Kallt och extremt normalt
Ute är det tolv grader varmt och duggregn. Med andra ord en normalt kall och fuktig junikväll strax före midsommar. Med lite tur hade det kunnat vara 25 grader varmt i stället och fortfarande normalt.
För så är det ju. Ett normalt väder kan svänga mellan väldigt varmt och väldigt kallt. Alla som gillar statistik vet det här.
Expressen gick i spinn
Tyvärr har våra journalister svårt för statistik. Det lustigaste exemplet på det såg jag förra veckan i Expressen (som jag brukar ögna igenom på Readly). För några veckor sedan bestämde ledningen för tidningen att Expressen skulle ”klimatcertifieras” och sedan dess har det mesta gått i tok.
Så när man behövde en illustration till skräckartikeln ”Regnhotet värre än befarat” gjorde man misstaget att stoppa in ett tjusigt diagram från SMHI med utvecklingen av extrem nederbörd i Sverige från år 1900 fram tills i dag. I bakgrunden lade man in en bild med översvämmade bilar och artikeln handlade om hur fantastiskt många fler extrema regnväder vi fått de senaste 30 åren.
Problemet är bara att diagrammet visar något helt annat. Sedan 1900 har inte mycket hänt. Vi har haft perioder med lite svagare regn och perioder med lite kraftigare regn. Mellan år 2000 och 2010 var de maximala regnen lite kraftigare, ungefär som på trettio- och fyrtiotalet och de senaste åren har de varit lite svagare, ungefär som i början av nittonhundratalet eller perioden från andra världskriget fram till 1990-talet.
Det märkliga är snarare att skillnaderna är så små. Genomsnittet för årets regnigaste dag (genomsnitt av 60 olika mätstationer) skiljer sig bara mellan 30 och 40 mm under hela den nästan 120 år långa mätperioden. Ganska fantastiskt egentligen.
Vargen kommer
Samma sak ser vi hela tiden. Varje gång media går ut med katastrofrapporter om klimatet visar statistiken något helt annat. Havsnivåerna stiger i precis samma takt som de gjort de senaste 150 åren (i Sverige innebär det fortsatt landhöjning). Temperaturkurvorna visar inga snabba katastrofala uppgångar – tvärtom har temperaturerna varit förvånansvärt stabila de senaste åren.
Det stora problemet med medierapporteringen de senaste åren är i stället att man skriker ”vargen kommer” så högt och så ofta att det blir pinsamt. Och när katastrofen vägrar att infinna sig skriker man ännu högre. Senast ut är att man (åtminstone i Expressen) börjat döpa om ”klimatförändringarna” till ”klimatnödläget”. Det hela är ytterst pinsamt.
En och en halv grad
Finns det då ingen klimatförändring på grund av koldioxidutsläppen?
Jodå, växthuseffekten existerar nog. Problemet är bara att de där (gissade) förstärkningseffekterna som man fäst så stort hopp till i modellerna inte riktigt vill visa sig i verkligheten. I stället verkar uppvärmningen på grund av koldioxiden stanna vid 1-1,5 °C per dubbling av koldioxidhalten.
Och tur är väl det. Annars kanske vi hade fått se alla de där översvämningarna, stormarna och extremvädren som tidningar och TV skriker om. Nu finns de i alla fall inte i några statistikdatabaser. Extremväder finns förstås alltid någonstans, men det är ju alldeles normalt.
Varmare norrut
Förra året skrev jag en del om journalistnätverket EDJNet och deras miss när det gäller temperaturserierna i norra Sverige. Det blev ett jäkla liv när man hävdade att temperaturen i Kiruna hade stigit med hela 3,2 °C, jämfört med bara runt 1 °C längre söderut. Siffrorna stämde ganska bra med klimatmodellerna och lyckan hos klimatskrämmarna var fullständig i ett par dagar.
Nu var förstås det här en ”anka”. I själva verket visade EDJNets temperaturserier (som de fått från SMHI) att temperaturen snarare stigit mindre i norra Sverige än i södra Europa. Och vad värre är – de riktiga temperaturserierna visar att värmeperioden på trettiotalet var lika varm som idag.
Den här ankan borde rimligen ha lagt sordin på alla uttalanden om större temperaturökningar i norra Sverige, men märkligt nog har det på senare tiden kommit en del konstiga uttalanden från folk på SMHI som borde veta bättre. Bara för ett par dagar sedan såg jag ett försök att ”körsbärsplocka” perioder för att kunna jämföra det ganska kalla sjuttiotalet med det ganska varma nittiotalet. Inte särskilt elegant.
Så det kanske är läge att återigen köra min lilla sammanställning över några städer i Europa. Temperaturkurvorna från EDJNet är numera utmärkta, men de presenteras i olika skala för olika städer. Jag roade mig i vintras med att lägga samman och normalisera kurvorna från Kiruna, Stockholm, Rom och Granada.
Det är lätt att se hur avvikelserna följs åt under de drygt 100 år som mätserien omfattar. Vi har först en uppvärmning fram till fyrtiotalet och sedan en avkylning fram till sjuttiotalet. Därefter går det uppåt igen fram till senaste sekelskiftet. Sedan dess har ärligt talat inte särskilt mycket hänt, utom i Granada. Men det verkar mest vara mätproblem.
Svängningar i havet
Då är det betydligt intressantare att titta på vad som händer i haven. Där börjar vi ju äntligen få fram lite data om havsströmmarna Hittills verkar forskarna i stort sett ha baserat sina modeller från 1800-talets gissningar, men de senaste åren har en mängd mätsonder skickats ut för att mäta hur det egentligen ser ut. Den svenska expeditionen under Antarktis kan också ge en del svar på vad som faktiskt händer.
Inte minst kan det vara intressant att förstå mekanismerna bakom variationen i istjocklek på Arktis och Antarktis. De långa mätserier som finns visar ju stora variationer över tiden, både uppåt och neråt. Kanske något av det till och med beror på koldioxid.
Utrotning och FN
Till slut en liten reflektion om den massiva utrotning av arter som vi påstås ha just nu. Alla media talar om massutrotning och FN lovar att släppa sin rapport vilket år som helst. Hittills finns bara en ganska märklig sammanfattning med ännu märkligare diagram.
Det här låter ju inte så kul, så jag satte mig en stund framför datorn och letade efter data. Och det fanns faktiskt ett och annat.
Ett intressant inlägg kommer från en forskare som heter Gregory Wrightstone. Han har gått tillbaka till de grunddata (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) Red List), som tydligen också är basen för FN-rapporten. Men i stället för att göra en märklig kumulativ graf som ingen förstår gjorde Wrightstone ett enkelt stapeldiagram över antal utrotade arter per tioårsperiod. Det blev något helt annat.
Diagrammet visar att vi inte alls har någon ökande utrotning. Tvärtom ser vi ut att ha fått bukt med den utrotning som hade sin topp i slutet av 1800-talet. Från den tidens toppar på uppåt ett femtiotal arter per årtionde är vi nu nere i mindre än fem. Vi ligger nu på samma nivå som på 1600- och 1700-talet.
De stora utrotningarna berodde enligt Wrightstone på invasiva arter som introducerades på platser som Australien och Nya Zeeland. Men sådant håller vi som tur är inte på med längre.
Närgången älg
För egen del skulle jag inte ha något emot lite lokal utrotning av vildsvin. Men det handlar i så fall bara om en återgång till ett normaltillstånd och avlägsnande av en invasiv art. Vi har ju inte haft en naturlig vildsvinsstam i Sverige sedan yngre stenåldern.
Jag satte faktiskt för några månader sedan upp en liten WiFi-ansluten viltkamera på ett lämpligt ställe inte alltför långt från huset i Blekinge. Tanken vara att få se vildsvin, men hittills har de hållit sig undan (just där). Fram tills ganska nyligen var det bara rådjur och en och annan spindel som fastnade på filmsnuttarna.
Men de senaste veckorna har en älg visat ett allt större intresse för området och när vi lämnade huset för ett par dagar sedan fick han tydligen blodad tand. Sedan i förrgår har han flera gånger försökt att få tag i kameran med munnen. Vi vet nu precis hur en älgmule ser ut och hur mycket en älg dreglar. Ännu så länge har vi inte fått en sista filmsnutt av vägen ner i älgmagen. Den kanske kommer.
Ha en härlig fortsatt sommar och – DON’T PANIC.
************** Tillägg **************
Några av kommentarerna till det här inlägget kommer med all sannolikhet från en person som använder ett mycket stort antal alias (bland många andra Per Havridsdotter, Nissmo, Patrik, Britt, Emil, Stina och Britt – jag har inga invändningar när han skriver i eget namn). I det här fallet handlar det om Klas, Klas J och Per Havridsdotter.
Filed under: Göte Fagerfjäll
Ok, så du tycker inte att man ser någon tendens i temperaturgrafen du visar? Eller om man går in och tittar på SMHIs klimatindikator för temperatur?
Hej,
Tack för en nykter redovisning av läget. Finns det statistisk data som visar polarisarnas utbredning och tjocklek över tid och vilka slutsatser kan man dra från det?
Hej Jonny
Visst finns det en tendens i temperaturgrafen. Temperaturserierna från norra Sverige är dessutom väldigt intressanta eftersom de inte är lika påverkade av ökad bebyggelse som alla serier längre söderifrån.
Man skulle till exempel kunna dra slutsatsen att Kiruna-serien, med sin uppvärmning på ca en grad är korrekt och att serierna från platser längre söderut visar en alltför hög uppvärmning. I så fall är teorin om uppvärmning på grund av koldioxid korrekt, men hypotesen om en hög förstärkningseffekt felaktig. Det finns gott om andra data som pekar åt samma håll.
Och Per – jag återkommer om polarisarna.
/göte
Temperaturgrafen med ett glidande medelvärde hade nog gjort det lite mer tydligt. Då får man bort extremvärdena.
Haha. Ibland är du väldigt förutsägbar Göte. Jag har väntat på att denna artikel skulle komma efter årets väderutveckling. Tolkning av statistik kan man lätt få till det man önskar se. Dina önskade tolkningar är väldigt uppenbara i vad du vill se
Skönt att det finns alternativa tolkningar som får en ständigt ökande mängd människor att vilja att se över sitt konsekvenstänk
Tack för ett klargörande inlägg i debatten Göte. Det värmer i dessa kyliga sommardagar.
Glad midsommar! 🙂
PH: Läser du dåligt? I Götes text står det ”Vi har först en uppvärmning fram till fyrtiotalet och sedan en avkylning fram till sjuttiotalet. Därefter går det uppåt igen fram till senaste sekelskiftet”
Det kallar jag en objektiv tolkning av kurvorna. Men du är så fylld av negativa förväntningar att du inte ens bryr dig om att läsa texten. Tråkigt. Men vanligt.
Nå
SVT kultur släppte igår nyheten om att en bok skriven av klimatfilosofen Roy Scranton (nu på svenska) förutspår att vi redan är knullade när det gäller ”klimatkatastrofen” eller jordens förestående ”upphettning” som innebär att alla människor troligen kommer att vara utrotade om 30 år. Nyheten sändes i kulturnyheterna, både i SVT1-sändningarna klockan 18 och 21. Intressant är att inslaget sändes helt okommenterat av någon klimatrealist eller ens en miljöpartist. Så det är ingen idé längre att räkna. Vi är ju ändå döda snart enligt denna undergångsprofet som antagligen inte ens tror att det kommer en lestadiansk silverark som räddar oss alla.
Och vi behöver inte oroa oss om våra barn längre. De flesta kommer att dö av klimatångest långt innan jordens undergång efter det här inslaget, med fantastiska undergångsbilder för de som ännu inte tänkt tanken på självmord. Hemskt!
Jag läste härom veckan Hans Roslings ”Factfulness” (den har äntligen kommit i pocketupplaga). Boken visar både hur fantastiskt mycket positivt som har hänt och hur fantastiskt svårt det är att få folk att förstå att allt inte går åt skogen.
Men i tidningar och på TV är det bara undergång som gäller. Expressen utnämner Greta Thunberg, Johan Rockström, Alexandria Ocasio-Cortez och Naomi Klein som objektiva experter och journalisterna plockar in vilka pressmaterial som helst från Greenpeace och Naturskyddsföreningen. Enda kravet är att de låter tillräckligt skrämmande.
Det här är inte bra.
/göte
Tja, betänk att 41% av journalistkåren sympatiserar med MP och allt blir mycket klarare. Tyvärr kommer vi inte få bättre journalistik om inte detta faktum ändras.
En vanlig missuppfattning är att forskarna är ense om att koldioxid står bakom större delen av den globala uppvärmningen. Det är mindre än hälften av forskarna som tror det. Däremot är det en klar majoritet som tror att människan orsakat uppvärmningen. Problemet är bara att veta vad som ger störst påverkan. Människan har gjort väldigt stora ändringar sedan Emil i Lönnebergas tid.
Ta en titt på Uppsalas kurva från början av 1722-talet. Då ser du att början av 1700-talet var riktigt varmt. Du hittar den på sidan 2:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1433!/sekelvader%5B1%5D.pdf
Hej Anders
Det var ett alldeles ovanligt intressant dokument. Märkligt att inte SMHI har rensat ut det ur biblioteket.
/göte
Jag vet, Göte. 🙂 Jag sparade ett exemplar när den kom ut för jag misstänkte att den skulle göras svårhittad av någon på verket. Av någon konstig anledning går det inte att hitta den via deras hemsida. Men vet du innehållet och titeln så kan google leta rätt på länken. 😉
Noterade du observationerna som gjordes för 150 år sedan under missväxtåren? Fy tusan vilket bistert klimat. Det är absolut inte något jag vill tillbaks till. Men uppenbarligen vill miljömupparna dit igen för det är ju den punkten man brukar jämföra med.
Efter att detta dokument gjordes ändrade SMHI på Uppsala- och Stockholmsserien så att äldre data inte ser så varma ut. De hänvisade till att gamla termometrar var missvisande och felplacerade utan någon större vetenskaplig utläggning. Lustigt nog missvisande åt just DET hållet och uppenbarligen långsamt mindre missvisande ju längre fram i tiden man kommer.
Jag hittade ett annat nyare dokument som påstår att det är varmare nu än på vikingatiden. https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/nya-berakningar-for-klimatet-tusen-ar-tillbaka-1.19253
Då är det väl bara att starta igång och plöja åkrar på Grönland igen! Men enligt wikipedia är endast 1% av Grönland odlingsbart för närvarande, så någon jätteyta att odla på finns inte. Jag hade förväntat mig mer om det nu verkligen är varmare än på vikingatiden.
https://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_Greenland
Hej Anders
Modifieringar av testserier är väl tyvärr en favoritsysselsättning av myndigheter runt hela världen. Det ormboet vill jag helst inte ge mig in i. Samma sak gäller komplicerade modeller med många parametrar. Det var väl von Neumann som sade: “With four parameters I can fit an elephant, and with five I can make him wiggle his trunk”.
Vi får väl i alla fall hoppas att det tidiga 1800-talets köldelände inte kommer tillbaka. Ett par grader kallare ”slår” väldigt mycket hårdare än ett par grader varmare.
Eller som Runeberg skrev:
Våren kom, och drivan smalt av tegen,
och med den flöt hälften bort av brodden;
sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
och av den slogs hälften ned av axen;
hösten kom, och kölden tog vad övrigt.
/göte
Jag förstår inte vad denna artikel vill förmedla?
Du bejakar klimatförädring i texten och i kommentarssvar, samtidigt som du ifrågasätter andra mediers uttryck av det. Du använder meterologiska data i ena stund som belägg för dina påståenden och på andra ställen i belackande meningar. Blandar in utrotning av arter som tecken på, ja vad?
Göte kan du vänligen säga vad ditt syfte är med artikeln?
Hej Klas
Jag vill nog påstå att ”DON’T PANIC” är en ganska bra sammanfattning av mitt syfte. De flesta media verkar idag ha som huvudsyfte att få oss att drabbas av panik på ytterst tveksamma grunder. Det är inte bra.
/göte
Aha ok. Tack. Mycket text för detta enkla budskap 😀
Vi är nog alla väl medvetna om medias egenskap till överdrifter. Men vi vet också att människan som grupp är väldigt obenägen till förändring förrän brösttoner tas till. Så vill vi att förändring ska ske måste vi nog acceptera detta tonläge. Sedan om det är ’varge kommer’ eller inte kan nog ingen med säkerhet uttala dig om idag. Jag tror nog att du i din profession skulle bli bekymrad om nån går in och publicerar lekmannaanalyser av diverse web baserad data som underlag till vad som är vetenskapligt trovärdigt eller inte inom ditt expertisområde. När vi gladeligen gör detsamma i klimat och miljöfrågan så anses det ok för ’väder och vind’ är ju så lättbegriplig data…
Jag skulle vilja be dig att se några avsnitt av Our Planet på Netflix för att hyfsat objektivt se hur stora biotoper på alltför kort tid skakats i sina grunder pga klimatförändringarna. Korrekt eller inte anser jag dessa fenomen som tillräckligt oroväckande för att brösttoner är tillämpbara för att få människomassan att börja agera
Hej Klas
Nu är det ju inte riktigt så enkelt som att alla forskare är överens, medan okunniga lekmän drömmer fram egna hypoteser. När media talar om konsensus handlar det nästan alltid om politisk konsensus. Då gäller inga vetenskapliga metoder.
Ett intressant exempel på det är diskussionen om ökenutbredning. Frågan väcktes på sextiotalet och i början av sjuttiotalet fanns en allmän konsensus, till och med bland forskare. Det dröjde fram till åttiotalet innan professor Ulf Helldén lyckades övertyga forskningsvärlden om att hypotesen om ökenspridning var totalt felaktig och baserades på en enda uppsättning felaktiga data. De senaste årtiondena har vi i stället sett en ganska kraftig ”förgröning” av öknarna. Det här är välkända fakta.
Detta hindrade förstås inte FN från att utnämna ökenspridningen till ett av världens stora problem och inrätta en speciell organisation för att ta hand om det. Organisationen finns fortfarande och har en mycket omfattande budget.
Jag hittade också ett några månader gammalt officiellt EU-dokument som handlade om den hemska ökenspridningen. Våra inhemska miljöpolitiker har dessutom flera gånger talat med emfas om problemet.
Jag tycker att sådant här är intressant, inte minst gäller det kopplingen mellan forskning, politik och ekonomiska incitament. Historiskt visar det sig dessutom att de flesta larm är överdrivna. Det blev ingen istid, trots att ”forskarna” hävdade detta på sjuttiotalet. Våra skogar dog inte, trots att forskarna på åttiotalet varnade för skogsdöden. Sälarna inte bara överlevde, utan utgör nu ett jätteproblem för fisket.
Dessutom är det faktiskt så att mina krönikor inte baseras på uppgifter från skumma ”fake news”-siter. Jag brukar använda data från SCB, SMHI, NOAA och en del andra välrenommerade statistikkällor. Jag tycker att de är hyggligt vetenskapligt trovärdiga.
/göte
Hej Göte
Det finns massor av historier där forskare, politiker och media haft fel. Enskilt och tillsammans. Precis som du säger. Det finns minst lika många historier som visar på stora problem som uppstått när vi inte agerat på varningar.
Hur vår planet sett ut utan forskningsresultat och aktiva grupper som lobbat för katalysatorer på bilar, utsläppsfiltrering i hav och sjöar, begränsning av regnskogsskövling etc vill jag inte tänka på.
Vid de tillfällena fanns ’Götar’ också som tyckte allt sånt bara kostade pengar och begränsade handlings- och konkurrensfrihet
(Var öknarna kommer in i klimatdebatten vet jag inte, orsaken till deras utbredning har handlat om jorderosion mm. Fotfarande en viktig fråga även om decennier av jordbrukar utbildning bromsat upp fenomenet i stort)
Jag tycker fortfarande du hanterar planetens välmående alldeles för raljerande.
Jag ser inga större risker i vad klimatdebatterna kan leda till. Mer än eventuella påverkan av ilandsbekvämligheter.. Men de lär vi få ändå med ökande välståndskrav i tredje världen, ökad världsbefolkning och ökad livslängd. Med sinande oljetillgångar och andra ändliga råvaror som konflikthärdar
Så allt som leder till ökat oberoende av olja och minskat råvarubehov är enbart av godo för vårt samhälle. Alarmistbaserat eller ej
Hej Klas
Naturligtvis är inte allt som leder till ökat oberoende av olja bra för samhället. Det tror jag nog att du inser själv om du tänker efter en aning. Att till exempel förbjuda alla sterila plastförpackningar skulle sannerligen inte vara bra. Det rimliga är att göra en enkel kostnads/intäktsanalys och använda resurser där de gör bäst nytta.
De här bakåtsträvande ”Götarna” är nog också din egen uppfinning. Jag och många med mig är snarare miljömuppar som älskar varje effektivisering och miljöförbättring. Vi gillar till och med tanken på ett raffinaderi i Lysekil som äntligen kan ta tag i idiotproblemet med den svavelhaltiga bunkerolja som driver världens handelsflottor. Där kan vi verkligen tala om att ta ansvar för problem (eller att inte göra det).
Om du lyfter blicken en aning ser du att Sveriges fantastiska framgångar på miljöområdet beror på ett vettigt energisystem (kärnkraft), vettig avfallshantering med effektiv rökgasrening och hårda regler mot utsläpp av diverse giftiga ämnen. Det handlade på den tiden inte om symbolåtgärder, utan om sådant som faktiskt fungerar. I många fall är det precis de här framgångsrika åtgärderna som dagens symbolpolitiker vill ha bort.
Idag förs mycket av miljödebatten med ”fyra ben bra – två ben dåligt”-argument (Djurfarmen). Dåliga åtgärder, som till exempel ökad materialåtervinning av hushållsplast, lanseras som principiellt goda. Detta trots att de i praktiken både leder till ökade kostnader och ökade utsläpp av plast i haven. Ett skifte från kärnkraft till vindkraft lanseras som en miljöåtgärd, trots att effekten blir negativ på alla sätt.
Det skulle inte skada mer fler som tittar på nytta och kostnad och inte bara förleds av principer.
/göte
Hej Göte,
Bra att du håller dig till data från renommerade sajter, men det är svårt det där med ”facts” och ”vetenskap”. Här är en länk till ett studieresultat som kanske inte riktigt är i linje med föregående kommentars utsvävning om ökenutbredning: https://www.nsf.gov/news/news_summ.jsp?cntn_id=244804
Jag tycker det är bättre att du snävar in din kolumn att åter handla mer om tekniken, som jag tycker du behärskar, än att plocka statistik från nätet för pseudovetenskapliga statements. Det börjar väldigt mycket likna en bubbla annars.
Hej Göte
Istället för att kommentera det jag faktiskt skrev gick du i försvarsställning och tillskrev saker jag inte påstått. Försök tänka igenom lite mer vad folk med alternativa åsikter vill förmedla. I såna här metafrågor du ofta krönikörar kring behöver du förstå att det inte finns absoluta globala sanningar. Därför behövs en resonerande öppenhet
Jag instämmer därför helt i vad Henrik Olsson skriver
Hej Klas
Låt oss titta på vad du faktiskt sade:
”Det finns massor av historier där forskare, politiker och media haft fel. Enskilt och tillsammans. Det finns minst lika många historier som visar på stora problem som uppstått när vi inte agerat på varningar.”
Det där var absoluta självklarheter som jag inte såg någon anledning att kommentera.
”Vid de tillfällena fanns ‘Götar’ också som tyckte allt sånt bara kostade pengar och begränsade handlings- och konkurrensfrihet”
Här är du ärligt talat tarvlig. Inbillar du dig verkligen att jag skulle ha motsatt mig katalysatorer på bilar, utsläppsfiltrering i hav och sjöar och begränsning av regnskogsskövling?
”Jag ser inga större risker i vad klimatdebatterna kan leda till”
Det tyder på förbluffande dålig fantasi.
Varken mitt förra inlägg eller det här är något påhopp på dig. Jag tycker det är väldigt mycket mera intressant att argumentera i sak. Däremot blir jag lite irriterad när du försöker tillskriva mig åsikter som jag aldrig haft.
/göte
”Här är du ärligt talat tarvlig. Inbillar du dig verkligen att jag skulle ha motsatt mig…”
Ja ärligt talat är det denna känsla som dina krönikör lämnar hos mig i de sätt du utrycker dig i text. Det är bl.a därför jag har tagit mig tid att kommentera. Och därför jag skriver att du för din egen skull kan överväga hur du vill att dina formuleringar ska uppfattas. Och vem du vill påverka med dina texter.
Så jag känner mig inte påhoppad utan vill ge dig återkoppling på hur folk utanför dina omedelbara sympatisörer kan se saker du inte verkar uppfattat.