När Anand Chandrasekher från Intel beskriver samarbetet mellan Intel och Nokia får man en känsla av att Nokia helt är på väg att ta steget över till Intel-lägret. Men Kai Öistämö från Nokia är noga med att påpeka att samarbetet bara är ett av många.
För så är det numera. Alla mobiltelefontillverkare satsar på allt. Ingen vet vad som får genomslag hos kunderna och ingen har råd att missa en ”megatrend” eller ens en kortsiktig trend. Kampen mellan de olika mobiltelefontillverkarna är inte som förr en kamp mellan olika grundläggande system.
I stället är det numera användarna som bestämmer. Det system som blir mest populärt anammas av alla tillverkare. Och för att det skall fungera måste alla mobiltelefontillverkare ha både kompetens och färdigutvecklade produkter för alla viktiga system.
Ändå är det en stor nyhet att Nokia släpper in Intel. x86-processorn har hittills ratats av alla större mobiltelefontillverkare och Linuxversionen Moblin har heller inte haft några större framgångar. Men Intel är stora och starka och Nokia anser sig tydligen ha råd att hantera ytterligare en utvecklingslinje. Det kan ju bli en framgång. Dessutom innebär avtalet att Nokia får in en kil i Intels WiMax-satsning. Ännu så länge vill man bara tala om 3G/HSPA, men på presskonferensen var ändå LTE-undertonerna ganska starka.
För Intel är det naturligtvis livsviktigt att få med Nokia i sin mobilsatsning. Det räcker helt enkelt inte med företag som Benq, även om de är nog så viktiga. Alla vet att Benq och den typen av företag är ännu mycket mera benägna att vända kappan efter vinden än mobiltelefontillverkarna. Nokia ger en viss stadga och en känsla av uthållighet i satsning.
Och varför är det då så bråttom att visa stabilitet? Med risk att upprepa mig (se http://www.elinor.se/index.php/Radda-for-Android.html) hävdar jag nog att Googles Android-plattform är det i särklass största hotet. Android märks fortfarande knappast alls ute i återförsäljarled, men alla de stora mobiltelefontillverkarna arbetar med Android. Det gör också många utanför mobiltelefonvärlden. Om Android får framgång hos användarna står alla tillverkare beredda på att lansera produkter.
Därför gäller det för Intel att snabbt etablera Moblin som stabilt operativsystem och x86 som förstahandsval för plattformen. Samarbetet med Nokia innebär att de bägge företagen försöker få Nokias Linux-variant, Maemo, och Moblin att konvergera. Det bör på sikt öka stabiliteten hos Moblin, även om det kan bli tvärtom på kort sikt.
Både Intel och Nokia är noga med att påpeka att samarbetet gäller något nytt. Man skall inte ta fram mobiltelefoner eller netbookdatorer eller ens MID-enheter. I stället skall man ta fram nya fantastiska trådlösa enheter, baserade på Open Source. Och under den laddningen av snömos finns kanske en del att ta fasta på.
Inte minst är det intressant att se vilket genomslag Open Source-modellen har fått. Idag är det väl bara Microsoft och Apple som, åtminstone delvis, vågar strunta i Open Source. Bara den som vill göra allt själv (som Apple) kan välja att bortse från Open Source.
Det är också uppenbart att vi kommer att få se många nya paketeringar av mobiltelefon/dator och här ser Intel sin chans att ta upp kampen med ARM. Svårigheten för Intel är att man plötsligt får kompatibilitetsargumentet kastat i ansiktet på sig. De senaste 25 årens PC-kompatibilitet har inget större värde när man väljer att satsa på Linux i stället för Windows. Och på mobiltelefonsidan är x86 ett helt oprövat kort. Intel måste plötsligt visa att deras x86-processorer är billigare, snabbare och mera energisnåla än motsvarande ARM-processor. Det blir inte alldeles lätt.
Men återigen – det är till slut användarna som bestämmer och om Intel/Nokia kan ta fram tillräckligt läckra produkter kan de ta marknadsandelar. För Intel är  det oerhört viktigt. För Nokia handlar det mera om att satsa på alla hästar.

Filed under: Göte Fagerfjäll