Ännu så länge har det kanske inte varit så fantastiskt varmt och inte alltid så soligt heller, men det är ändå härligt. I söndags var jag ute en sväng med kajaken och det funkade bra, trots att det blåste något alldeles infernaliskt. Eftersom jag hade en lättviktig femåring i ”framsitsen” gällde det att hålla nosen mot vinden, men återigen – det är inget större problem.

För en stund sedan köpte jag en halv special i korvkiosken vid Mariaplan. På sjuttiotalet, när jag bodde i Göteborg var det allmänt känt att den korvkiosken hade stans bästa halv special och det verkar gälla ännu, även om priset gått upp en del. Plaskdammen vid Mariaplan var som vanligt full med barn, precis som varje sommar.

Internet
Som ni kanske förstår har jag alltså dragit nytta av möjligheten att arbeta några dagar ”på distans”. I eftermiddag fortsätter vi från västkusten ner till Blekinge och där hade vi tänkt att fira midsommar. Där har vi också numera en alldeles utmärkt fiberuppkoppling, så det går egentligen lika bra att arbeta därifrån som från Stockholm.

Det är märkligt hur snabbt man glömmer hur det var innan Internet och mobiltelefoni. För att inte tala om vettiga datorer. Det räcker att gå tillbaka till nittiotalet för att hitta en arbetssituation som var helt annorlunda jämfört med idag.

Diskett och bilder
1991, när vi startade Elektronik i Norden, hade vi redan bestämt oss för att i huvudsak arbeta på distans. Vi som startade tidningen byggde upp egna lokala kontor och sedan träffades vi när det behövdes hos Thore (Thore Rösnes) i Sundbyberg. Alla hade vi ju datorer och ordbehandlare (Jag skrev i början mest på Atari-datorer), så det var inga problem att skriva och lagra. Åtminstone inte så längre lagringsmediet var disketter.

Men att skicka data var betydligt svårare och bilder skall vi bara inte tala om. De digitalkameror som fanns var jättedyra och dåliga. Att skicka bildfiler var dessutom inte att tänka på.

Så en normal artikel började för min del ofta med ett pressmöte där jag fotograferade och antecknade. För säkerhets skull hade jag alltid två kameror, en med svartvit film och en med färgfilm. I början av nittiotalet gick det i och för sig att trycka svartvitt från färgfoton, men resultatet blev kasst.

När bilderna var framkallade och kopierade var det bara att välja en eller ett par vettiga bilder och skriva referensnamn på baksidan. I artikeln gällde det att bildreferenser och bildtexter stämde ihop. Sedan var det bara att lägga disketten med texten och bildkopiorna i en mapp och köra till Erik med mappen. När han var klar med layouten körde han (eller någon annan) till tryckeriet med resultatet.

BBS före Internet
Det här låter kanske som stenålder, men så här såg det ut för inte så länge sedan. Och innan alla lyckades bli uppkopplade via Internet hade vi en ganska lång period av modemöverföring och BBS-system.

Många minns säkert de BBS-servrar som användes av diverse datanördar (och ”vanliga” ungdomar). I kommunikationsprogrammet Procomm Plus fanns källkoden till en användbar BBS-server och den modifierade jag för att passa redaktionen. Det var ett lyft att ha en gemensam filserver och 14,4 kbit (eller t o m 28,8 kbit) räckte till och med för att sända bilder (i början scannade). I början av 2000-talet var digitalkamerorna tillräckligt billiga och tillräckligt bra för att använda som standard. För min egen del gick jag över helt år 2004.

Enkelt flöde
Det arbetsflöde för tidningar och journalister som vi idag ser som självklart har alltså inte särskilt många år på nacken. För oss blev det faktiskt bara en dryg tioårsperiod, innan det var dags att lämna papperstidningen och gå helt över till webb och nyhetsbrev.

Idag är det en självklarhet att ha alla verktyg med sig och dessutom en tillräckligt bra uppkoppling för att kunna göra vad som helst var som helst.
Men så har det inte alltid varit.

Nästa nyhetsbrev kommer den 4 augusti, men vi håller webben uppdaterad under sommaren. Fram tills dess – se till att ha en riktigt härlig sommar!

Filed under: Göte Fagerfjäll