Äntligen kom det lite värme

Efter en alldeles ovanligt kall vår har vädergudarna äntligen bestämt sig för att visa hur det faktiskt kan se ut. Här nere i Blekinge har vi nu haft några dagar med sommarvärme och naturen exploderar i en fantastisk blomning. Värme är mycket bättre än kyla. På pandemifronten är det bara att konstatera att Sverige fortfarande är europaetta inom smittspridning så det får väl bli några ord om det också.

Men först några ord om väder och klimat. De flesta har väl lagt märke till att våren varit ovanligt kall. Efter rekordkyla i februari kom visserligen en period med lite hyfsade temperaturer, men sedan bar det av neråt igen. Till och med här nere i Blekinge hade vi nattfrost nästan varje natt så sent som förra veckan.

Det är förstås viktigt att inte blanda ihop väder och klimat och väderpresentatörerna har talat mycket om ”aprilväder” de senaste par månaderna. I media klassas ju alltid kallt väder som ”bara väder” och varmt väder som ”katastrofala bevis på klimatförändringarna”. Ändå kan det kanske vara intressant att titta på vädret. Till slut blev det ju lite väl många krystade kommentarer om ”aprilväder”.

Vek av neråt igen
Hur ser det då ut egentligen? Blir det inte ständigt varmare?

Jag brukar ibland kasta ett öga på temperaturkurvorna från UAH (University of Huntsville, Alabama) De baseras på satellitmätningar från 1979 och framåt och fungerar ganska bra. Framför allt ser man trender på ett rimligt sätt.

Då ser vi också att februari var en kall månad över hela jordklotet. Faktiskt 0,05 grader kallare än medeltemperaturen för genomsnittet av den trettioårsperiod som numera används som referens (1991-2020). De enda områden som avvek var tropikerna (-0,28 °C) och Australien (+0,29 °C).

Nu skall man naturligtvis inte bryta ut en månad på det sättet, men trenden det senaste året går utan tvekan neråt. Vi har en topp 2016 och en topp i början av 2020, men just nu är vi tillbaka på den långa temperaturplatån från 2001 till 2014. Sett över längre tid ser vi ändå en temperaturstegring med 0,014 °C per år. Det skulle indikera en global temperaturökning på 1,1 °C fram till år 2100.

De lokala variationerna är förstås oerhört mycket större än så. I Sverige har SMHI mätt upp apriltemperaturer så höga som +29 °C och så låga som -36,5 °C. Skillnader på 20 °C på samma plats men olika år är inte något konstigt.

Man kan kanske tycka att klimatdebattörer borde vara glada att se temperaturen vika av nedåt igen, men så är det inte alls. När det inte fungerar att extrapolera temperaturer tar man till andra och mindre uppenbara katastrofer. Det senaste året har media översvämmats med katastrofscenarier om smältande isar och till och med att jordaxeln förskjuts på grund av klimatförändringar. Den senare profetian kommer från Per Bolund så den har inget med den verkliga verkligheten att göra.

Stor smittspridning
Men låt oss byta ämne. Pandemin grasserar fortfarande på många håll i världen och det kan kanske vara intressant att ta en titt på hur Sverige klarar sig i konkurrensen.

Den stora frågan just nu är väl hur Sverige kan ha en så hög smittspridning under så lång tid. Sedan någon vecka tillbaka är Sverige obestridlig europaetta inom smittspridning efter att Cypern (som var vår enda ”stora” konkurrent) fått ordning på sin smitta. I världen ligger vi på en omeriterande sjätteplats efter Seychellerna, Maldiverna, Bahrein, Uruguay och Kap Verde. Vi låg på åttonde plats för två veckor sedan. Övriga ca 200 länder har lägre smittspridning än vi.

För ett par månader sedan kunde vi peka på Storbritannien, som en period hade en ganska förfärlig smittspridning. Det är inte lika skojigt idag. Storbritannien har med diverse metoder lyckats att trycka ner sin smittspridning från svenska nivåer (och mer) ner till bara sju procent av den svenska. Det är samma låga nivå som Finland och till och med något lägre än Japan och Norge.

USA ligger lite högre, på en fjärdedel av den svenska smittspridningen. Indien ligger ytterligare lite högre, på nästan 60 procent av den svenska smittspridningen. Fast när media talar om Indien handlar det förstås aldrig om smittspridning och dödsfall i förhållande till folkmängd. I stället används alltid de absoluta siffrorna. Med en befolkning på 1,366 miljarder invånare blir de absoluta siffrorna mycket mera imponerande.

Indien har alltså en smittspridning på samma nivå som Frankrike och dödstal en bit lägre än Frankrike. Ungern har mer än tre gånger så många döda per miljon invånare.

Stadigt höga nivåer
Varför ligger då Sverige så omotiverat högt när det gäller smittspridning och varför har det varit på det viset så länge? Sedan vi sent omsider började testa och samla in data har vi faktiskt aldrig sett några låga nivåer. Från senhösten 2020 har vi bara ett par gånger lyckats komma under 3000 fall per dag. Toppen låg på ca 6 500 fall per dag och sedan slutet av mars har vi legat runt 5 000 nya fall per dag.

Tyvärr har nog smittspridningen till stor del politiska skäl. Naturligtvis inte så att våra politiker medvetet låtit oss bli sjuka, men den dåliga smittspårningen och den totala låsningen när det gäller munskydd har hela tiden ställt till problem. I botten för alltsammans ligger rimligen den usla katastrofberedskapen.

För när pandemin slog till i början av förra året kunde vem som helst se att Sverige inte har någon fungerande beredskap mot stora och förutsägbara katastrofer. Den här gången var det en pandemi, men samma sak hade gällt om en fientlig makt hade attackerat oss eller om någon av de andra akuta katastrofer som vi känner till hade drabbat oss.

Det sprids i luften
Den här gången var det skyddsutrustning som saknades mest. Framför allt fanns det inga munskydd och det var rimligen orsaken till att både Folkhälsomyndigheten och ansvariga politiker spelade ner munskyddens betydelse. Trots att man redan från början visste att virus av den här typen normalt sett sprids via luften handlade allt om handhygien.

I pandemins början fick vi alltså vi höra att i stort sett hela smittspridningen skedde som kontaktsmitta. Tegnell hade inte hört talas om någon som smittats på buss eller tåg och det gjorde i sin tur att bristen på munskydd inte spelade någon roll (munskydd var snarare en riskfaktor). Det viktigaste var att tvätta händerna. Tvål och vatten var förresten lika bra som handsprit (som det också var brist på).

Det här lät väldigt konstigt redan då. Eller rättare sagt – det lät som ett avancerat önsketänkande eller värre. Den här typen av virus brukar ju i första hand spridas som droppsmitta i luften eller (ännu värre) som luftburen smitta.

Idag vet vi helt säkert att Covid-19 nästan inte alls sprids som kontaktsmitta. I stort sett all smittspridning sker via luften som droppsmitta (upp till ett par meters avstånd) eller som luftburen smitta (betydligt längre avstånd). I början av pandemin visste vi inte detta helt säkert. Vi visste bara att den dominerande smittspridningen med mycket stor sannolikhet var luftburen. Det borde ha räckt.

Självklarhet i Asien
Den uppenbara slutsatsen av att smittspridningen sker via luften är att vi bör undvika nära kontakter med andra människor och att munskydd bör användas när det inte är möjligt att hålla distans. Det här är en slutsats som de flesta länder i Asien drog för många år sedan och en slutsats som nästan alla länder i världen drog när den nuvarande pandemin drog igång.

I Sverige talade i stället expertmyndighet och politiker om att munskydd inte är hundraprocentigt effektiva, vilket är både fullständigt sant och fullständigt ointressant. På korta avstånd finns inga andra skydd och då gäller det att använda det som faktiskt fungerar. Det återkommande argumentet om att felaktigt använda munskydd skulle öka smittspridningen och att det därför var bättre att avstå helt var bara för dumt.

I grunden hade Sverige utmärkta förutsättningar att undvik smitta. En mycket stor del av befolkningen bor i villa och den absoluta majoriteten av resor sker via privatbil. Svenskar har bra datorkunskap, bra hygien, sjukvården fungerar trots alla dumheter ganska bra och vi har gott om utrymme. Till och med i städerna går det ganska bra att undvika trängsel. Och kanske viktigast av allt – de äldre bor för det mesta inte tillsammans med de yngre.

Nu lyckades myndigheterna klanta till det ändå, men det är i alla fall ganska lätt att se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Fysisk distansering är effektivt. Bil och cykel är bra.

Vaccin fungerar
I Sverige har vi lyckats vaccinera de viktigaste riskgrupperna. Det gör att dödstalen gått ner från orimliga till bara ganska höga nivåer. Övriga nordiska länder ligger på ungefär en sjättedel, men en del länder i Östeuropa har idag en mycket högre dödlighet än Sverige (trots mycket lägre smittal).

Att vaccinet fungerar märks speciellt om vi tittar på föregångsländerna Israel och Storbritannien. Bägge länderna råkade ut för smittotoppar och bägge lyckades i stort sett radera ut smittan med en kombination av vaccin, smittspårning och munskydd. Israel har en hundradel av svensk smittspridning och Storbritannien har en fjortondel.

Och vad kan vi då dra för erfarenheter av den svenska pandemihanteringen? Den mest uppenbara är väl att både politiker och ämbetsmän undviker att erkänna misstag. Den mest positiva är att vaccinering fungerar. Pandemin är på väg bort och vi kan se fram emot en mera normal verklighet.

Men just nu är det viktigaste att njuta av den fantastiska svenska våren. Våra körsbärsträd (vi har ett trettiotal stora träd) står i full blom och det är nästan löjligt vackert.

6 Responses to “Äntligen kom det lite värme”

  1. ”Smittspridningen” är ju helt beroende på nivån av testning. Om vi tar bort all testning…vips ingen smittspridning !

  2. Om man rör sig lite utanför hemmet i Stockholm så är jag inte alls förvånad att smittspridningen fortsätter med hög takt. Restriktionerna är helt enkelt för dåliga för att ge nån effekt, det fattar vem som helst. Det mesta ser ut som vanligt.

    Bara att se sig omkring och notera hur nära människor är varandra(trots att dem flesta är hänsynstagande), hur många gemensamma kontaktytor som finns( dörrhandtag, knappsatser på betalterminalerer etc.) .

    Dem flesta aktiviteter och skolor för mindre barn är ju fortfarande igång.
    Jag vet en hel familj som smittades ned av ett sjukt barn som dem skulle vara shyssta att skjutsa hem efter aktivitet. Ingen visste då att hen var smittbärare.

    Inga publikevenenemang pågår ju, men det är ju ganska tydligt att smittan inte behöver sånt för att drivas eftersom den fortfarande pågår.

    Skall vi bromsa problemet ordentligt så funkar uppenbarligen inte den här mjuka linjen. Borde har sjunkit i hos dem som bestämmer efter 1 år!

  3. Göte, när du pekar på hur långsam global uppvärmning som sker, var jag tvungen att kika lite på din källa. UAH tycks vara en ”outlier” när det gäller detta område. https://skepticalscience.net/pdf/rebuttal/uah-atmospheric-temperatures-prove-climate-models-and-or-surface-temperature-measurements-are-wrong-basic.pdf4

  4. Hej Lasse

    Jag ser nog snarare väldigt många andra källor som ”outliers”. För globala temperaturmätningar är det väldigt praktiskt att ha satellitmätningar som faktiskt täcker hela jordklotet. Det gäller inte minst polarområdena, där det finns ytterst få markbaserade stationer. Idag har vi satellitbaserade mätserier sedan 1979 och det innebär att vi har rimligt långa mätserier för att dra vettiga slutsatser.

    Hur man sedan behandlar mätdata från satelliterna är något för sig. Det finns källor som försöker kompensera satellitdata för att få dem att bättre följa de markbaserade mätningarna. I normala sammanhang skulle det snarast klassas som bedrägeri. Så vitt jag (och många andra) kan se är UAH i särklass bäst på att ta fram objektiva temperaturdata från satellitmätningarna.

    Tyvärr verkar ofta objektiva data betraktas som ”outliers” i klimatsammanhang. Mer än hundra år långa serier av pegelmätningar av havsnivåer från många olika delar av världen betraktas till exempel med misstro för att de vägrar visa en accelererad nivåökning. I Sverige har vi till och med en snart 250-årig havsnivåmätning som visar en stadig havsnivåsänkning på 3,7 mm per år de senaste 120 åren i Stockholm (lite mer mellan 1776 och 1885). Om vi kompenserar för landhöjningen (5 mm per år) innebär det en stadig havsnivåhöjning i Stockholm på 1,3 mm per år de senaste 120 åren och lite mindre än så de hundra åren före..

    Om vi skall tro på SMHIs mätningar bör vi alltså fortsätta att sänka Stockholms kajer och muddra farlederna med 37 cm varje nytt sekel. Den som köper en sjötomt kan fortsätta att räkna med en ökad tomtarea i takt med den relativa havsnivåsänkningen.

    Jag får förresten inte din länk att fungera, men jag vill minnas att jag har läst den tidigare.

    /göte

  5. Hur mäter satelliter egentligen temperaturen på jordytan? Värmestrålningen är som bekant blockerad av växthusgaser.

    Vad gäller smittspridningen i Sverige är väl Sverige unikt genom att man inte stängt grundskolor eller dagis, vilka normalt sett är mycket bra för att sprida vanliga förkylningar, vinterkräksjukan och influensor.

    Henrik Jönsson har flertalet gånger tagit upp problemet med att makthavare inte gör det rätta utan korrupt koncentrerar sig på att försöka dölja sina egna misslyckanden. Särskilt vanligt är beteendet om misslyckandena beror på införd verklighetsförnekande ideologi.

    När människor får sätta livet till för att makthavarna skall dölja sina egna misstag har det definitivt gått för långt. Om inte media hänger ut de ansvariga politikerna så legitimeras detta beteende som helt ok.

  6. Ja, tyvärr finns det alltid problem med temperaturmätningar. Det gäller både markbaserade mätningar och satellitbaserade mätningar. Olika institutioner lyckas få fram olika utdata från samma uppsättning mätdata. Med tillräckligt många kompenseringar kan man bevisa nästan vad som helst.

    Det kanske märkligaste är att institutioner som SMHI så ofta påstår sådant som går stick i stäv med deras egna mätningar. Förbluffande ofta verkar man föredra modelldata även när det finns objektiva avlästa data från egna källor.

    Det senaste året har temperaturerna globalt sett sjunkit och då har fokus från klimatskrämmarna gått över på tänkta havsnivåhöjningar. Då är det intressant att hålla ett öga på NOAA Tides and Currents

    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends.html

    Här kan man se havsnivådata från massor av mätstationer runt jorden. Naturligtvis måste man ta hänsyn till pågående landhöjningar och landsänkningar, men det viktigaste är att se de långsiktiga trenderna. Kanske något av visa barn som blivit halvt ihjälskrämda av klimataktivister.

    /göte