Svenskarna sköter sig bra

Sverige används nu i många länder som ett exempel på ett land med en havererad pandemipolitik och extrema dödstal. Men tittar vi lite mera noggrant på statistiken ser vi att haveriet helt och hållet beror på att myndigheterna har misslyckats med att skydda våra äldreboenden. Därifrån kommer runt 80 procent av de döda. Svenskarna hanterar annars sin relativa frihet på ett förvånansvärt bra sätt, trots bristen på personlig skyddsutrustning.

Det finns gott om ganska meningslös statistik om den pågående pandemin, men också en del väldigt användbar statistik. Framför allt finns en hyfsat noggrann statistik när det gäller dödsfall på grund av coronavirus och intensivvård av coronapatienter. Bägge är uppdelade i olika åldersgrupper och bägge använder samma grupperingar.

Vad kan man då få fram med hjälp av en lite noggrannare analys? Två intressanta frågor är förstås hur många som överlever intensivvårdsbehandlingen i olika åldersgrupper och hur många som faktiskt får tillgång till intensivvårdsbehandling i olika grupper.

Det här är inte särskilt svårt att räkna fram, även om det krävs att par enkla antaganden i de högre åldersgrupperna. Så här ser det ut:

I åldersgrupperna upp till 59 år verkar det som om alla sjuka får tillgång till intensivvård. Vi ser också att uppåt 90 procent (88 procent) av patienterna i gruppen 20-29 år överlever intensivvårdsbehandling. Den andelen sjunker sedan ett par procent för varje äldre grupp. I gruppen 50-59 år överlever fortfarande nästan 80 procent av patienterna en intensivvårdsbehandling. Totalt har drygt 870 patienter upp till 59 år intensivvårdsbehandlats, varav knappt 500 patienter mellan 50 och 59 år.

För gruppen 60-69 år går överlevnadsprocenten ner till bara 55 procent om vi förutsätter att alla får tillgång till intensivvård. Det kan rimligen tolkas som en kombination av att en del av de som dör aldrig fått tillgång till intensivvård och att viruset slår hårdare mot äldre. En gissning är att de flesta faktiskt får intensivvårdsbehandling och att klart mer än 60 procent av de intensivvårdsbehandlade överlever. I den här gruppen finns nästan 600 patienter.

När vi går till gruppen 70-79 år förändras allt mycket dramatiskt. Trots att detta är en grupp med många döda (823) har bara lite över 330 patienter behandlats i intensivvård. Det är rimligt att anta att den här gruppen har sämre överlevnad vid intensivvård – låt oss göra ett antagande om 50 procents överlevnad. Det innebär i så fall att bara 20 procent av de som dör i den här åldersgruppen har fått tillgång till intensivvård.

Av de drygt 2 400 som dör i åldrarna 80 år och uppåt hamnar mindre än 60 patienter på intensivvården. Det är mindre än två procent om vi räknar med någon som helst överlevnad i intensivvården.

Inte över 70
Det är naturligtvis möjligt att göra mycket noggrannare beräkningar om man har tillgång till bättre och noggrannare data. Man kan också väga in effekter av långa vårdtider och sådant. Men ärligt talat talar siffrorna ett väldigt tydligt språk. Det händer något dramatiskt vid 70 års ålder.

En tanke är att coronaviruset har en inbyggd klocka som börjar ringa när patienten passerat 70, men så är det förstås inte. En rimligare gissning är att vårdbedömningen förändras snabbt när en patient har passerat 70. Den absoluta majoriteten av patienterna klassas som ”icke behandlingsbara” och går direkt till palliativ vård (vård i livets slutskede).

Det här låter horribelt med tanke på att dagens 70-åringar oftast är mycket friska. Men det finns en enkel förklaring. Den helt dominerande andelen av patienterna från 70 år och uppåt har smittats i åldringsvården. Den här åldersgruppen står för 88 procent av dödsfallen i pandemin och om den gruppen främst består av de som från början var sjukast blir statistiken inte fullt lika horribel längre (bara gräslig). Men helt klart tyder statistiken på att den som är över 70 år gör bäst i att hålla sig så långt från både smittkällor och vård som möjligt.

Uppåt tre fjärdedelar av alla döda har smittats i åldringsvården och då blir det hela lättare att förstå.

De sköraste
Om jag vore ansvarig politiker (vilket jag tack och lov inte är) skulle jag snabbt dra ett par enkla slutsatser av statistiken:

För det första skulle jag inse att alla löften om att ”skydda de gamla och sköra” totalt har svikits. I stället har åldringsvården fungerat som den största smittspridaren. Här finns en mycket stor risk för svekdebatt och jag skulle nog göra mitt bästa för att försöka sprida skulden så mycket som möjligt. Det är för övrigt precis det som våra ansvariga politiker håller på med just nu.

Men jag skulle också vara lite glad över att de höga dödssiffrorna är såpass lätta att förklara. 441 döda totalt i åldersgruppen från 0 till 69 år (av 3 698 totalt) låter ju inte alltför katastrofalt. Speciellt med tanke på att grundstrategin ju gick ut på att ge den här åldersgruppen stora friheter och på det sättet skapa någon form av flockimmunitet. Uppenbarligen finns det ganska små behov av drakoniska åtgärder utan de friska svenskarna ser själva till att hålla sig någotsånär friska.

Flocken fungerade dåligt
Nu verkar inte strategin med flockimmunitet ha fungerat särskilt bra den heller. Färre än väntat blev smittade samtidigt som immuniteten ser ut att vara kortvarig eller marginell. Idag talar experterna sällan om flockimmunitet och är glada att svenskarna trots allt var såpass duktiga på att undvika smitta. Detta trots brist på basal skyddsutrustning.

De lägsta dödssiffrorna i förhållande till exponering har länder som Sydkorea, Taiwan och Japan, trots hög befolkningstäthet. Huvudorsaken verkar vara att medborgarna är så snabba med att skydda sig själva och andra. Den som märker minsta tecken på förkylning tar på ansiktsmask för att skydda andra. Enkelt och effektivt. När det började talas om pandemi satte alla på sig ansiktsmask.

Om vi hade haft samma rutiner i Sverige skulle med stor sannolikhet smittspridningen legat på en mycket lägre nivå än idag. Med vår låga befolkningstäthet hade vi nog till och med kunnat hålla både skolor och annat öppna. Och vi hade säkerligen inte behövt ”offra” så många äldre.

7 per dag
För drygt tre veckor sedan (24 april) började jag anteckna dagssiffrorna från Folkhälsomyndigheten för att ha lite bättre data att utgå från. Under den tiden har vi sett en ökning av dödssiffrorna med 1 548 personer och en ökning av antalet intensivvårdsbehandlade med 597 personer.

Men om vi skall fundera på åtgärder i form av nedstängningar och reserestriktioner är det betydligt intressantare att bara se på gruppen 0 till 69 år. De flesta av de som dör i gruppen över 70 år finns ju inom äldrevården och påverkas inte av generella restriktioner. De belastar inte heller intensivvården i någon större omfattning.

Då hamnar vi i stället på en ökning från 281 döda den 24 april till 441 döda idag (18 maj). Alltså 160 döda under 23 dagar eller 7 döda per dag. Intensivvården har haft i genomsnitt 26 nya fall per dag, de flesta (ca 60 procent) mellan 50 och 69 år.

De senaste dryga tre veckorna har vi inte sett några förändringar i antal döda per dag i gruppen 0-69 år. Samma sak gäller om vi backar tillbaka till de tidigaste dödsfallen i pandemin och dividerar de 441 döda i gruppen 0-69 år med antal dagar sedan pandemin startade. Vi hamnar på strax över 7 döda per dag.

Så när våra politiker försöker skifta fokus till människors riskbeteende på krogen eller i helgtrafiken har de egentligen väldigt lite ”på fötterna”. Inte mycket tyder på att den ganska låga dödligheten i den aktiva gruppen 0-69 år skulle förändras på något signifikativt sätt genom att stänga krogar eller hindra resor.

Då verkar det vara betydligt effektivare att ta tag i dödligheten på äldreboenden och bland äldre med hemvård. Det handlar framför allt om bättre skydd och bättre rutiner för personalen. Hittills har vi i genomsnitt sett 54 döda per dag i gruppen över 70 år och en topp på en bra bit över 100 per dag sista veckan i april. Den senaste veckan är siffrorna tillbaka till strax under 60 döda per dag.

Efterklok?
Det är lätt att vara efterklok påstås det. Men visst är det förbluffande hur lite klokskap när det gäller beredskap som har visats från ansvarigt håll de senaste åren. Den i särklass största dumheten var naturligtvis avvecklingen av försvaret och samtidigt skrotningen av den civila beredskapen. Där var vi bäst i världen och kastade bort ett ”guldläge”.

Nu hoppas jag bara att de ansvariga drar vettiga slutsatser av vad som hänt de senaste tre månaderna. Risken finns att politikerna drar till med ganska meningslösa drakoniska restriktioner efter att ha sett vecka efter vecka med höga dödstal. Detta trots att dödstalen är en följd av politiska dumheter och inte alls resultatet av lättsinne från medborgarna.

Om vi i stället drar nytta av erfarenheterna från länder som Taiwan, Sydkorea och Japan skulle vi förmodligen kunna minska på restriktionerna i stället. Det är uppenbart att svenskar redan är duktiga på att undvika smitta. Med en ”japansk” användning av munskydd och handdesinfektion skulle vi kunna bli ännu mycket bättre. Men då måste förstås prylarna finnas på plats redan från början.

Då kanske våra politiker slapp stå i den internationella skamvrån.

12 Responses to “Svenskarna sköter sig bra”

  1. Hej Göte tack för dina analyser de är alltid givande att läsa. Har sökt statistik om skillnad mellan privat och offentlig äldrevård och CoVid19 dödligheten men inte hittat någon. Har du några siffror?

  2. Hej! Vad är det som talar för att immuniteten ser ut att vara kortvarig eller marginell? Allt talar väl för att man får ett mycket bra immunskydd efter att ha haft sjukdomen? Är det någon som känner någon eller ens har hört talas om någon som har haft sjukdomen två gånger?

  3. Om man tittar på den utmärkta jämförelsen som den norska tidningen VG gjort:
    https://www.vg.no/spesial/2020/corona/norden/
    Så kan man se att Sverige ligger många gånger högre i utfallet av antal döda. Typiskt 25-30 fler personer per 100k invånate. De nordiska länderna är nog rätt lika i sin befolknngsprofil, Danmark ligger högre, kanske pga sin exponering mot Europa.
    Oavsett om man försöker skyla över Sveriges övervikt med resonemang kring äldreboende så kvarstår faktum att rent statistiskt har bortåt 2500-3000 personer i Sverige dött i onödan.

    I mina ögon beror detta på avsaknaden av beredskapslager samt av den väldigt svenska vanan att säga att vi följde våra anvisningar.

    På det hela taget tycker jag Sverige har skött detta onödigt illa.

  4. Patrik

    Jag har inte kollat skillnaden mellan kommunal och privat äldrevård, men det skulle förvåna mig om skillnaden är signifikant. Möjligen har en del privata utförare lyckats bättre eftersom de inte är lika politiskt styrda (en del intervjuer i TV har tytt på det). De här siffrorna lär nog snart dyka upp på allvar i media eftersom det äntligen har blivit ett ”jäkla liv”.

    Anders

    Både WHO och andra har talat om kortvarig immunitet och problem med flockimmunitet. Inget märkligt i och för sig. Den här typen av virussjukdomar är duktiga på att anpassa sig.

    Dessutom verkar det vara svårt att komma upp i tillräckliga nivåer av smittade för att nå någon effekt. De senaste testerna visade på förvånansvärt låga nivåer både i Spanien och Sverige. WHO hävdar att det är nog är omöjligt att nå någon form av flockimmunitet utan vaccin.

    Det stora problemet med den svenska strategin var väl ändå att man valde en väg som var omöjlig med tanke på resurserna. Eftersom vi inte hade tillgång till vettiga skydd gick det inte att skydda äldrevården och då föll grundpelaren ”att skydda de gamla och sköra”. Det hela blev ännu värre av att vi inte valde att testa personalen i äldrevården.

    Och Sten

    Om vi tittar på siffrorna kan man nog säga att uppåt 3 000 av de döda i Sverige beror på misstagen i äldrevården. Några andra länder i Europa (till exempel Storbritannien, Italien och Belgien) har samma problem, men i förvånansvärt många länder verkar man ha klarat av att hålla smittan utanför äldrevård och sjukvård.

    Överdödligheten i Sverige (finns att se på https://www.euromomo.eu/graphs-and-maps ) ligger ganska stabilt upp till 65 år, men därefter händer något ganska drastiskt och nästa hela den ökningen hänför sig till äldrevården. Äldre utanför vården verkar ha klarat sig bra genom att isolera sig.

    Vi skulle säkert ha kunnat konkurrera med övriga nordiska länder om vi bara hade haft tillräckliga skydd i vården och rekommenderat munskydd och handsprit ute i samhället. I så fall hade vi knappast behövt fler nedstängningar än de vi faktiskt genomförde. Det är uppenbart att svenska folket både följer vettiga regler och ser till att fatta logiska val.

    Men tyvärr hade vi eldat upp våra beredskapslager och myndigheterna utfärdade regler utifrån det (behövs inga munskydd ens i äldrevården). Detta försenade rimligen inköpen av skyddsutrustning eftersom den ju ”inte behövdes”. När det blev uppenbart att myndigheterna hade fel var det i praktiken omöjligt att hitta bra utrustning till rimligt pris.

    Så vitt jag kan se ”lyckades” politiker och myndigheter klanta till det dubbelt upp. Först eldade man upp våra befintliga beredskapslager och sedan fördröjde man inköp av ny utrustning genom att utfärda regler som i någon mån skulle dölja den första praktmissen. Det är riktigt dåligt.

    Nu verkar i alla fall ”tappen vara ur tunnan” och medias tidigare ganska devota hållning gentemot myndigheterna håller på att bytas mot något helt annat. De närmaste veckorna lär bli mycket intressanta.

    /göte

  5. Håller med. Beredskapslagrens avveckling var och är en oförsvarlig dumhet.

    Präglas av kortsiktigt tänkande jfr kvartalekonomi. Vi har tyvärr låtit kortsiktighet och kortsiktigt ekonomiskt tänkande komma in och styra indrastruktursatsningarna i landet. Det kommer inte att leda till ngt bra (som redan syns på flyplatser, vägar och allmänna kommujnikationer.

    Ja, visst. det är 3000 döda äldre. Hur hemskt det än kan låta tycker jag att man bagatelliserar detta eftersom dom ”är så gamla”. Man skapar en ni och vi anda som får oss yngre än 70 att se dessa som en annan grupp.

    Tror inte att någon av de 3000 skulle hållt med…

    Sorgligt är det!

  6. Det är bisarrt att ingen ifrågasätter hur många som dör och att man låter detta pågå månad efter månad. Tydligen är riktiga döda inget som är farligt på riktigt jämfört med klimathotet som samlar stora demonstrationer. Idag ifrågasatte dock en journalist testfiaskot och då skrattade Hallengren bort det lite grann och sa att hon minsann också VILLE ha lika många tester som alla andra. Man kan ju tycka att det är hennes uppgift att se till att det händer.

  7. Dagens SvD hade en intressant artikel om hur Wallenberg-stiftelsen rundade byråkratin och dramatiskt byggde ut testverksamheten på KI. Man lyckades få tag i utrustning i Kina och chartrade ett par flygplan för att få hem alltsammans. Allt betalat med Wallenbergpengar förstås.

    Så det finns tydligen en viss testkapacitet, även om det inte beror på våra förutseende myndigheter. Sedan gäller det förstås att organisera själva provtagningen och där verkar problemen ha hopat sig. Vi kanske får hoppas på Wallenberg där också. Politikerna kan ju alltid ta åt sig äran – det brukar de vara bra på.

    Fast just nu handlar det mesta om att skylla på regionerna. Politiker gillar bara att ta ansvar för sådant som fungerar.

    /göte

  8. 1. I många länder tar man inte med Coronadöda på ålderdomshem. Det gör man i Sverige.

    2. Många på ålderdomshem är så sköra att de inte bedöms kunna flyttas till intensivvård. Corona blir alltså dödsstöten, men personen var redan ganska nära slutet. Här kan man förstås diskutera varför patienten ligger på ålderdomshem till att börja med och inte på sjukhus. Pengar styr förstås. Man har redan givit upp dessa.

    3. Nedstängningen i Sverige förklarades med att vi vill dra ut på smittan för att vården inte skall överbelastas. Den underdimensionerade vården kostar med andra ord 10% av BNP i år, och okänt antal procent nästa år. Dessutom tillkommer kostnad och lidande för folk i den normala sjukvårdskön som väntar och kanske då är sjukskrivna i väntan på operation. Ett fullständigt fiasko i sann Sovjetanda.

    4. Jag blir väldigt oroad över en nyhetsnotis förra veckan. I USA hade 2.4M blivit arbetslösa på en vecka. Det var 9:e veckan på raken med ungefär samma hårresande siffror! Det måste betyda att arbetslösheten ligger på ca 25% idag. Det är samma siffror som under depressionen på 30-talet. Detta i ett läge när de flesta länder i västvärlden redan lånat för mycket. Pengarna kommer alltså sjunka i värde när sedelpressarna drar igång. Folk kommer demonstrera och skrika på situationen. Historien lär oss att det tyvärr innebär strålande tider för extremister, revolter och krig. Jag tror inte ens att ett vaccin nu idag kan stoppa bollen som börjat rulla. Det brukar vara för mycket dominoeffekt i ekonomin.

    5. Jag läste om att solfäckarna försvunnit. Klimatet kan bli kyligare igen. Det var 400 år sedan solfläckarna var borta så här länge och då gick det t.o.m. att korsa stora bält en vinter. Nåja, det ändras väl långsamt. Den här vintern märktes det inte för oss i alla fall.

  9. Hej Anders

    Det är alltid svårt att jämföra statistik. Olika länder rapporterar på olika sätt. Om man vill jämföra med andra länder är det nog lättare att använda begreppet överdödlighet. Där finns ganska bra statistik på platser som https://www.euromomo.eu/graphs-and-maps och https://ourworldindata.org/

    Då märks det tydligt att vi har en väldigt mycket större överdödlighet bland de äldre än våra grannländer. Rimligen är väl ”skörheten” bland de äldre lika stor i Norge, Danmark, Finland, Estland och Tyskland. Men i de länderna verkar man ha klarat att hålla smittan borta från äldrevården.

    Gruppen 0-69 år fortsätter i alla fall att ha ganska låg dödlighet i Sverige. Senaste veckan dog fyra i den gruppen per dag, vilket skulle kunna tolkas som en minskning från snittet på sju. Mer än tio gånger så många (43) dog ”som vanligt” per dag i gruppen över 70 år. Sannolikt är den verkliga siffran högre eftersom vi haft långhelg med försenad rapportering.

    Vid det här laget inser nog de flesta att en stat måste ha en central beredskap inför katastrofer. Det duger inte att skylla på regioner, kommuner och dålig samverkan. Med en värnpliktsbaserad försvarsorganisation blir (var) det möjligt att hantera också den här typen av kriser utan att knäcka den vanliga sjukvårdsorganisationen.

    Nyheterna från USA är förskräckande, men jag skulle ändå inte bli förvånad om USA till slut kommer ur pandemin på ett bättre sätt än Europa. I USA finns en större personlig vana vid att hantera elände. För egen del är jag nog mer oroad över utvecklingen i EU, speciellt efter Storbritanniens uttåg.

    Risken för ett kallare klimat har diskuterats några år nu (inte i svensk media förstås) och om man tittar på historisk statistik verkar hypotesen inte omöjlig. Det enda vi kan vara helt säkra på är att våra myndigheter inte har någon beredskap inför något sådant. Lite obehagligt eftersom avkylning är så mycket farligare än uppvärmning på våra breddgrader.

    Det blir ännu obehagligare om vi tittar på relativt sannolika naturkatastrofer som stora vulkanutbrott och stora meteoritnedslag. I bägge fallen blir resultatet drastisk och snabb avkylning. Jag gissar att våra politiker i så fall skulle skylla på att regioner och kommuner inte gjort sitt jobb.

    /göte

  10. Mycket intressant att se de senaste försöken att vifta bort problemen med överdödlighet. Företrädare för SCB hävdar att vi faktiskt inte har någon överdödlighet jämfört med förra året. Speciellt inte i äldrevården.

    Det går helt stick i stäv med siffrorna från https://www.euromomo.eu/graphs-and-maps . Där såg vi en topp på 5,21 (z-score) våren 2018 för åldersgruppen över 65 år och annars inget i närheten före 2020. Vecka 15 i år låg vi på 14.29 för åldersgruppen 65+ och 14,54 för alla åldrar. Norge/Danmark/Finland ligger som mest runt 2.

    Vete fasen vem man försöker lura, men märkligt är det.

    /göte

  11. När väl rapporterna från förra veckans storhelg började komma in såg siffrorna från FHI lite dystrare ut igen. Eller rättare sagt – siffrorna för åldersgruppen över 70 år såg dystrare ut. Dödligheten i gruppen 0-69 år fortsätter att minska och senaste veckan rapporterades bara 33 dödsfall mot 45, 46 och 54 veckorna innan. Det verkar alltså inte finnas några större behov av drakoniska åtgärder för att minska dödligheten hos den aktiva delen av befolkningen. Reserestriktioner, förbud att besöka sommarstugor och sådant verkar mest vara symbolåtgärder utan verkan.

    Däremot verkar man inte ha fått stopp på dödligheten på våra äldreboenden. Senaste veckan stod gruppen över 70 år för mer än 91 procent av de döda. Mätt över hela tiden ligger nu andelen på 88,5 procent. Här finns det alldeles uppenbart all anledning att sätta in åtgärder.

    /göte

  12. Intressant artikel med gammal statistik:
    Därför dog fler svenskar under en månad 1993 och 2000 – jämfört med april 2020
    by Emanuel Karlsten on maj 26, 2020
    https://emanuelkarlsten.se/05/darfor-dog-fler-svenskar-under-en-manad-1993-och-2000-jamfort-med-april-2020/

Leave a Reply