Jag brukar ibland skriva om Intels problem med minskande PC-marknad och företagets många dåliga beslut genom åren. Men jag brukar också sluta med att Intel alltid kommer tillbaka.

Och den brasklappen får man väl vara glad för. Det senaste resultatet var ruggigt bra, med en PC-marknad som ser ut att hänga med ännu. Och när jag i går träffade ett antal höjdare från Intel blev jag nog rätt så övertygad om att de kommer att klara sig fint på servermarknaden också.

Mobilkomponenter åt skogen
Men nu får det vara nog med lovord. Den som känner för ett litet hånskratt behöver bara gå till mobiltelefonkomponenterna. Visst sålde Intel sådana komponenter för en miljon dollar, men vad hjälper det. Kostnaden låg på en miljard dollar. En faktor tusen åt fel håll.

Där kan vi sannerligen tala om vinstnivåer som till och med Löfven borde gilla. Eller det kanske bara är inom skola vård och omsorg som vinsterna bör hållas låga eller negativa.

Vi får väl se om Intel fortsätter med sin Ebberöds Bank-verksamhet inom mobiltelefoni. Ericsson hoppade ju av sin modemtillverkning, men kanske Intel anser sig behöva teknologin för IoT-satsningen. Och plånboken är fortfarande välfylld.

PC på steroider
Intels imponerande resultat förra kvartalet beror som sagt nästan helt på att PC-marknaden gick så bra. Och det är nog trots allt något som man knappast kan räkna med i framtiden. En väldigt stor del av PC-försäljningen lär bero på nedläggningen av Windows XP och det sätt som Microsoft tvingat alla användare över till Windows 7 och Windows 8. Fram tills förra året var majoriteten av PC-datorerna XP-bestyckade och många användare gick inte över till Windows 7 eller 8 förrän Microsoft lade ner supporten för XP i våras.

PC-försäljningen lär väl fortsätta på en hög nivå tills alla die-hard-användare av XP tvingats köpa nytt. Men det lär förhoppningsvis dröja några år innan Microsoft vågar sig på ett så radikalt grepp igen. XP-hanteringen har inte ökat antalet glada Microsoftkunder.

Vad är en växel?
Det intressantaste tillväxtområdet för Intel ligger nog ändå på serversidan. Där trodde jag faktiskt att fler spelare (t ex ARM) skulle komma in, men så verkar det inte bli. I stället ser det ut som om Intel befäster ställningarna bland dataservrar och sakta arbetar sig in på nätverkssidan också.

Orsaken till det är väl i grunden densamma som på PC-marknaden. Mängden programvara växer och för att användarna skall byta arkitektur krävs antingen att någon annan kan tillverka något som är radikalt mycket bättre eller att Intel slutar att utveckla sina komponenter och sin process. Så verkar det inte bli.
Och det där med telefonväxlar. Visst är det praktiskt att kunna använda samma servrar på alla nivåer (även om det inte är optimalt). Kinesiska tillverkare av serverkort (serverblad) har lyckats att trycka ner priserna ordentligt, trots att processorerna kostar en slant.

Om vi dessutom går ett steg längre och köper hela servertjänsten från någon som har hittat låga elpriser och bra kylmöjligheter. Ja då är det plötsligt ruggigt intressant att arbeta med så standardiserade prylar som möjligt. Och det är ju bra.

Åtminstone för Intel.

Filed under: Göte Fagerfjäll