Gå helskinnad genom krisen
Det finns företagare med sikte på att inte bara ta sig igenom krisen, utan även att få ut något gott av det hela. I min intervju (sid 43) med Erik Stenfors, vd för Hanza AB, trycker han hårt på att för den som tar sig igenom pågående elände väntar litet hårddraget guld och gröna skogar. Kvintessensen av resonemanget är att den som väntar för att se vad som händer är förlorare, den som agerar är vinnare. Men hur skall man agera om man inte vet hur framtiden ser ut?
Enligt Erik Stenfors väntar ett nytt företagslandskap, något som Hanza är väl förberett för tack vare sitt upplägg med all produktion utomlands, där lönerna för arbetare är lägre, medan planering, inköp, administration och ingenjörskraft finns i Sverige, som många gånger har lägre löner för välutbildade tekniker än vad Polen och baltstaterna har!
Den ökade globaliseringen har gjort att allt flyttas dit det är billigast. Men vad är billigast? Kina har ett antal år varit den verkliga magneten. Dit sökte sig många för att få sina produkter billigt producerade. Men i många fall kom de producerade enheterna fram alltför sent och man missade det viktiga marknadsfönstret. Det kan tyckas inte lika kritiskt för industriprodukter som för konsumentprodukter. Men det vore överdrivet att tona ned tidsfaktorn. Sena leveranser kan kosta böter och orsaka framtida kundbortfall. Därför ser vi nu många ta hem sin tillverkning från Kina för att i stället lägga den i vårt närområde. ”Många har insett att startkostnaden för att lägga över ett projekt till Kina ligger runt 200 000 kronor. Det går åt till resor, prototyper och inkörning. Resultatet är att man måste ha stora volymer för att det skall vara lönsamt” säger Robert Olsson, Frontside i en intervju på sid 44.
Ett möte med Otto Lilja (sid 46), säljansvarig för produktutveckling inom Prevas ger en inblick i hur ett konsultföretag resonerar när de anlitar logotillverkare för att producera en viss utrustning. För dem är det ytterst viktigt att knyta samman beställare (som definierar en produkt), konsult (som konstruerar produkten) och EMS-tillverkare (som skall producera kretskort och övriga delar). Faktorn ”time-tomarket” är så viktigt att de tre momenten görs parallellt. Drömmen om parallell utveckling har funnits länge och Prevas visar nu hur den är realiserbar. Förutsättningar är ytterst nära kontakter med EMS-tillverkaren. Därför undviker man i de flesta fall att producera utomlands, om det inte rör sig om mycket stora serier, vilket kanske är mera sällan för svenska beställare.
VOLYMPRODUKTER
Att starta en volymproduktion är många gånger dyr. Den kräver som
regel produktion av ett mindre antal enheter först för att trimma in processer och införa nödvändiga korrigeringar. En parallell utveckling på detta stadium är att föredra.
Produktion av elektronik i mycket stora serier har en annan dimension. Vissa enheter blir helt enkelt så billiga att de slår ut alla liknande produkter. Vi har sett hur mobiltelefonerna blev en konsumentprodukt och därmed en produkt som billigast produceras i Asien. Nu står telekomtillverkare inför en ny utveckling femto- eller pikoceller. Basstationer för exempelvis LTE eller Wimax kommer att ha låg effekt men förekomma i mycket stora antal för att skapa god radiotäckning. Produktionen av dem lär hamna i länder där det är billigt att volymproducera. Att utforma stationerna så att de blir programmerbara gör att de kan användas för olika standarder.
Den utvecklingen har vi sett länge inom industrisektorn, där standardiserade kretskort får ett brett användningsområde tack vare mikroprocessorer eller FPGA-kretsar. Multiprocessorlösningar i kombination med snabbare FPGAer ersätter alltmer dedicerade lösningar av exempelvis basbandsdelen i ett radiosystem.
Låt oss för ett ögonblick lämnar dessa jordnära lösningar för att blicka in en bit i framtiden. Då och då ser vi radikalt nya lösningar dyka upp som skakar om etablerade uppfinningar. En sådan var Apple som med sin iPhone visade att en mobiltelefon kunde se ut på ett helt annat sätt än tidigare. Verkligt omstörtande för mobiltelefonbranschen kan Android, initierat av Google, komma att bli. Google sägs kunna ge statistik om hur personer i ett visst område exempelvis använder sökord som influensa. Så skulle man då kunna spåra hur en epidemi geografiskt sett förflyttar sig – om ryktet är sant. Synsättet skulle kunna tillämpas på en rad olika områden för att ge information om tänkbara utvecklingsriktningar (att sälja kommersiellt), terrorister eller militära hot. Om detta tillämpas i stor skala skulle vi kunna vara övervakade på ett sätt som vi aldrig tidigare har varit. Så snart vi exempelvis går in på exempelvis facebook skulle vi kunna bidra till kartläggning av mönster som kan ge stor påverkan på vår kommersiella omvärld. Ytterst kommer detta även att beröra vår elektroniksektor, både kommersiellt och tekniskt.
Filed under: Gunnar Lilliesköld, Ledare
Hej,
Varför är språket i Elektronik i Norden så fattigt in i Norden? Jag är less på alla engelska ord som det vimlar av i texterna. Varför inte använda tex inbyggd eller annat passande istället för embedded? Mitt förslag är att ni skalar bort onödiga engelska ord och uttryck och anlitar språkgranskare, om ni själva inte har den kompetensen. Dom elektroniska ordböckerna tycks inte hänga med, så man kan inte vara beroende av dem enbart. Ni skulle kunna gå i bräschen för en rensning av elektronikspråket, som ju inte är bättre i andra tidskrifter heller. Ni kunde även bland läsarna efterlysa förslag på svenska översättningar till dom nya engelska ord som dyker upp och inte är översatta ännu och tillsammans med Svenska Akademin, eller vilka det nu är som fastställer nya ord, se till att svenskan inte blir allt fattigare som språk och att Elektronik i Norden skulle vara roligare att läsa.
MVH
Martti Soininen