Något verkar ha hänt i klimatdebatten, speciellt hos Sveriges Radio och i några av våra dagstidningar. Plötsligt lanseras de mest säregna överdrifter från ganska obskyra håll, samtidigt som det är förhållandevis tyst om IPCC och de traditionella varningarna. Någon ser ut att ha lagt in ”en växel till”.

Skrämmas mer
Tanken är väl att vi inte är tillräckligt skrämda ännu. Det var åtminstone ämnet för ett inslag i Sveriges Radios P1 häromsistens. Två klimatorienterade forskare och en journalist verkade rörande överens om att debatten måste ”spetsas” med fler katastrofer för att inte klimatfrågan skall försvinna från folks medvetande. Och i det läget finns det ingen anledning att sky några medel.

IPCC håller tillbaka
Samtidigt har vi sett en del ganska moderata uttalanden från de forskare som är knutna till IPCC (FNs klimatpanel). Effekten från koldioxiden är kanske inte fullt så stor som några av de mera aparta modellerna hävdat och avsmältningen från Grönland och Sydpolen kanske inte är så mycket större än den är i verkligheten. En del tidiga katastrofteorier förnekas till och med rakt av. Det här borde rimligen göra klimatpanelen och klimatmodellerna mera trovärdiga.

Till och med Gudrun
Men i TV, radio och tidningar lyser moderationen nästan helt med sin frånvaro. Alla oväder och bränder beror fullt ut på den globala uppvärmningen. Att haven trilskas med att inte stiga som det var tänkt innebär bara att det snart blir ännu värre.

Härom dagen lyckades till och med SVT ge den globala uppvärmningen skulden för att en mängd bilar blev förstörda i Halmstad under stormen Gudrun för snart 13 år sedan. Bilarna stod uppställda i hamnområdet och blev delvis dränkta av havet. Att stormen från väster orsakade extremt höga vattenstånd skulle på något magiskt sätt ha berott på den globala uppvärmningen.

Och visst var vattennivån hög under stormen Gudrun. I Halmstad förstördes tydligen mätutrustningen av stormen, men vid Ringhals var vattenståndet enligt SMHI hela 165 cm över medelvattenståndet. Det var nästan lika mycket som noteringen från Göteborg-Ringön 1914 (+169 cm).

1976 hade förresten Göteborg vid ett tillfälle en bottennotering åt andra hållet, med -112 cm. I Varberg inträffade bottennoteringen år 1900 (-117 cm). Allra värst var Ystad, med -142 cm annandagen 1902. Fast Kalix var heller inte dåliga, med -126 cm 14 januari förra året.

I genomsnitt har vi däremot inte sett några höjningar av vattennivån runt Sverige de senaste hundra åren, tvärtom. Havet har visserligen i betydligt mer än 100 år stigit med i genomsnitt 1,6 mm per år, men landhöjningen är större än så i det mesta av landet. I Göteborg innebär det att den upplevda havsnivån idag är 14 cm lägre än för hundra år sedan. Allt enligt SMHI.

Lätt att vederlägga
Varför går man då ut med så här uppenbart felaktiga uppgifter. Historiska data visar ju att stormarna Gudrun och Per var helt naturliga väderfenomen, utan koppling till någon global uppvärmning. Statistiskt sett är i så fall avsaknaden av stora stormar den senaste tioårsperioden märkligare.

Och visst hävdar klimatmodellerna att vi kommer att se stigande havsnivåer. De hävdar till och med att vi redan borde sett dem för ett par årtionden sedan. Men i verkligheten har vi inte sett något onormalt ännu. Tvärtom visar t ex SMHIs mätdata en ovanligt liten ökning den senaste tioårsperioden. Men också det är helt normalt.

Över huvud taget är det svårt att förstå varför man påstår saker som är lätta att vederlägga med objektiva data. Man kan alltid säga att något skall hända i framtiden. Enda risken med det är att man vid någon tidpunkt måste svara på frågan varför det inte hände. Men att påstå att något som bevisligen inte har hänt ändå har inträffat – det kan rimligen aldrig öka trovärdigheten för någon.

Orkaner och bränder
När det gäller ökad frekvens av tropiska orkaner och bränder kan det möjligen vara en aning lättare att påstå saker. Det finns forskning som säger att ökad vattentemperatur ger fler tropiska orkaner och att torrare väder ger rimligen fler bränder.

Samtidigt är det alltid bra att kasta ett öga på historisk statistik och verkliga data. I år har vi haft ovanligt många tropiska orkaner över Atlanten, men säsongen är ändå inte extrem. Den kommer dessutom efter en tioårsperiod med ovanligt få tropiska orkaner. Hittills kan man alltså inte säga att något ovanligt har inträffat. Det är fortfarande ”business as usual”.

Och att bränderna i Kalifornien skulle bero på extrem torka på grund av global uppvärmning stämmer heller inte. Tvärtom beror de på att det regnade ovanligt mycket i Kalifornien de senaste par åren. Det gjorde i sin tur att gräs, buskar och träd bredde ut sig. Vackert, men farligt i en normalt sett torr miljö .

Så när den helt normala torkan återkom fanns det efter en tid massor av torrt gräs och torra buskar. Sådant brinner fantastiskt bra visade det sig. Jobbigt, men inte ett dugg märkligt.

I våras talades det till att börja med en hel del om att storbränderna i Portugal berodde på global uppvärmning. Men efter en tid fick till och med tidningarna gå med på att orsaken var den storskaliga utplanteringen av extremt brandfarliga eukalyptusträd.

Så här ett antal månader efteråt verkar många ändå vilja smyga in de här bränderna på den globala uppvärmningens skuldlista. Man kan ju alltid hoppas att ingen kollar.

Undergångsteorier
Det finns ganska gott om forskning som stöder teorin om att koldioxid och andra växthusgaser orsakar global uppvärmning. Det finns också hyfsat många varnande exempel som kan peka på problem med alltför stora utsläpp av växthusgaser.

Men alldeles för ofta verkar det här inte räcka till. Exemplen är för tama och modellerna leder inte snabbt nog till Harmageddon. Då tar man i ända från tårna, med sådant som skulle kunna vara sant om det bara hade varit det.

Och så sällar man sig till alla de andra domedagsprofeterna i historien.

Måste ha rätt
Här kommer vi också till ett grundläggande problem med domedagsprofetior och domedagsprofeter. En domedagsprofet kan aldrig acceptera att ha fel.

Den som lanserar en saftig domedagsprofetia satsar också hela sin trovärdighet på att domedagen verkligen skall komma. Det värsta som kan hända är inte domedagen, utan att domedagen inte kommer.

Det här skiljer sig en hel del från vanlig vetenskap, där en vetenskapsman ställer upp en hypotes och sedan blir glad om någon kan motbevisa den. Ja, kanske inte så där jätteglad, men världen går i alla fall inte under för att hypotesen motbevisas.

En sektledare som en viss dag har samlat sina skaror i väntan på Harmageddon har inte så ruskigt mycket trovärdighet kvar dagen efter. Därför gäller det att verkligen, verkligen vara säker. Hittills har ingen lyckats.

Ta inte i för mycket
Jag kanske får ge ett par råd till media och till de mest trosvissa domedagsprofeterna. För det första – hävda inte sådant som lätt kan motbevisas. Det innebär bara att folk förr eller senare misstror allt man säger. Också sådant som är vettigt och rimligt.

Och viktigast av allt – faktakolla också sådant som ni tror på av allt ert hjärta. För en tidning eller ett TV-bolag bör inte ändamålen helga medlen.

Det finns förstås en väg runt alltsammans och det är att skapa en ny religion. Då blir plötsligt det mesta tillåtet.

Fast det kanske redan har hänt.

Filed under: Göte Fagerfjäll