Beskedet att Synopsys köper Synplicity får väl ses som det slutliga beviset på EDA-marknadens konsolidering. I allt högre grad försvinner modellen med fristående verktygstillverkare som medverkar i alla konstruktionsflöden. I stället får vi se kompletta flöden från en och samma tillverkare.
Den här utvecklingen är på samma gång naturlig och olycklig. Fördelen med separata fristående ”spetsföretag” är att de kan koncentrera sig på en sin speciella del av problemet. Eftersom de står fria från de ”tre stora” kan deras verktyg integreras i alla flöden. Det ger en stor potentiell marknad. De breda EDA-tillverkarna, framför allt Cadence, Synopsys och Mentor (och Magma), kan koncentrera sig på de övergripande problemen.
Men, modellen har också problem. Ett företag som Synopsys kan inte förlita sig alltför mycket på fristående verktyg från till exempel Synplicity. Om i det läget ett företag som Cadence köper Synplicity ligger Synopsys illa till. Exempel på den här typen av beroenden finns det gott om i EDA-världen. När till exempel Cadence för många år sedan köpte autoroutern Specctra ställde det till ett elände för alla andra tillverkare som förlitat sig på Specctra. Och det var på den tiden nästan alla.
Att just Synopsys köper Synplicity är inte alls oväntat. De bägge företagen har de senaste åren samarbetat allt tätare. Det gäller framför allt den nya verifieringsplattformen, baserad på FPGA-prototypiering, där svenska Hardi har en central roll (Synplicity köpte Hardi förra sommaren). Synopsys har tidigare misslyckats både med hårdvaruprototypiering i form av ASIC-emulering och med FPGA-syntes. Synplicity har i sin tur misslyckats med en satsning på ASIC-syntes. Överlappet mellan de bägge företagens produktportföljer är numera minimalt.
Så vi får nog räkna med en fortsatt trend mot kompletta och färdigintegrerade konstruktionsflöden från de stora EDA-tillverkarna. Lustigt nog sker detta samtidigt som gränssnitten i de olika flödena blir allt mera standardiserade. Men tekniska argument och ekonomiska argument är inte alltid kompatibla.
Den viktigaste orsaken till uppköp är förstås att de stora tillverkarna vill bli större. Det finns en ”magisk gräns” som ännu så länge ingen riktigt lyckats komma upp i, trots försök med konsultverksamhet och IP-handel. I det läget är det alltid intressant att fylla ”hål” i det egna konstruktionsflödet med uppköp. Det är också traditionellt det sätt EDA-företag brukar växa. Men det är klart – en konsoliderad marknad blir samtidigt lite tråkigare.

Filed under: Göte Fagerfjäll