Kärnkraft för miljövänner

I fredags var jag på ett frukostseminarium om kärnkraften. Svenskt Näringsliv bjöd in och huvudpersonen var Staffan Qvist, en av författarna bakom boken ”Klimatnyckeln – en fungerande lösning på världens största problem”. I panelen fanns dessutom Per Kågesson, Lina Håkansdotter Palm och förstås Svante Axelsson.

För egen del är jag inte alldeles övertygad om att klimatkrisen är överhängande, men jag har ändå alltid haft svårt att förstå varför vi skall elda gigantiska mängder kol eller förfula naturen med vindsnurror när det finns ett bra alternativ. Våra 50 år med svensk kärnkraft har varit en fantastisk framgångssaga.

Fram tills nu har miljörörelserna agerat total bromskloss när det gäller kärnkraft, men plötsligt har det hela vänt. ”Klimatnyckeln” är bara ett av många inlägg i debatten där miljövänner plötsligt fått en uppenbarelse och börjat titta på vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Vad var det jag sa
Så det var ett rent nöje att lyssna till Staffan Qvists inledande föredrag. Det var bara att pricka av alla de argument jag har fört fram de senaste åren. Allt från Tysklands misslyckande till vindkraftens effektproblem ”när det verkligen gäller” fanns med. Och bäst av allt – ett ordentligt bakgrundsmaterial med ekonomiska och tekniska data.

Stefan Qvist vågade till och med använda ”hurra vad vi är bra”-argumentet (min favorit). Han pekade på att det egentligen bara är Sverige, Frankrike och Ontario som på egen hand har byggt ut fossilfria energisystem. Det finns visserligen andra länder med fossilfri elproduktion, men då handlar det alltid om turen att ha gigantiska mängder vattenkraft (som Norge) eller geotermisk energi (som Island).

Den svenska vägen
Ett av de mest talande diagrammen i boken visar möjligheterna att bygga ut ett fossilfritt energisystem baserat på utvecklingen i Tyskland och Sverige.
Dagens globala elproduktion släpper i genomsnitt ut ungefär ett halvt kilo koldioxid per kWh. Det är ungefär lika mycket som för 30 år sedan. Som det ser ut idag kommer utsläppen per kWh att öka något de närmaste 40 åren.

Om världen väljer den tyska vägen, med en fantastiskt dyr utbyggnad av sol- och vindkraft kombinerat med nedläggning av befintlig kärnkraft, blir förbättringen i stort sett obefintlig. Mängden koldioxid per kWh kommer visserligen inte att öka, men heller inte minska. Om världen väljer den tyska vägen, men utan nedläggning av befintlig kärnkraft, kommer vi kanske att kunna minska koldioxidutsläppen till 400 g per kWh fram till 2060. Inte mycket att hänga i julgranen det heller.

Om man i stället väljer den franska vägen, med deras ganska snabba utbyggnad av kärnkraften, kan i praktiken världens elproduktion vara fossilfri redan 2045. Det är inte illa.
Men i särklass snabbast var ändå den svenska utbyggnaden. Om världen kopierar den skulle elproduktionen kunna vara fossilfri redan 2038. Inga andra åtgärder kommer ens i närheten.

Systemkostnad
De flesta av de traditionella argumenten mot kärnkraft har vid det här laget spelat ut sin roll. Kärnkraften är uppenbart klimatvänlig, den är säkrare än konkurrerande teknik och det går att hantera avfallsfrågan. I stället satsar numera motståndarna på att kärnkraften är för dyr och för långsam att bygga ut. Det finns också pinsamma jämförelser med kassettband och faxar.

Men inte ens om man använder den våldsamt försenade Olkiluoto-3-reaktorn i Finland som exempel (15 års byggtid) håller de argumenten. Trots förseningarna blir mängden tillskjuten energi mycket större än med samma byggtid för vind- och solenergi. Och trots de dramatiskt ökade kostnaderna blir elen från Olkiluoto-3 billigare än el från sol och vind.

Orsaken är att systemkostnaderna för sol- och vindenergi är så höga. Elproduktionen varierar kraftigt och kräver buffertlösningar och ett överdimensionerat ledningsnät. I dagens kalkyler likställer man ofta kostnaden per kWh från vindkraft med kostnaden per kWh från vattenkraft eller kärnkraft. I Staffan Qvists kalkyler hamnar landbaserad vindkraft i närheten av tre kronor per kWh. Det är klart mer än ny kärnkraft och tre gånger mer än driftsförlängd och expanderad befintlig kärnkraft.

Miljöorganisationer
Om de här siffrorna hade presenterats av de vanliga gråhårsmännen hade naturligtvis ingen brytt sig. Framför allt hade inte media bevärdigat det hela med en enda spaltmillimeter.

Men här ser vi miljöorganisationer och unga skrämda klimataktivister propagera för kärnkraft. När Isabella Lövin berättar om hur dålig kärnkraften är har hon allt färre av sina medlemmar bakom sig. Till och med Jonas Sjöstedt måste snart börja inse att en växande skara vänsterpartister är kärnkraftsanhängare. Inte ens de köper argumenten om kassettband och faxar.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och tidigare generalsekreterare för Svenska naturskyddsföreningen, är förstås fortfarande motståndare till kärnkraft. Han medverkade på seminariet och han bryr sig inte om argument om elbrist och höga kostnader. ”Det skall nog gå bra” verkade vara hans huvudinvändning mot tekniska och ekonomiska argument. Alltså ungefär som vanligt.

Kågesson har vänt
Per Kågeson var på 1970-talet en av förgrundsgestalterna inom kärnkraftsmotståndet i Sverige. Han företrädde Linje 3 (NEJ, NEJ, NEJ) i folkomröstningen om kärnkraft 1980 och förespråkade på den tiden en total nedläggning av svensk kärnkraft.

Men på senare tid har han vänt 180 grader och är nu en förkämpe för utbyggd kärnkraft. Hans största invändning mot Staffan Qvist var att Qvist argumenterar för en förlängning av befintliga reaktorer i stället för en omedelbar utbyggnad med nya och effektivare reaktorer.

Tveksamma ekonomiska argument
Hur ser det då ut inför de kommande nedläggningarna av Ringals 2 och Ringhals 1? Tja, Torbjörn Wahlborg från Vattenfall hävdade att de två reaktorerna inte har någon plats i energisystemet. Nedläggningarna görs av ekonomiska och inte av tekniska skäl.

Samma sak gällde för övrigt reaktornedläggningarna i Oskarshamn. Man hör ibland att O2-reaktorn uppgraderades för dyra pengar, men inte gick att få i ordning och därför stängdes. Men enligt Lina Håkansdotter Palm från Uniper gjordes även den nedstängningen helt av ekonomiska skäl. Den nyrenoverade reaktorn fungerade alldeles utmärkt.

Vindkraften är ett problem
Så det är nog bara att inse att dagens ekonomiska styrmedel för elproduktion är alldeles uppåt väggarna. De tar inte hänsyn till effektbalans och de tar inte hänsyn till systemkostnader. Och vad värre är – subventionerad vindkraft som bara levererar el när det blåser förstör prisbilden och konkurrerar ut stabil elproduktion.

På det här sättet tillåter politikerna att stabil och billig elproduktion ersätts av intermittent och dyr elproduktion. Staffan Qvist använde februari 2018 som exempel (det har jag också gjort ett antal gånger) och visade hur stora konsekvenserna kan bli av en svensk kärnkraftsnedläggning. Men han hävdar fortfarande att det bästa är en blandning av kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solenergi.

Bäst utan vindkraft
Där måste jag väl erkänna att jag har svårt att hålla med. När jag tittar på produktionsstatistiken för Sverige är det ganska uppenbart att både vindkraft och solenergi är tämligen meningslösa lyxvaror om vi samtidigt vill ha fossilfri elproduktion.

Problemet är att produktionssystemet måste dimensioneras utifrån situationen i februari 2018. Då var det kallt, mörkt och vindstilla under veckolånga perioder. Eftersom våra grannländer låg i samma högtryck producerade inte heller de någon el från vind eller sol.

Vi klarade oss den gången med välfyllda vattenmagasin, några oljeeldade reservaggregat och import av kolbaserad el från Tyskland. Och turen att den värsta köldknäppen inträffade på helgen. Om vi inte hade lagt ner de två Oskarshamnsreaktorerna och de två Barsebäckreaktorerna hade vi inte haft några som helst problem.

Men då hade vi förstås haft problemet med överproduktion. Närmare bestämt ungefär lika mycket överproduktion som vindkraften står för.

Den rimliga slutsatsen är att vindkraften inte har någon plats i ett kärnkraftsbaserat elsystem. Om man har ett produktionssystem som är dimensionerat för kalla vinterdagar räcker det också för alla andra tillfällen. Att dra ner produktionen på kärnkraftsreaktorer för att göra plats för vindkraft är totalt meningslöst.

Man kan naturligtvis roa sig med att exportera el från vindkraft, men tyvärr brukar priset vara omvänt proportionellt mot vindstyrkan. När det blåser i Sverige brukar det blåsa i Danmark och Tyskland också.

Bygg ut och exportera!
El från kärnkraft är däremot en betydligt intressantare exportprodukt. Behovet av intermittent el (från vind och sol) är inte särskilt stort, medan behovet av stabil el kommer att växa i takt med att våra grannländer stänger sina kolkraftverk. Här finns en stor framtida marknad.

Är det då inte förmätet att inbilla sig att Sverige skulle kunna ha en chans som energiexportör?

Troligen inte. Sverige har faktiskt en särställning när det gäller kärnkraftsutbyggnad. Vi är världens mest lyckade exempel på att kärnkraften fungerar och vi har alla förutsättningar att lyckas om vi vågar satsa. Det är inte svårt att skissa upp en situation där utbildning, utveckling och produktion byggs upp till att skapa en ny stor exportindustri där produkten är stabil elektricitet levererad i HVDC-ledningar på botten av Östersjön.

Och visst vore det väl kul för våra politiker att bli hågkomna för något som faktiskt gör nytta och inte bara för meningslösa symbolåtgärder.

 


Staffan Qvist


Per Kågesson


Svante Axelsson och Lina Håkansdotter Palm


Staffan Qvist och Svante Axelsson

19 Responses to “Kärnkraft för miljövänner”

  1. Hej Göte, hade vattenfall nån förklaring på vad för dyrt är? Känns som ett kasst argument i deras fall när de slösat bort miljarder i kolkraftverk.
    Samtidigt har jag lite svårt att förstå att det inte får kosta lite att rädda klimatet, för det brukar vara ok så länge man hivar pengar på vind och sol. Det snackas ju om klimatkris men det är tydligen inte nån sån kris att man behöver hålla igång alla co2-fria energikällor.

  2. Hej Henrik

    Det handlade egentligen aldrig om kostnaden för att köra vidare, även om effektskatten var tung. Beslutet om nedstängning gjordes för att Sverige hade överproduktion av el, vilket drog ner priserna. Det var också orsaken till att de två Oskarshamnsreaktorerna lades ner.

    I praktiken var orsaken förstås utbyggnaden av vindkraften. Elproduktionen var redan fullt tillräcklig med vattenkraft och kärnkraft. Den subventionerade vindkraften förstörde priset på elmarknaden och något måste göras.

    Vattenfall försökte lite lätt med de gamla argumenten ”utsliten reaktor” och ¨”för sent att renovera”, men ingen verkade tro på det. Helt klart är i alla fall att det inte hade varit några som helst problem att uppgradera när nedläggningsbeslutet togs. Idag är det säkert dyrare, men Lina Håkansdotter Palm från Uniper var väldigt klar med att alla de svenska reaktorerna går att köra i väldigt många år till.

    Vi stänger alltså billig och stabil elproduktion för att göra plats för dyr och intermittent elproduktion. Det hela är oerhört pinsamt.

    /göte

  3. Om man sedan bygger några extra kränkraftverk vars el används för att tillverka syntetiskt diesel och bensin så har man ju fått hela transportsektorn fossilfri. Koldioxiden till denna produktion borde man till början med kunna köpa billigt från Tyska kolkraftverk.

  4. Hurra! Det gör mig så glad att se att det finns fler än bara jag som med ett öppet sinne tar till sig objektiva fakta och gör sig omaket att bearbeta om gamla slutsatser. Kärnkraft är ju inte utan blämmor, men vad inom energisektorn är det?

    Skål tamejfan 🙂

  5. Hejsan Göte, du gamle, du frie…

    Enig i at kernekraft er fremragende – og fra København har vi jo i mange år set Barsebäck ved sidan af Kockum-kranen som stolte, svenske symboler 😉

    Kernekraft kunne være et fint bidrag til et fossiltfrit samfund side om side med sol, vind og vand… og hydrogen.
    På europæisk plan er man ved at implementere ”Energikorset”, hvor vand i Nord-, vind i Central- og sol i Sydeuropa er bundet sammen (blandt andet gennem den dansk-hollandske Cobra-forbindelse). Kombineret med et spænd over tre tidszoner (GMT, CET og EET) kan man udjævne en del af døgnpuklerne for energiforbruget i Europa – og optimere samspillet mellem de vedvarende energikilder.
    Dertil kommer et tiltag inden for hydrogen (fuel cells) til transport og energilagring. (Endnu) ikke optimalt, men om bare tre år vil Daimler-Benz, Air Liquide, Linde, Shell og Total have opbygget en komplet infrastruktur af tankstationer (i alt 500 stykker) og hydrogendrevne biler. Ved elektrolyse kan man oplagre overskudsenergi fra vindproduktionen og dermed opnå en vis uafhængighed af tid i energilagringen fra vindenergi – og uden at bruge det hæslige litium (Li-Ion er en voldsom ”kllimasynder”).

    Men det vil stadigvæk være fint med kernekraft som en stabil, fossil- og mestendels forureningsfri energi-backup, så hurra-og-en-Ringhals fra:

    ”Grannarne i Syd”
    (og husk nu: Sibirien begynder nord for Hallands-åsen :-D)

  6. Hej

    Rolf Sylvester-Hvid; tack för ditt inlägg som lyfter energifrågan till ett högre perspektiv. På samma sätt som olja/kol accepterats som internationell infrastruktur för energiförsörjning så tror jag att vi behöver lyfta systemtänket från nationell nivå. Av många anledningar. Här ger EU verkligen positiva muskler och möjligheter

    Och Göte, intressant krönika. Jag har inga större problem med kärnkraften förutom att avfallet fortfarande är en styvmoderlig fråga. Du har skrivit mängder om kärnkraften som energiproducent. Men aldrig en genomgripande artikel kring avfallshanteringen. Den frågan är ofantligt komplex och det skulle vara intressant om du ville ägna en hel krönika till att genomlysa riskerna med den samt hur den säkert ska kunna framtidssäkras. Vill du göra det?

    Tack
    Magnus

  7. Hej Rolf

    Barsebäck blev väl snarast ett bevis på att man inte skall lägga kärnkraftverk på cykelavstånd från stora aktivistgrupper. En dyr läxa.

    Men visst har du rätt i att man kan skyffla solel i sidled och tillverka vätgas. Det går rent tekniskt, även om det blir fruktansvärt dyrt och ineffektivt. Att bygga dyra HVDC-ledningar och sedan bara använda dem lite då och då känns som en kvalificerad nödlösning.

    I Sverige har vi sedan 50 år vant oss vid att elproduktionen är en icke-fråga. Den har fungerat alldeles utmärkt och genererat billig och stabil (och fossilfri) el i stabila och väl utnyttjade ledningsnät. Vi har blivit bortskämda.

    Men de här 50 åren visar också att kärnkraften inte alls är en marginalföreteelse bland många andra. Tvärtom är det en totallösning som gör de flesta andra produktionsmetoder meningslösa. Med generation fyra löser vi dessutom avfallsproblemet.

    Danmark stängde visserligen sin sista forskningsreaktor för några år sedan, men traditionen från Niels Bohr finns fortfarande kvar. Det gäller till exempel det mycket intressanta danska 4G-projektet Seaborg. Kanske dags att göra gemensam sak? Det skulle nog ”smälla betydligt högre” än vätgasprojekt (även om de kan vara nog så explosiva).

    Och Magnus Ö, jag skall gärna återkomma med en artikel om avfallshanteringen. Problemet är möjligen att den frågan riskerar att försvinna i takt med att 4G-reaktorerna eldar upp gamla avfallslager. Även om det kan ta några hundra år att beta av lagren.

    Till slut en kommentar till Kent. Att omvandla koldioxid till bränsle är ur energisynvinkel en alldeles ovanligt usel idé. Men, som du säger – om vi har gott om fossilfri energi kan en usel idé plötsligt bli alldeles utmärkt. Vi kan ju börja med koldioxiden från SSAB.

    /göte

  8. SSAB är ju en lysande ide. Om vi även tar koldioxid från betong industrin så kan vi ju göra hela utbyggnaden an höghasighetståg utan utsläpp av koldioxid. Sedan kan man ju skylla på bilarna när dom i slutändan släpper ut koldioxiden.

  9. Mycket bra artikel Göte och tur att det finns sådana som Staffan Qvist!

    Kul att Linje-3-generalen har gjort en helomvändning. Det jag undrar över är varför han inte förstod detta redan för 40 år sedan. Han hade samma IQ då som nu. Indatat då och nu var/är ungefär detsamma. En skillnad är att då var en allmän uppfattning på miljösidan att världen skulle bli hopplöst radiakskadad som efter ett atomkrig. Nu är det istället allmänt uppmärksammat att världen blir varmare och att allmänheten (inte vetenskapen) tror detta till fullo beror på koldioxidutsläpp och inget annat.

    Det här låter förstås ganska sarkastiskt, men jag är rätt nyfiken på varför en sådan här ändring sker. Innan har ideologin varit så stark att den helt tryckt undan logiskt tänkande. Så till den milda grad att Per Kågeson t.o.m. satt sig själv som kampanjgeneral i sin brinnande övertygelse. Och nu kampanjar han om en annan övertygelse.

    Man kanske skulle blivit hjärnforskare istället. Om 40 år sitter jag måhända som gammal gaggig gubbe och undrar varför Greta Thunberg plötsligt gjort en helomvändning och propagerar att det hon ville ha gjort nu var fruktansvärt fel att genomföra och hoppas att andra unga (och gamla) ideologister byter åsikt. 🙂

  10. Otroligt. Pinsamt ja men det är väl kriminellt också.
    Att göra syntetiskt bränsle känns mycket intressant, det borde väl gå att sälja koldioxidfri disel. Starta upp Oskarshamnverken och pumpa koldioxid ur havet. Misstänker att det är väldans ineffektivt men har man massa av energi så borde det gå.
    Det rör på sig i Sverige: https://www.di.se/ledare/valkommen-koalition-for-svensk-karnkraft/

  11. Hej.
    Bra att man börjar diskuteras från lösningsperspektivet.
    Att som hittills främst diskutera hur mycket mindre CO2 vi skall släppa ut är väldigt bakvänt, vi måste ha alternativ vi kan ju inte bara slopa 80% av energianvändningen. (80% är globala andelen för kol, olja, gas!)
    För att klara det krävs så billig energi att det kan konkurrera med fossila bränslen. Att åstadkomma det med intermittent kraft som kräver att man lagrar via t.ex Väte cykel är mycket ineffektivt, jag har sett siffror på <25% verkningsgrad för att först generera väte av el, lagra väte och till sist åter generera el. Har någon en bättre siffra ?
    Att generera syntetisk diesel låter ju intressant men vad har man för verkningsgrad på det ?

    Liten snabbkalkyl för syntetiskt bränsle diesel med mål pris 3 kr/liter I produktionskostnad :
    En liter diesel motsvarar ~10 kWh. Om vi ansätter en effektiviteten att generera syntetiskt 20% ger det att vi behöver 50 kWh för en liter diesel. Vi behöver då 6 öre per kWh i input kostnad så får man 3 kr/l.
    Detta är ungefär en tiondel del av dagens kostnader på sol/vind-el, lång väg kvar…

    Om vi skall bli av med fossil baserad energi har vi ett gigantiskt problem framför oss, dagens miljödebatt handlar mycket om att minska, men det är ju sluta använda som är målet.Då krävs större omtag/satsningar/innovationer där kärnkraft givetvis måste vara en av dem.

  12. Hej Kalle

    Så sant. Det gäller att börja i rätt ände och spara det minst viktiga till sist. Personbilarna står trots allt för en ganska liten del av utsläppen (mindre än ett ton koldioxid per person med dagens relativt gamla fordonsflotta och neråt ett halvt ton per person med moderna dieselbilar). Att byta kolkraftverk mot kärnkraftverk och elektrifiera industrin ger ett sanslöst mycket bättre utbyte. Det är förresten det vi har gjort i Sverige.

    /göte

  13. Hittade en gammal sida med CO2-data. Ser ut som USA:s största utsläppskälla släpper ut mer, 25,3 miljoner ton, än Sveriges totala utsäpp från transportsektorn. https://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-11/cfgd-crc111207.php
    Håller med, vore bra att börja med det viktigaste först än att göra symbolåtgärder.

  14. Anders:
    Angående att byta åsikt:
    Jag tror att mycket handlar om att för 40 år sen hade Harrisburg havererat och man började fråga sig var man skulle göra av avfallet.
    Man såg risker med kärnkraften, och att ett haveri kunde få väldigt stora konsekvenser.

    Samtidigt så var den globala uppvärmningen och koldioxidutsläpp inget man överhuvudtaget hade en tanke på. Åtminstone så var det inte på tapeten så som det är idag.
    Idag är det CO2 utsläppen som är prio ett.

    Dvs förutsättningarna har ändrats en del på dessa 40 år.
    Och med generation 4 så lägger man ytterligare fördelar på kärnkraftens sida.
    Även jag vara för linje tre när det begav sig…
    Men när fan blir gammal blir han religiös säger dom väl 🙂

  15. Liten fundering kring Kalles inlägg, är effektiviteten bara 20 %? Annars känns det rätt bra att kunna producera syntetisk diesel i Sverige och inte vara beroende av import. Har ni kollat på ECO-oils tänkta produktion?

  16. Angående Kalles intressanta inlägg.
    Det skulle behövas lite politisk vilja vad det gäller produktion av syntetiskt bränsle.
    Skulle man skippa alla skatter så skulle produktionen kunna kosta betydligt mer och fortfarande gå att sälja till ett vettigt pris.

    Men grundproblemet ligger ju kvar, vi måste ha tillräckligt med ren energi att stoppa in.
    Annars är det ju ett smidigt sätt att minska utsläppen från transportsektorn utan att behöva byta ut hela fordonslottan.
    (det kostar som sagt utsläpp att bygga batterier och bilar)

    Det gäller även tågen, det många missar är att det fortfarande är stora delar av tågnätet som inte är elektrifierat och där man kör med diesellok

  17. Mer resonemang (bl a i kommentarerna) om Ringhals kostnader http://nejdetkanviinte.se/2019/05/13/miljopartiet-och-hederligheten/

  18. Läs gärna Lars Calmfors i dagen DN – äntligen en ”stor” debattör som ser mera nyktert på problemet och vad vi i Sverige kan åstadkomma.
    Syntetisk diesel med bra produktionsverkningsgrad vore ju en kanon gåva vårt energisystem !

  19. Mikael,

    du sätter precis huvudet på spiken. ”Det var inte uppe på tapeten.” Det jag påpekar är att all fakta fanns då också, men folk som inte orkar ta reda på faktan bildade sig bara en uppfattning på vad media (vilket oftast än ideologer) skriver.

    Då var det mer försurning från utsläppen, men även koldioxidens växthuseffekt var känd sedan länge. RamaNathan gjorde redan 1976 sin första datormodell (bandmodell) av koldioxiden inverkan. Thoriumreaktorer har varit känt sedan kärnkraften startade. Fast då ville man ha kärnvapen och då dög inte Thorium.

    Du hade en åsikt på den tiden och (om du var tillräckligt gammal för att rösta) så röstade du för den åsikten. Mycket värre var det med Per Kågeson som t.o.m. kampanjade för sin brinnande övertygelse trots att han inte hade tillräckligt på fötterna. Han hade inte läst på så han visste inte vad han gjorde, men en åsikt hade han, och den skulle tryckas in i varenda svensk.

    Har man lärt sig något? Nej, såklart inte! När det gäller klimatförändringarna gör man exakt samma sak igen. Ingen läser på och om 40 år säger Greta Thunberg & Co att media gav det här intrycket (koldioxid står för 100% av klimatförändringen och inget annat inverkar) och vi orkade inte läsa på själva. Men en brinnande åsikt har de, och de gör vad som helst för att påtvinga alla andra den! Sådana person är förödande för mänskligheten.

Leave a Reply