CMOS vinner en gång till
Den här gången tänkte jag kasta ett öga på Klas-Håkan Eklunds ganska fantastiska LDMOS i kisel. Han har flyttat fram CMOS-teknikens positioner mycket längre än vad någon kunde tro var möjligt och utvecklat något som kan bli otroligt viktigt för världsekonomin.
Som motpol kan vi konstatera att Sverige sedan några veckor har Europas högsta spridning av Covid-19. Dagens presskonferens från BRÅ visar också att vi ligger näst högst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Men vi börjar med CMOS.
Det är visserligen en månad sedan vi presenterade Klas-Håkan Eklunds teknik i artikeln ”Ny LDMOS: Snabb som GaN men till Si-kostnad”. Men det finns säkert många som inte insett hur stora konsekvenser den här nyheten kan få.
CMOS vinner igen
Det handlar alltså om vad som är möjligt att göra i vanlig CMOS. Jag brukar med jämna mellanrum använda rubriker i stil med ”CMOS vinner igen” och hittills har det oftast handlat om integration, energiförbrukning och maximal klockfrekvens. Sedan CMOS-tekniken tog över på allvar i mitten av åttiotalet har den nästan alltid lyckats slå ut konkurrerande teknologier. Det mesta som man trodde skulle kräva nya teknologier har visat sig vara möjligt att göra i billig CMOS.
Men de senaste åren har det sett ut som om CMOS skulle tvingas stryka på foten på en viktig del av kraftområdet. Allt fler tillverkare har satsat på GaN för att klara kraven på verkningsgrad och kompakta konstruktioner i högeffekttillämpningar. GaN-tekniken har till slut fått sitt genombrott.
Samtidigt skulle naturligtvis alla välja CMOS om det var möjligt. CMOS är mycket billigare och det finns hur många fabriker som helst som kan producera CMOS-komponenter. Med CMOS blir det också lätt att integrera styrelektroniken på samma chip som kraftelektroniken – något som är närmast ovärderligt.
Nu har alltså Klas-Håkan Eklund lyckats där så många har misslyckats. Hans LDMOS har prestanda som GaN men kan produceras i helt vanliga CMOS-fabriker. Utvecklingspotentialen är enorm.
Kort steg till produktion
Det intressantaste med Eklunds innovation är att steget från innovation till produktion blir så kort. Normalt sett kräver innovationer ny infrastruktur, men här är det faktiskt precis tvärtom. GaN-baserad kraftelektronik har visserligen kommit en bit på väg när det gäller nödvändig infrastruktur, men ligger ändå milsvitt efter CMOS.
Därför blir också konkurrenssituationen mycket speciell. Rimligen kommer Eklunds teknik att konkurrera ut GaN på de områden där den är likvärdig. Det finns säkert områden där GaN är tillräckligt mycket bättre, men frågan är vad som händer när stora delar av den tänkta marknaden försvinner. Kommer till exempel prisutvecklingen för GaN att bli lika positiv som man har trott?.
Här finns verkligen all anledning att följa utvecklingen.
Bäst på att vara sämst
Från den här framgångssagan känns det klart tråkigare att gå till de andra områden där Sverige just nu verkar vara ”bäst i klassen”. I morse hade till exempel BRÅ (Brottsförebyggande rådet) en presskonferens där man presenterade obehaglig statistik. Tydligen ligger Sverige nu näst högst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Bara Kroatien ligger ett snäpp före.
När det gäller Covid-19 har Sverige i alla fall en trygg förstaplats. Sedan några veckor har vi klart störst smittspridning i Europa. Under april kämpade Cypern och Turkiet med oss om förstaplatsen och några dagar lyckades till och med Litauen sticka upp men nu verkar vi ha en stadig ledning.
Vi lyckades visserligen aldrig komma högre än sjätteplats på världsrankingen (av 210) och just nu ligger vi ”bara” på tolfte plats. Men vi kan i alla fall trösta oss med att ha en större smittspridning än alla de länder vi brukar tycka om att jämföra oss med.
Sverige blev ett problem
Sedan pandemin startade har myndigheter och politiker undvikit att jämföra Sverige med andra nordiska länder. Orsaken är naturligtvis att vi klarat oss så dramatiskt mycket sämre än grannländerna. Vi har tio gånger fler dödsfall per miljon invånare än Norge och mer än åtta gånger fler än Finland.
Faktum är att Sverige snabbt kom att bli ett jätteproblem för våra grannländer. Sverige har under hela pandemin legat som en pesthärd mellan Norge och Finland. Alla tankar på att hålla Skandinavien hyfsat pandemifritt har fallit på Sveriges usla pandemihantering.
Som tur är lyckades läkemedelsföretagen ta fram ett vaccin på rekordtid. Men tänk bara vad som annars skulle ha blivit resultatet. Redan nu är det nordiska samarbetet skadeskjutet även om vaccineringarna förhoppningsvis kommer att resultera i ett mera normalt läge på sikt.
Kanske vi annars fått se höga stängsel och permanenta hårda gränsposteringar mellan Sverige och grannländerna. EU skulle kanske ha invändningar mot en hård gräns mellan Finland och Sverige, men Sverige har nog tillräckligt många ovänner i EU för att få igenom ett undantag. Det kunde bli en sista dödsstöt för det gamla Nordensamarbetet.
Bolund hutar åt Kina
Sveriges politiker är kanske inte så duktiga på att ta hand om de svenska problemen men på den internationella arenan vill man gärna utmärka sig. Per Bolunds framträdande vid ”barnbordet” under USAs klimatdiskussioner blev en källa till många skratt.
Och nu är han på gång igen. Som väntat ökar Kina sin industriproduktion och sina koldioxidutsläpp i takt med att övriga världen minskar sin produktion. Bara i år har tydligen utsläppen från Kina ökat med tio procent. Det är nästan dubbelt så mycket som alla koldioxidutsläpp i hela EU.
Så Per Bolund har bestämt sig för att ta upp det här med Kina och säga åt dem att ”så här gör man minsann inte”. Åtminstone lät det så i en TV-intervju härom kvällen.
Ja milde himmel. Som manus till en Monty Python-sketch skulle det kunna bli kul, men jag tvivlar på att Bolund har så mycket humor. Kanske Xi Jinpeng får tillfälle till ett asgarv.
Dyr el
Det vore kanske bättre om Bolund tog hand om problemen på hemmaplan. Hans hårda arbete för att stänga av två av reaktorerna vid Ringhals har ju lyckats över all förväntan och nu kan det vara dags för en summering av fördelarna.
En titt på Svenska Kraftnäts Kontrollrummet visar att producentpriset på el just nu ligger över 70 öre per kWh. Det är många gånger högre än förra året vid samma tid så för elproducenterna var tydligen reaktornedläggningarna ett lyckat drag. För elkonsumenterna var det naturligtvis en katastrof, men vem bryr sig om elkonsumenter.
Att reaktornedläggningarna innebär en ökning av koldioxidutsläppen är väl heller inget man bryr sig om. Nedstängningarna ger en betydligt större inverkan än alla de stöd till elbilar och annat som regeringen ägnat sig åt de senaste åren. Fast förstås åt fel håll. Vi kan se att Sverige inte haft några minskade koldioxidutsläpp mellan 2014 och 2019. Till och med Tyskland har samma period lyckats att minska med 8 procent (de har förstås fortfarande mer än dubbelt så höga utsläpp som Sverige).
De nya EU-direktiven innebär förresten att biogasbilar inte längre kommer att klassas som miljöbilar. De stackare som trodde på våra politikers framförhållning blir sittande med Svarte Petter. Som vanligt höll jag på att säga.
Plast i havet
Sverige är i alla fall fantastiskt bra på att återvinna glas, metall och papper. Däremot uppnår vi inte våra mål när det gäller återvinning av plast. Bara 28 procent återvinns.
Eller vi kanske snarare skall säga att bara 28 procent skeppas iväg till Asien och till större delen hamnar i havet eller eldas upp på öppna soptippar. Den plast som inte återvinns i Sverige blir i stället till fjärrvärme och el. Rökgaserna renas till nästan 100 procent. De totala dioxinutsläppen från förbränningsanläggningarna ligger under ett gram.
Vi kan nog säga att varje procent ökad plaståtervinning i Sverige leder till en försämrad global miljö. Dyrt är det också.
Nej, tacka vet jag Klas-Håkan Eklund och hans LDMOS i kisel.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Vid återvinning av plast från hushåll är ENERGIÅTERVINNING ojämförligt mest fördelaktigt.
Varför ? Jo ”plast” är inte en enhetlig produkt, det finns hundratals varianter: OIika plastmaterial, blandning av olika plaster i en flaska exempelvis, inblandning av papper och/eller metall. Om dessa blandningar inte blir perfekt sorterade (till stora kostnader) blir kvaliteten på det som skall produceras av det insamlade avfallet, låg !
Det ojämförligt smartaste är att elda upp plasten, här krävs INGEN ny infrastruktur ! Dessutom är det inte hygieniskt försvarbart att använda återvunnen plast till att förvara livsmedel eller sjukvårdsmaterial i.
Så¨istället för att satsa miljarder på att ”återvinna” plast i Sverige borde vi hjälpa fattigare länder att bygga ordentliga förbränningsanläggningar.
Hej Håkan
Så sant. Dessutom blir plasttillverkningen allt effektivare så förlusten i att ta ”omvägen” via plast är liten. Så länge vi eldar fossila bränslen är det för det mesta bara dumheter att återvinna plast på annat sätt än som energiåtervinning.
Någon gång i framtiden (när vi har onödigt mycket el från kärnkraft och fusionskraft) kanske det blir vettigt att sluta cirkeln och göra plast från förbränningsanläggningarnas koldioxid. Då får vi ett perfekt kretslopp.
Att stoltsera med dyr och oanvändbar återvunnen plast är lika dumt som att stoltsera med hopplösa kläder gjorda av usel återvunnen bomull eller gräsliga möbler gjorda av gamla lastpallar.
/göte
Hej Göte
Jag kan inte låta bli att kommentera ditt energiresonemang. Lite festligt också eftersom dina reflektioner ju faktiskt besvaras i aktuellt nummer av EiN; http://www.elinor.se/sju-ganger-hogre-elpris.html/ Som ni däri ser så är elenergi inte längre en nationellt isolerad företeelse såsom förr. Det är en avreglerad internationell marknad, där affärskrafter nu avgör åt vilket håll energin flödar. Och hur prissättning sker. Något du Göte borde uppskatta, som vid många tillfällen ontgjort dig över politikers inblandning och den sorgliga vänstervåg som drev åt planekonoimi på 70-talet. Det är bara att konstatera att kärnkraften har svårt att komma in här pga dess oattraktiva investeringsnivåer och enormt långa ROI. Dessutom vill ingen aktör bli sittande med svarte petter i knät i form av kärnavfall och de odefinierade kostnaderna och riskerna däri.
Jag tycker marknaden sköter det hela helt ok. Och ju mer internationella förgreningar eldistributionen förstärks med, desto större redundans i säker tillgång till el. Och större incitament för aktörer i länder med goda förutsättningar till förnybar energiproduktion att komma in och kunna konkurrera. Vilket är bra för både pris och hållbarhet.
Jämför gärna med oljan. Jag har aldrig hört någon ifrågasätta vårt totala beroende av ett fåtal mer eller mindre suspekta länders godtyckliga produktion och fria prissättning av oljan. En produkt som vi byggt ett beroende av minst i nivå med elektricitet. Och många nu med näbbar och klor slåss för att vi ska behålla så länge som möjligt… Internet är ett annat grundläggande infrastruktur som ligger helt i internationella marknadskrafter.
Ett fluktuerande elpris ser jag inte som något större problem, det får oss bara att bli medvetna om att el inte är självklar att finnas tillgänglig. Och få respekt för dess värde och vår sårbarhet utan den. Dessutom är människor väldigt adaptiva och vi har i alla andra sammanhang sett hur vi utvecklar smarta lösningar för att handla när saker är som billigast.
I detta ljus ser jag med tillförsikt fram emot elmarknadens egna utveckling. Jag uppskattar också att privata aktörer kan agera snabbare och agilt för att nå en förnyelsebar energiproduktion på ett globalt plan än vad byråkratiska parlament kan. Och vi slipper att varje land ska sitta i sina egna silos och investera i en global överproduktion av kärnkraftsel med alla nackdelar det för med sig.
Så hur bra kärnkraft än är rent tekniskt, så tror jag dess roll är affärsmässigt överspelad. Likaså dess roll som basproducent av el nu när elförsörjning blivit globaliserat. My two cents
By the way,bra text om CMOS också, kul att du gör lite djupdyk i potentiell ny teknik!
Hälsningar
Kalle
(fick syn på er plastdebatt nu när jag skrev ovan. Jag har insyn i ett återvinningsprojekt mellan Electrolux, Stena och några stora plastproducenter i Gnosjö. Det handlar om att återvinna plast från återvinningsstationer, hav samt deponianläggningar för tillverkning av nya ”plast”produkter i hög kvalitet. Alla ingående aktörer är förvånade över att kvalitet och kostnader är direkt konkurrenskraftiga gentemot nytillverkning av plastdetaljerna. Så jag vill nog påstå att era kommentarer grundar sig i okunskap och gamla sanningar.
FYI.
Kalle)
Hej Kalle
Visst gillar jag marknadsekonomi och internationell handel. Men det är inte det som de höga elpriserna och de stora riskerna handlar om.
Det stora problemet för Sveriges del är att vi kastar bort något som fungerar mycket bra och producerar billig och stabil el. Vi ersätter det med något som producerar dyr och instabil el. På en ”riktig” marknad skulle det klassas som vansinne.
Naturligtvis skulle man också på en riktig marknad kunna tänka sig att ett företag minskar sin produktion och använder en monopol- eller kartellposition för att höja priset. Men på en riktig marknad finns det regler mot sådant. Vattenfalls agerande skulle inte applåderas av myndigheterna utan resultera i dryga böter eller värre.
På en riktig marknad finns det också regler som hanterar grundläggande förutsättningar. På elmarknaden handlar det om säkerhet och stabilitet. Det är en fullständig självklarhet att man inte kan värdera instabil och osäker el lika högt som stabil och säker el. Idag finns det ingen som har ansvar för stabilitet och säkerhet. Tänk om till exempel järnvägen skulle skötas på samma sätt.
Den svenska elmarknaden är politiserad på sämsta tänkbara sätt. Kärnkraftshatet från MP och C har skapat ett regelverk som enbart är avsett att sänka kärnkraften. Där handlar det absolut inte om någon marknadsekonomi. Kärnkraftshatet hindrar till och med politikerna från att ta självklara beslut om nationell elförsörjning och stabilitet.
Jag kan förstå diskussionen i länder som Polen och Tjeckien, där motståndarna till regeringens kärnkraftsplaner pekar på långa byggtider och en rad dyra projekt från franska och tyska leverantörer. Det är ingen tvekan om att Västeuropas kärnkraftsbyggare har problem (det gäller dock inte ryska, koreanska och kinesiska tillverkare).
Men nedläggningarna av befintliga reaktorer i Sverige är enbart vansinne ur alla synvinklar. Här offrar vi helt i onödan massor av stabil, utsläppsfri och billig elproduktion. Argumentet att det blir för dyrt att uppgradera och underhålla baseras på löjligt korta avskrivningstider där reaktorerna måste stängas av politiska skäl om ett par år.
Och det där med elöverskott som var huvudargumentet för ett par år sedan trodde väl ingen på. Ingen långsiktig producent kan vara så idiotiskt kortsiktig. Nej, det handlade återigen om anpassning till korkade politiska idéer – inte om marknadstänkande.
Och plastpåsar – naturligtvis går det att förbättra återvinningen. Konstigt vore det väl annars. Och kanske finns det plastsorter som kan vara rimliga att återvinna.
Men om vi låter bägge typerna av återvinning – materialåtervinning och energiåtervinning – jobba med lika villkor blir det inte lätt för materialåtervinningen.
Tyvärr är det numera väldigt ont om lika villkor.
/göte
@Kalle
El räknas som ”mänskliga rättigheter” att ha tillgång till. Hur har du tänkt dig att elförsörjningen skall fungera när 80-talets kalla vintrar kommer om systemet är utformat som den är idag?
Skall fri konkurrens råda måste det till en leveransgaranti från elleverantörerna. Kunden skall vara säkrad sin nödgade konsumtion. Dock lär det behövas en rigorös inspektion som verkligen kontrollerar att elleverantörerna kan hålla den garantin. Det är dyrt att producera de där sista nödvändiga GWen.
Det är en intressant värld du lever i Kalle Z.
Som Göte skriver är vår Svenska energipolitik väldigt långt från marknadsekonomisk. År 2000 infördes en så kallad kvotplikt vilket innebär att alla elhandelsbolag är enligt lag tvungna att köpa elcertifikat i proportion till hur mycket el de säljer. Elcertifikat kan bara alstras av ny förnybar elproduktion. Det tvingar alltså fram ny förnybar el. Nu är kvotplikten uppe i ca 25% vilket i praktiken tvingar bort annan elproduktion. Självklart blir det kärnkraft eftersom vattenkraften har nära noll i marginalkostnad. I verkligheten är det därför ett lagkrav att en andel kärnkraft skall läggas ner. Är det detta du kallar ”elmarknadens egna utveckling”?
Totalt har vi sedan år 2000 pumpat in ca 50 miljarder i främst vindkraft genom elcertifikaten. Sedan samma år har kärnkraften betalt ca 60 miljarder i en extra skatt som endast läggs på kärnkraftverk. Tidigare hette den kärnkraftsskatt, men den bytte senare namn till effektskatt. Själv tror jag namnbytet främst var till för att vilseleda väljarna att tro att skatten inte var riktad enbart mot kärnkraften. Nu är den skatten borttagen eftersom till och med våra politiker fattade att landet inte har råd att fler reaktorer stängs av nu.
Vi har i Sverige alltså betalat/förlorat 110 miljarder för att få ett instabilt och otryggt elsystem. SVK är tvungna att betala hundratals miljarder för att förstärka elnätet så att det kan hantera variationerna i vindkraften. Sverige är nu helt beroende av import (kolkraft) då det blåser dåligt och är kallt på vintern. Vi konsumenter är tvungna att anpassa våra vanor och lägga extra pengar på ”intelligens” som t.ex. stänger av våra värmepumpar när det är som kallast. Vi uppmanas tvätta och diska när det passar elproduktionen, inte när vi vill. Företag pausar produktionen vilket sänker Sveriges inkomster och konkurrenskraft.
Du skriver att vi är adaptiva och anpassar oss, men det behövde vi inte för 25 år sedan. Nu har vi alltså lagt en otrolig massa pengar, inte minskat några utsläpp och blivit tvungna till ”anpassningar”. Du skriver att ”Ett fluktuerande elpris ser jag inte som något större problem”, men det skulle man kunna säga om matbrist också. Folk köper ju mindre mat när den blir dyrare så möts tillgång och efterfrågan på en annan nivå. När nivån blir för hög så dör några eller flyr från landet så blir det balans igen. Inga problem alls.
När elpriserna blir för höga så är det nog ingen som dör, men företagen kommer läggas ner (dör) eller flytta (fly) till länder med billigare och stabilare el som t.ex. Kina. En direkt förlust för både vår miljö och ekonomi.
Hej och ursäkta sent svar
Energifrågan är otroligt komplex och det finns massor av ingångar och parametrar att ta hänsyn till. Beroende på vilka lösningar som väljs är det olika grupper och miljöer som vinner eller känner sig förfördelade. Regionalt, nationellt, globalt. Ni är en grupp i detta forum som har ett slags glasögon. Och era synpunkter har jag stor respekt för, de är absolut giltiga. Men de är inte nån absolut sanning. Uttryck dem gärna men visa lite förståelse för att andra, minst lika bra, vägar är möjliga.
Personligen prioriterar jag global rättvisa framför nationella sandlådor. Det må vara naivt, men i just energifrågan så anser jag det som bästa helheten. Och då ser jag övergripande fördelar i nuvarande utveckling. Men jag kan ha fel. Absolut. Men den enes död den andres bröd. Det kommer bli vinnare och förlorare hur eller hur. Svårt att mäta vilket
Tack för era synpunkter
Kalle
Ska jag tolka ditt svar som att mörker och kyla ibland på vintern (strömavbrott) är något vi här uppe får räkna med, när vi var så dumma att bosätta oss häruppe !
Hahaha, typ Håkan, typ.
Kalle, det låter som om du är en politiker och gissningsvis ute på vänsterkanten!! Hur drar jag den slutsatsen?
1. Du erkänner inte att du har jättefel och nuvarande situation är rena katastrofen. Istället säger du att man kan ha ”olika åsikter” eller se på saker ur olika synvinklar. En floskel mången uttrycker istället för att erkänna ”jag har fel”.
För det hela handlar inte om huruvida ett gult hus är finare eller fulare än ett rött med vita knutar. Det kan man TYCKA olika utan att den ena kan anses ha fel då smaken är som baken – delad. Här är det en samhällsviktig funktion och den fungerar inte idag. Det går inte att tycka att den fungerar. Det gör den inte. Det är ett TEKNISKT FAKTA. Det är en stor degradering mot hur elsystemet har fungerat de senaste 100 åren.
Däremot kan man ha åsikter om vilket ansvar och straff som bör utkrävas från de som förstört elförsörjningen helt utan anledning. Vårt parlamentariska system bygger i grunden på att experter föreslår åtgärder och politiker godkänner vilka av dessa åtgärder som genomförs. I energifrågan har partier som MP helt tagit bort experterna och kör direkt på egen religion. Detta trots att en säker och stabil elförsörjning endast kan åstadkommas av en tekniskt insatt person och MP förfogar inte över några sådana.
Vissa anser att politiker alltid ska vara skadeslösa. Andra anser inte att de kan missköta sig hur grovt som helst utan repressalier. Vissa tycker det är högförräderi eller rent av terrorism att förstöra en trygg elförsörjning. Här kan vi ha en debatt med olika vinklar och åsikter. Här är det mer TYCKANDE än rent TEKNISKT FAKTA.
Vi ska här vara medvetna om att än så länge är detta mest en ekonomisk kostnad, 110+ miljarder som STB skrev. Vi har råkat haft 9 varma vintrar på raken, så det har inte blivit en katastrof mer än dyrt elpris. Men precis som på ett kasino så kommer turen inte att hålla i sig och då kommer den riktiga skadan synas.
2. Du agerar hänsynslöst mot de du betraktar som pöbeln, dvs alla som inte tillhör makteliten. Du bryr dig inte om pöbelns undbärande eller skattetyngd. Om de får sitta och frysa eller lida är du helt omänskligt ointressant om. Det viktiga är att din religions påbud påtvingas alla. Även de som inte tillhör den! Det här är en typisk egenskap för diktaturer. Rent politiskt brukar de till vänster anse detta medans de till höger värnar mer om den enskilda individens rätt.
3. Du vädjar till förståelse för andra åsikter för de kan vara lika rätt eller till och med mer rätt. Varför ska vi ha förståelse för något som enbart är till nackdel på alla sätt? Det här är ett riktigt typiskt uttalande som enbart en politiker säger. Detsamma gäller uttryck som ”global rättvisa” som inte har något med sammanhanget att göra.
Vad bryr sig (bortsett från grannländerna vi har elen ihopkopplad med) om vi har kärnkraftverk eller vindkraftverk? Jag tror de mest bryr sig om det blir produktionsstörningar pga elbrist eller dyrare priser pga dyr elproduktion. Snarare är det ju så att mer kol används i nuvarande form än om kärnkraften behållits. Just nu ses detta som globalt negativt, inte positivt.
Grannländerna vill inte ha vindkraft i elsystemet. Det leder bara till dyr och instabil el. Ur ”global rättvisesynpunkt” är dagens system också uruselt.
Apropå snömos (förlåt) Analys av solcellsdumheter https://nejdetkanviinte.se/2021/05/31/sol-lobbyn-och-akb-pa-dn-debatt/
Hej Henrik
En alldeles utmärkt länk. Visst är det märkligt att uppenbart vettiga människor (som AKB) kan hamna så fel.
Eller kanske det inte alls är så märkligt. Vi ser samma sak överallt idag. Politiker, media och vetenskapsmän lämnar de grundläggande frågeställningarna och svävar i stället ut en tänkt verklighet där modeller och förutsägelser är mycket sannare än den verkliga verkligheten.
Det här märks väldigt tydligt i debatter. Alla som vill ta upp grundläggande frågor viftas bort. ”Vi har kommit förbi sådana dumheter”. ”Nu gäller det att komma vidare”.
I och med det tar vi också steget från politik/vetenskap till religion. Vi baserar allt beslutsfattande på en grundval som inte får ifrågasättas. Varje gång det här händer (och det har hänt många gånger förut) beror det på att grundvalen är gravt felaktig.
Alla diskussioner blir på det här sättet diskussioner om påvens skägg. Alla inblandade känner sig jätteduktiga och jättekunniga eftersom de har läst Mormons bok, scientologins grundböcker av L Ron Hubbard, Kapitalet av Karl Marx eller vad det nu kan vara. Det är så härligt att ha en fast grund att stå på där alla kan enas och hålla varandra i hand. Bara om man har en fast grund kan man gå framåt mot ljuset.
Tyvärr brukar sådant här sluta illa och det blir fruktansvärt svårt för alla som varit inblandade att i efterhand förklara vad som hände. Häxbränningarna styrdes av konsensus och samma sak gällde rashygienen (eugenik) där det fanns en djup konsensus mellan forskare och politiker. Ett sent exempel var den absoluta konsensus som fanns om att spädbarn borde sova på magen vilket ökade spädbarnsdödligheten dramatiskt under lång tid.
I de här fallen och många fler orsakades katastroferna av att en bräcklig vetenskaplig grund upphöjdes till grundval som inte får ifrågasättas. Ju skakigare grundvalen är desto viktigare är det att diskreditera de som ändå vågar ifrågasätta. I fallet med rashygienen krävdes ett förlorat världskrig och en förintelse för att världens politiker skulle ta reson.
Det är en himmelsvid skillnad mellan vetenskap och religion.
/göte