu fossilfritt stål och stora satsningar på energislukande industri i norra Sverige. Inte ett tecken på ironi där inte.
/göte
Ursäkta men jag har givit upp min ambition att försöka diskutera energiförsörjningen på ett sakligt och seriöst sätt. Man får istället ta tillfället i akt att driva och raljera över eländet för att att kunna utveckla sig till en fullfjädrad cyniker.
Hej Eskil
Jag hoppas du ursäktar att jag raljerar lite. Jag har ägnat flera år och väldigt många ord åt att diskutera energifrågan på ett sätt som jag tycker är både seriöst och faktaspäckat. Därför blir jag lite trött när media och politiker fortfarande använder argument som kunde kommit direkt från Tage Danielssons ”Grallimatik” (”Jaja, du säger att Köpenhamn ligger i Danmark och jag påstår alltså att Köpenhamn ligger i Norge. Sanningen ligger väl som vanligt någonstans mittemellan”).
Och som sagt – Jag riktar inte den minsta ironi åt ditt håll. Tvärtom är jag glad åt alla som kan diskutera på ett så vettigt sätt.
/göte
Hej Göte, numera är det jobbigt att läsa dina krönikor. Jag blir nästan alltid upprörd när du så klarsynt visar det ständiga flödet av dumheter som kommer i energi/klimatdebatten.
Senaste nytt är nu att all skog som avverkas är en klimatkatastrof. Trots att landets skogar hittills har varit kolsänka men det räcker visst inte.
Här är en video som till att börja med verkar nyktert resonerande. Tyvärr slår den sen över till Gretastyle men den har ändå sina poänger: https://youtu.be/yiw6_JakZFc
Äh, jag ändrar mig. Hade visst glömt inledningen..
Hej Henrik
Alltid kul med resonemang men filmen bestämde sig lite väl snabbt för att stanna i rätt fåra. Kunde ha varit kul annars.
Jag tittade just på SVT (Forum) om energipriserna i Europa. Erika Bjerström försökte hävda att kärnkraften är olönsam beroende på höga försäkringsavgifter, men det trodde hon nog inte på ens själv. Övriga verkade ganska överens om att det här är tillfället då kärnkraften tar det stora steget fram på scenen.
Vi får väl se vad Socialdemokraterna säger när EU börjar förespråka kärnkraft på allvar. Kan de göra en ”Morgan” och vända 180 grader?
Och vågar någon köra över Vattenfall och kräva återstart av R1 och R2 i annan regi? Det vore det särklassigt snabbaste och effektivaste sättet för Sverige att distansera sig från Europas energikris.
/göte
Vad jag förstår så är det pga energiuppgörelsen olagligt att starta stängda kärnkraftverk. Men det var väl i och för sig olagligt att låta Cementa fortsätta bryta kalk med. Kan det vara så att sunt förnuft kan bryta sig igen?
Min fråga i mitt första inlägg på denna tråd var hur många minuter kan man lagra Ringhals årliga medelproduktion(innan nedstängningen av 2 reaktorer) på 25 TWh i en batteribank på 139 MWh, Min angreppspunkt på detta problem är att ta den årliga produktionen och dela med antalet timmar per år för att få medeleffekten. 25 TWh / (365 x 24h) = 2 800 MW.´Hur många timmar fås enkelt genom att dela 139 MWh med 2800 MW vilket ger ~0.05 timmar vilket med multiplikation med 60 ger 3 minuter:
Igår kunde vi på SVTs hemsida läsa en analys av Erika Bjerström med rubriken: Växande energikris kan bli ännu mer allvarlig https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-27
Inte ett ord om exempelvis Tysklands Energiewende med nedstängning av baskraften kärnkraft i Tyskland eller Ringhals 1&2 i Sverige och vad det kan betyda. Däremot kan vi läsa ”Det behövs upprustade elnät, stöd till batterilösningar så att energi från vind-och sol kan lagras”
Så nu har Public Service lärt svenska folket hur vi löser krisen. Utbyggt elnät och batterier. Hur omfattande utbyggnaden av nätet måste vara(världsomspännande?) och vilken batterikapacitet som behövs och vad det kan kostas nämndes dock inte.
Hej Eskil
Alla som kan något i ämnet är nog överens med både dig och mig om att storskaliga batterilösningar är orimliga med dagens teknik. Det behövs i så fall helt nya batteriteknologier.
Att politiker och media ändå fortsätter att agera som de gör beror väl på att batterilösningar ”låter så bra”. Det är ungefär samma situation som med kommersiellt elflyg – funkar inte i verkligheten men låter jättebra.
Det här gäller för övrigt allt fler områden. Saker som är uppenbart idiotiska men som låter bra får anslag och spaltkilometer. Verkligheten står inte särskilt högt i kurs.
Sedan finns det förstås fungerande batterilösningar för hemmabruk. Men då är grundförutsättningen att vi kapar bort alla stora elförbrukare och ersätter dem med fossilt bränsle. Det är inte ett sätt att minska koldioxidutsläppen.
Den nuvarande energikrisen kanske kan få en och annan att vakna upp – kanske till och med SVT vad tiden lider. Men ännu så länge är det mest dumheter som kommer från det hållet.
/göte
Man kan testa den lilla välden, min båt. Seglar 2 månader varje år i Kroatien. Använder el till datorer, kylskåp och ljus. Har en 1600 watt solpanel (1000 kronor på auktion) samt Lijo batterier för 20000 kronor. Dessutom lite reglerutrustning mm. Panelen monterad på ett Sunaimer stativ.(4000) Jag har balans i systemet. Behöver inte ladda från motor eller land. Först inser man att priset på panelen har ingen större betydelse. Kunde varit gratis utan att påverka prisbilden. Kilowattpriset blir väl 25 kronor+. Flytta detta till min villa i Sverige och helår samt värme. Löjligt. Kärnkraft måste till. Ok i båten. Segla är nödvändigt (trevligt), men väldigt dyrt. För att inte tala om kall öl.
Ledsen, 160 watts panel
Hej Kent
Ack så sant. Batterierna är alltid den stora kostnaden och dessutom den del som har sämst livslängd.
I ett stationärt system kan man kanske komma undan med blybatterier för 1 500 kronor per kWh, men då begränsas livslängden till ca 500 cykler. Litiumjon klarar väl lite fler cykler, men fortfarande alltför få för att nå någon form av rimligt pris.
En dag kanske kärnkraftsreaktorerna är små nog för att passa i fritidsbåtar. NS Glädjen kunde vara ett bra namn.
/göte