Fräs till Jul

Att något så mekaniskt som en gammal fräs från Storebro Bruks AB kan få mig att bli formligen lyrisk är fascinerande. Den omkring 750 kilo tunga pjäsen tillverkades 1975 och har sedan dess säkert sett flera operatörer än jag kan räkna.

Fräsen är fortfarande helt modern, låt vara att den inte är utrustad för CNC-styrning, den saknar RS-232-anslutning, den saknar magnetiska digitalskalor för positionering och den har en helt mekanisk växellåda med 20 växlar för varvtalsstyrning. Men den är helt modern när det kommer till fräsresultat.

Linux och en gammal fräs, var finns kopplingen. Att börja fräsa i metall innebär att jag är tvungen att ha ritningar. Att svarva utan ritning kan gå an så länge det gäller en ljusstake till jul eller kanske ett bordsben. Då räcker det med en skiss på ett papper eller kanske rent av bara en idé i huvudet. Den tredimensionella världen och rattandet av en fräs är en helt annan sak.

Jag inser snabbt efter att ha provat att göra några fyrkanter i järn att CAD inte bara är något för produktions-folket. Även en hobbymaskinist behöver en korrekt och måttsatt ritning.

linuxcnc.org

Dags att börja leta programvara. Jag hittar LinuxCNC.org en veritabel guldgruva med information. Det finns även andra som anser att alla pojkar ska ha en fräs. Är den inte redan digitalt styrd får man bygga till. Ibland bygga om och komplettera.

Att den öppna källkoden hittat till den mekaniska världen startade i USA för snart 10 år sedan. I den numeriska styrningens vagga, på 1960-talet, utformades vad som blev RS274D till ett av språken för att styra en tillverkningsmaskin. Många valde att utveckla egna dialekter, behovet och intresset av att kunna byta styrprogram över tillverkargränser var säkert litet. Språket har dock överlevt och idag baseras programvaran från LinuxCNC.org, som kallas EMC2 (Enhanced Machine Control), på en variant av RS274NGC (Next Generation Controller). EMC (the Enhanced Machine Controller) skapades från början av NIST (the National Institute of Standards) en av avdelningarna i den Amerikanska administrationen. På hemsidan för LinuxCNC finns en historik för den som vill veta mer.

Ska man tro vad som sägs i dokumenten för EMC2 är det inte bara ett i raden av CNC-program. Nära nog allt som har med styrning av servo eller stegmotorer kan kontrolleras. Det må sedan vara robotar eller vad som ligger mig närmare, en treaxlig styrning av min fräs.

Plattformen som LinuxCNC helst vill stödja är Ubuntu 8.04 på grund av dess långa underhållsavtal och man avråder från att uppgradera. Det finns inte så stora motiv att uppgradera, här är problemet realtidsprestanda. Med färdigbyggda patchar för realtidsstöd från RTAI.org räcker det med äldre maskin för att nå de 10-15 mikrosekunder i svarstid som behövs för att kunna använda PC-styrd stegning av motorer.

Att slå samman världen av öppen källkod med tidiga Mekano-minnen och på samma gång tillverka mekaniska komponenter för mina embeddedprojekt är fantastiskt. Det är sanning, alla pojkar borde få en fräs till Jul. För mig själv handlar det om att förbättra mekaniken för min astrofotohobby. Att sedan kunna planera att använda Linux för att uppgradera min fräs till en CNC-dito blir mitt mest spännande Julprojekt detta år.

God jul och ett Gott Nytt År till alla mina läsare. Att störa Julfriden med skönsång från fräsens växellåda får bli mitt bidrag till årets sångprestation när Benjamin Syrsa, dubbad av Bengt Feldreich, river av ”Ser du stjärnan i det blå”

Filed under: Jan Zettergren, Linuxspalten