Vem kunde väl tro att SMS skulle bli en sådan jättesuccé? Och vem kunde väl tro att vi skulle ha datorer i vartenda hem? Och vem kunde väl tro…

Visst är det märkligt hur många av de stora förändringarna som inte är självklara förrän efteråt? När man läser historieböcker och lyssnar på expertkommentatorer (som t ex SVTs superexpert Mats Knutsson) kan man kanske få för sig att utvecklingen är förutsägbar, men det gäller bara när den väl har hänt. Förbluffande mycket beror på något som en person eller ett företag råkar göra. Och otroligt mycket beror på ett antal grundläggande förutsättningar, som fri konkurrens, demokrati, utbildning och en tradition av idogt arbete.

Skapa förutsättningar
Och vart vill jag då komma med de här självklarheterna? Jo, ett stort problem är att alldeles för många, framför allt i mediabranschen, inte verkar förstå att det är självklarheter. Man argumenterar som om planekonomin fortvarande var ett intressant alternativ och inte en historisk katastrof. Och man argumenterar som om allt det vi har runt oss är självklarheter utan större värde.

Jag brukar roa mig med att läsa historieböcker och ett par av de intressantaste jag läst den senaste tiden är Niall Fergusons ”Civilization” och Kristian Gerners ”Ryssland, en europeisk civilisationshistoria”. Fergusons försöker i sin bok hitta de viktigaste ”killer applications” som är basen för västerlandets framgångar och Gerner försöker hitta orsaken till Rysslands och Sovjetunionens svårigheter att hitta en väg som leder framåt. Och bägge böckerna visar på ett både intressant och ganska skrämmande sätt hur lätt det är att ta saker för givna.

Det bästa (eller värsta) exemplet är förstås Sovjetunionen. Där lyckades man på ett effektivt sätt visa vad som blir resultatet när man medvetet förstör allt det som vi i västvärlden ser som så självklart att vi inte ens tänker på det. Äganderätt och fri konkurrens ersattes av statligt ägande och planekonomi. Frihet och demokrati förvandlades till ett skämt. Resultatet blev en stat som var fantastiskt bra på att tillverka vapen, men fullständigt värdelös på det mesta annat. Och där alla försök att skifta över till det som vi ser som ”normalt” landar i kriminalitet och rofferi.

Riv upp och börja om
Att riva upp allt och starta om från grunden är alltså inte lätt. Även de mest välmenande revolutioner har en ovana att sluta i katastrof. Och tyvärr finns det ingen som är så kunnig och altruistisk (inte ens Mats Knutsson) att han eller hon kan skapa en fungerande plan för allt i ett samhälles utveckling. Infrastruktur, försvar och upprätthållande av lagar måste planeras, men ekonomi och företagande går inte att planera.

Som tur är har vi här uppe i Norden inte gjort några alltför allvarliga försök att vända upp och ner på allt och starta om från grunden. Jag minns visserligen från min tid i SSU i början av sjuttiotalet hur vi försökte få ledningen att kräva planekonomi, men som tur var blev det inget av med det.

Idag är det väl framför allt den mer rabiata delen av miljörörelsen som vill vända upp och ner på allt, men det kommer man förhoppningsvis inte att lyckas med det heller.

Förbättringar och konkurrens
Nej, det är nog bara att inse att förbättringar och konkurrens är betydligt effektivare vägar framåt än att göra revolution och starta om från grunden. Det här har vi inom elektronikindustrin inga problem att förstå. De senaste trettio årens fantastiska utveckling är helt och hållet baserad på stegvisa förbättringar och stenhård konkurrens. Den som inte hänger med åker ut och den som försöker lansera något som inte är ekonomiskt försvarbart kommer aldrig in. Så enkelt är det.

Eller…?

Filed under: Göte Fagerfjäll