De senaste dagarna har media dominerats av undergångsrapporter från Grekland. Därför är det extra kul att tala med ett av de många högteknologiföretag som faktiskt finns i Grekland.

Jag träffade tidigare i dag Nikos Vokas, från IoT-företaget eConais. eConais har sitt huvudkontor iPallini, strax utanför Aten, men teknikutvecklingen har sin bas i den dynamiska högskolestaden Patras, i norra delen av Peleponessos.

– Patras har en mångårig tradition av elektronikutveckling och samarbete mellan högskola och industri, säger Nikos Vokas. Det gäller också mjukvaruutveckling, inte minst på embeddedområdet.

Optimera
eConais har specialiserat sig på kompletta lösningar för Internet of Things. Företaget tillverkar olika typer av moduler, från extremt små (9×9 mm) till betydligt större. Men det genomgående är att man levererar kompletta lösningar med optimerad mjukvara.

– Vi tillverkar inte eget kisel, men vi ser till att dra maximal nytta av de komponenter som vi väljer, säger Nikos Vokas. Ofta går det att göra förbluffande mycket med de processorer som normalt sett bara används för att sköta till exempel kommunikationsprotokollet. Genom att optimera kan vi hålla ner både energiförbrukning och pris.

eConais är inte särskilt välkänt i Sverige, men företaget har funnits länge och har ganska många års erfarenhet av att tillverka sensorbaserade system. Fokus ligger idag på WiFi-baserade IoT-system och företaget har kompetens hela vägen från sensortillämpningar till molnapplikationer. Nikos Vokas ser en mycket ljus framtid både för företaget och för den IoT-revolution han tror så starkt på.

Oliver
Den som tror att Grekland bara består av korrumperade politiker och ineffektiva statliga företag har alltså fel. Men det är klart – inte behöver man gå särskilt långt för att hitta märkligheter. Landet har till exempel relativt höga skatter som ingen betalar, ett statligt järnvägssystem med förbluffande många anställda och minimal effektivitet och en tradition av ”småmutor” som ställer till det lite överallt.

Men när jag tänker på Patras och Peleponessos är det varken elektronik eller politiker som kommer först upp till ytan. i stället är det mina många och långa vandringar över Peleponessos på sjuttiotalet. Den härliga lukten av timjan i luften gjorde vandringen till ett rent nöje och maten i byarna var magnifik (det är den säkert fortfarande). Grekland har de godaste oliverna (Kalamata på Peleponessos), de bästa tomaterna och den läckraste fårosten. Faktum är att jag till och med lärde mig att tycka om det kådsmakande Retsinavinet.

Fantastiskt land
Nu var det många år sedan jag var i Grekland ”på allvar”, men jag har aldrig hittat något annat land där det är så lätt att trivas. Jag strosade till exempel runt en vecka i den märkliga klosterstaten Athos (på halvön Agion Oros i norra Grekland). Dit får inga kvinnor komma, inte ens hondjur (de lyckades inte med katterna och inte heller med vägglössen). Jag har faktiskt gått upp till den snöklädda toppen av Mount Olympos (jag såg inga gudar) och 1975 hade jag tänkt spendera en eller ett par veckor i Grekland, men fastnade i mer än två månader. Det höll på att bli betydligt mer.

Låt oss bara hoppas att Grekland får slippa statsbankrutt och ekonomisk ruin. Det finns andra länder som gjort sig betydligt mera förtjänta av sådant. Grekland bör kunna tjäna tillräckligt mycket pengar på turism, kultur, mat och högteknologi. Åk dit!

Filed under: Göte Fagerfjäll