Låt oss hoppas på en varm sommar igen

2018 gav oss en ovanligt kall inledande vinter och en ovanligt varm sommar direkt efteråt. Bägge berodde på stabila högtryck som parkerade sig över Skandinavien i stället för över Ryssland.

Miljöorganisationer och media hävdar att det här är ett bevis på de klimatförändringar som vi är ansvariga för. Det borde i så fall innebära att vi kan vänta oss fortsatt varma somrar, kalla vintrar, möjligheter till fantastiska skördar och ett klimat som gör vindkraften meningslös.

Tankeexperiment
Låt oss alltså utgå från att Rockström och media har rätt. I fortsättningen är det 2018 års väderläge som är normen och vi måste räkna med stabila högtryck som parkerar över Skandinavien både på sommaren och på vintern. Om det beror på ändrade jetströmmar eller annat spelar mindre roll.

I och för sig betyder inte detta att den globala temperaturen ökar. Faktiskt inte ens att temperaturen ökar på det norra halvklotet. Dessutom tror inte de flesta vettiga klimatforskare och meteorologer på att förra årets sommar har med global uppvärmning att göra. Men visst är det här ett kul tankeexperiment. Hur skall vi kunna klara en framtid med samma extremväder som 2018.

Varm sommar
Vi kan kanske börja med den varma sommaren. Den var lång och varm, men ändå inte särskilt extrem. Alla de gamla värmerekorden stod sig med 32,5 °C för maj (1892), 38 °C för juni (1947), 36 °C för juli (1901), 36,8 °C för augusti (1975) och 29,1 °C för september (1975).

Det märkliga var i stället att det ”ryska” högtrycket låg kvar så länge och höll undan alla de lågtryck som vi normalt drabbas av. Vecka efter vecka med strålande solsken gjorde att många svenskar valde att semestra hemma i stället för att leta samma väder längre söderut.

Men visst fanns det problem. Böndernas grödor torkade och skogarna brann. Många led dessutom av höga temperaturer i lägenheter och på arbetsplatser. I radio och TV lät det som om undergången var nära.

Lätt att vattna
Fast egentligen är de här problemen ganska lätta att fixa. Sverige har nästan obegränsade mängder vatten på våren och försommaren då bevattningen är som intressantast. I stort sett allt går raka vägen ut i havet och blandas med saltvatten.

Att leda ut mycket mer av vattnet till åkrar och ängar och dessutom buffra upp lite vatten till slutet av växtsäsongen är varken särskilt svårt eller dyrt. Att man inte gjort det tidigare beror på att dåliga skördar för det mesta beror på alltför mycket regn, snarare än för lite regn.

Jordbruket i Sverige använder faktiskt bara tre procent av de 2,4 miljarder kubikmeter sötvatten vi i Sverige utnyttjar till industrier, hushåll och annat. 2,4 miljarder kubikmeter är i sin tur bara två procent av det vatten som rinner från de nio största älvarna rakt ut i havet. Sötvatten är sannerligen ingen bristvara i Sverige.

I en verklighet där 2018 års sommar är det normala satsar naturligtvis alla jordbrukare på konstbevattning. Resultatet skulle bli kraftiga produktionsökningar och förbättrad lönsamhet för bönderna. Vatten har vi gott om och med både vatten och sol växer grödorna så det knakar.

Naturligtvis kommer vi också att tvingas investera i ny infrastruktur för vatten till bostäder. Men det har egentligen inte ett dugg med klimatet att göra. Nuvarande infrastruktur är gammal och otillräcklig för de senaste årens befolkningstillväxt. Det problemet har varit välkänt i många år.

Måste klara skogsbränder
Samma sak gäller skogsbränderna. Torr skog brinner naturligtvis lättare än våt skog, men grundproblemet är ändå att våra politiker har klantat sig så alldeles otroligt.

För när värnpliktsförsvaret lades ner försvann också större delen av beredskapen mot skogsbränder. Det fanns inte längre massor av värnpliktiga soldater med befäl, fordon och allt det där andra som inte går att skapa i en handvändning. För att göra saken ännu värre såldes de helikoptrar som faktiskt kunde vattenbomba på ett hyfsat effektivt sätt.

Att lägga ner försvaret mot skogsbränder utan att ersätta det med något annat var förstås ett ”recipe for disaster”. Ett land med gigantiska skogar och inget fungerande försvar mot skogsbränder – tja det är fullständigt vansinne. Som tur är kunde andra EU-länder ställa upp förra året.

Men naturligtvis måste vi kunna hantera våra egna skogsbränder. Allt annat är otänkbart, oberoende av vädrets nycker.

Luftkonditionering
Och det där med varma lägenheter och gamlingar som lider. Herregud, har ingen hört talas om luftkonditionering. Sverige är redan det land i världen som har flest värmepumpar per invånare. En billig luft/luft-värmepump eller luftkonditionering löser värmeproblemet snabbt och enkelt.

I många länder är luftkonditionering ett problem för elförsörjningen, men så är det absolut inte i Sverige. Vi har ett överskott av koldioxidfri el under sommaren. Det spelar ingen roll att vindkraften står stilla under högtrycksperioderna. Kärnkraften genererar allt som behövs.

Vintern är värre
Somrar med långa, varma och torra perioder är alltså inte något problem. Tvärtom skulle vi kunna öka både livsmedelproduktionen och turistindustrin. Ett Sverige med somrar i 2018-klass skulle dra otroligt mycket turister.

Då är vintrar i 2018-klass klart jobbigare. Fram till början av februari 2018 var det inte särskilt kallt, men första veckan i februari kom första smällen, med en veckas ordentlig kyla över stora delar av Sverige. Efter en veckas relativ värme parkerade sedan ett ”ryskt” högtryck över Skandinavien och gav stabil iskyla och svaga vindar fram till första veckan i mars. 28 februari hade större delen av landet temperaturer som var 10 grader kallare än det normala.

Ingen vind
Som tur var fungerade kärnkraften klanderfritt under den här perioden och den regniga hösten 2017 innebar att det fanns gott om vatten i magasinen. Ändå låg Sverige ibland obehagligt nära överbelastning. Vindkraften gav i praktiken inget tillskott alls eftersom stabila högtryck innebär svaga vindar. Från 17 februari till 24 februari låg vindkraften oftast under 1 procent av produktionen och ytterst sällan över tre procent.

Lärdomen från vintern 2018 blev därför att vindkraften måste ha hundraprocentig backup av andra energikällor. När det är som kallast fungerar inte vindkraften.

En annan lärdom är att vattenkraften inte klarar både att ersätta kärnkraften och backa upp vindkraften. Under den kallaste perioden 2018 krävdes full produktion både från vattenkraft och kärnkraft för att klara situationen. Dessutom användes all överföringskapacitet från norra Sverige. Utan kärnkraft hade stora delar av Sverige slocknat.

Vi klarar högtryck
Vad kan vi då dra för slutsats av vårt lilla tankeexperiment?

Med dagens kärnkraftsbaserade energisystem och en rimlig utbyggnad av konstbevattning, brandbekämpning och luftkonditionering skulle vi klara långa varma somrar och kalla vintrar alldeles utmärkt. Vi skulle till och med få det mycket bättre än normalt om vi bara står ut med anstormningen av turister.

Om vi däremot byter vårt nuvarande energisystem mot sol och vind riskerar mycket att gå åt skogen. Vi kan inte räkna med välfyllda vattenmagasin och vi har lärt oss att vindkraften inte fungerar när det verkligen gäller. Det är tveksamt om vindkraften ens räcker för att driva de luftkonditioneringar som krävs under långa varma högtrycksperioder med svag vind.

Om vi faktiskt tror att den varma sommaren 2018 beror på klimatförändringar finns det egentligen bara ett rimligt alternativ. Det är en bibehållen och på sikt utbyggd kärnkraft. Att det gör vindkraftsutbyggnad meningslös – tja det är inte mycket att göra åt.

Två val
Så vitt jag kan se har miljörörelsen två val. Man kan backa från allt man sagt om sommaren 2018 och hävda att den varma sommaren och den kalla vintern bara var extremt osannolika händelser som aldrig kommer igen. Alternativt kan man fortsätta som vanligt, men byta fot när det gäller kärnkraften. Bägge alternativen skulle skapa kaos i organisationerna.

Vi andra hoppas
För oss andra är allt betydligt enklare. Vi vet att kärnkraften har gjort Sverige till ett land med fantastiskt låga utsläpp av allt från svaveldioxid till koldioxid. Sverige är redan i särklass ”bäst i klassen” och kan enkelt fortsätta på samma sätt.

Vi vet också att lokala klimatförändringar är fullt möjliga och att vädret från 2018 kan upprepas. Men det är sannerligen inget att vara rädd för – tvärtom. Stabila högtryck över Skandinavien är något att hoppas på, inte något att vara rädd för.

Tyvärr lär väl sommaren 2018 bli ett undantag och vi får förmodligen nöja oss med bilder och minnen. Men med ett fortsatt fungerande energisystem kan vi i alla fall klara vilka vintrar och somrar som helst. Det är alltid något.

Energisystem
Ni kanske tycker att jag tjatar för mycket om kärnkraftens förträfflighet. Men egentligen tjatar jag bara om hur viktigt det är att ha ett fungerande och miljövänligt energisystem.

I Sverige har vi haft en intressant kombination av stora och lyckade satsningar och ren bondtur. Utbyggnaden av vattenkraften ledde både till en elektrifiering av landet och till en rad stora och framgångsrika företag med ASEA i spetsen. Kärnkraften innebar en fortsatt industrisatsning och gav dessutom möjligheten att bygga ut ett massivt elnät för att fullfölja elektrifieringen.

När allt det här var klart kunde vi hoppa på nästa tekniksprång – värmepumpstekniken. Den ger tre gånger så mycket värme per kWh som direktverkande elvärme och genom att använda djupa borrhål är det möjligt att få full verkningsgrad också på vintern.

Vi hade redan en elinfrastruktur som gjorde det möjligt att byta all fossileldning mot eluppvärmning. Detta utan att öka elproduktionen. Här kunde vi återigen lämna alla andra länder bakom oss.

Det är inte så underligt att många internationella klimatforskare (till exempel James Hansen) ser den svenska energimodellen som världens bästa och en ledstjärna för övriga världen. Det är betydligt märkligare att miljörörelsen fortfarande strävar efter att lägga ner något som fungerar så bra och ersätta med något som fungerar så otroligt mycket sämre.

Fast det har jag visst redan sagt.

10 Responses to “Låt oss hoppas på en varm sommar igen”

  1. Hej Göte

    Jag tror inte det är många svenskar som misstycker att förra sommaren blir norm. I Sverige. Rädslan den medförde var troligen att den bekräftar hela planetens hot ifrån klimatförändringarna. DET är otäckt.

    Generellt baserar du din klimatskeptisism på Sverigedata. Det är missvisande. Du gav mig t.ex aldrig svar på min kommentar om havsnivåer 14 nov, där du ifrågasatte hela klimatsituationen om havsnivåernas hot utifrån kustdata i Sverige;

    ”Jag råkade läsa dessa artiklar idag
    https://oceanservice.noaa.gov/facts/sealevel.html
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends.html

    De bekräftar det du skriver om havsnivåerna runt Sverige. Artikeln förklarar dock också att ditt resonemang kring våra havsnivåer är lokala och inte representativa för den globala havshöjningen. Den globala har en tydligt, databaserad höjning

    Och angående din CO2 reflektion så berättar denna artikel (ladda hem hela dokumenter) hur delikat ppm nivån av CO2 ihop med övriga växthusgaser balanserar klimatet. Din CO2 ”förstärkningseffekt” är alltså empiriskt helt naturlig. Vilket vår Nobelpristagare Svante Arrhenius visat redan 1903
    http://whatweknow.aaas.org/get-the-facts/

    Det finns mycket att lära om miljö, klimat och atmosfär.”

    Per

  2. Hej Per

    Vi har kanske lite olika krav på bekräftelser. Men det var inte det krönikan handlade om.

    Havsnivåer på olika ställen runt jordklotet är förstås intressant. Jag såg till exempel att San Fransisco (som också har långa och stabila mätserier) ligger stadigt på 1,9 mm höjning sedan mitten av 1800-talet. Däremot verkar NOAA ha lite problem med din första länk.

    Man kan naturligtvis plocka mätdata där det passar bäst, men ärligt talat – du kan väl ändå inte påstå att en global dramatisk höjning av havsnivåerna kan ske utan att Sverige påverkas det allra minsta. Det är bara för dumt.

    Och visst finns det en förstärkningseffekt. Knäckfrågan är bara hur stor den är. Om det har forskarna tvistat i årtionden.

    Men återigen – jag påstår absolut inte att jag har några svar och jag försöker inte förneka all antropogen uppvärmning. Däremot är jag skeptisk mot tvärsäkerhet och jag gillar inte meningslösa symbolåtgärder.

    /göte

  3. Tvärsäkerhet, symbolåtgärder, åsiktskorridorer, högröstade individer, självutnämnda experter, narcissister, cherry-picking, baklänges verifiering, ignorans, one-liners, talibaner…

    Åh, det finns så många anledningar till att ifrågasätta och föra debatt inom så många områden.

    ”Klimat-talibaner” utgår från att historiska data är korrekta så länge de visar att vi är på väg mot katastrofen, annars är de förmodligen fake news eller att man hanterar sådana data som Creationists hanterar fakta om evolution och datering av gamla fynd osv. De kan inte vänta på att katastrofen skall komma fort nog och ser varje liten väderspänning som bevis på att kometen kommer!

    ”Climate changers” utgår från historiska data och att modeller med usel predicering = sanna.

    ”Luke-warmers” utgår från historiska data och att modeller med usel predicering behöver förfinas, samt att vi förmodligen inte vet allt vi behöver veta.

    ”Climate Trumpers” vägrar utgå från historiska data och hävdar att allt de inte gillar är fake news.

    Tack Göte för ännu en faktabaserad tankesmedja.

  4. Nilsson är kanske inte så himla tokig:

    https://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2019/januari/mr.-vatgas-lagrar-solenergin-till-vintern/?utm_source=Elinstallat%C3%B6rens+nyhetsbrev&utm_campaign=bafbab4eec-Elinstallat%C3%B6rens+nyhetsbrev+v2_10jan2019&utm_medium=email&utm_term=0_203576ae17-bafbab4eec-139761445

    Men risken är att det blir argument mot vettig kärnkraft. Man måste skilja mellan högeffekt processförbukare och mera moderata hushållsförbrukare. Det är stor skillnad.

  5. Vätgas har sina fördelar, men jag ser gärna att grannarna undviker att lagra drygt 30 MWh vätgas i 200 gasflaskor (om jag förstod Nilsson rätt). Det riskerar att smälla lite för högt för min smak.

    Fast det är klart – samma sak gäller batterier. I artikeln säger Hans-Olof Nilsson att det skulle behövas 428 Tesla-batterier för att klara vintern och 428 Tesla-batterier är inget man vill ha i närheten det heller.

    Trots allt är det nog eldningsolja, ved eller pellets som gäller om man vill lagra stora mängder energi i sitt hus. En oljetank på 3 kubikmeter är till exempel ganska normalt och inget som ger brandförsvaret och grannarna skrämselhicka. Men det bästa alternativet är nog ändå att plocka hem energin via elnätet. Åtminstone så länge man har en eldistributör som har vett att hålla ordning på sitt elnät.

    /göte

  6. Med ordentligt underhåll och periodisk kontroll kan det nog gå bra. Men det vet vi ju hur svårt det är att få underhåll och kontroll att fungera över lite längre tid. ”Det verkade ju OK förra gången så behöver vi nog inte kontrollera igen”.

    Det är också så att de enheter som är svårast att komma åt är de som blir minst kontrollerade. Och när brasan startar så blir det i de tuberna som är svårast att komma åt.

    Allt det där har ju Murphy testat ett stort antal gånger.
    Kan man överhuvudtaget släcka en vätgasbrand? Jag var inblandad i GM bränslecellsprojekt för rätt länge sedan. Där var H2-problemet mycket kontroversiellt.

    Men, annars så. Ett av de bättre alternativen när det gäller att lagra energi i ladorna.

  7. Trots väl utvecklade rutiner för kontroll (åtminstone på papperet) så händer det saker. Och här handlar det om stadsgas.

    http://www.lefigaro.fr/actualite-france/2019/01/12/01016-20190112LIVWWW00035-en-direct-explosion-dans-le-9e-arrondissement-de-paris-des-victimes.php

  8. Verkligen inte önskvärt med ett torrår till. Även om vi nu har lärt läxan så finns det inget att lagra. Vattennivån i elområde 4 är inte bra. https://www.energiforetagen.se/statistik/kraftlaget/ Vi får hoppas att det kommer in en del nederbördsrika lågtryck nu som fyller på.
    Enligt Pers andra länk så stiger vattennivån men det är gröna pilar på många håll. Verkar värre på Nordamerikas östkust än tex Europa. Ser väl ut som det kommer en hel del smältvatten från sydpolen enligt denna länk https://www.nordicweather.net/napajaa.php?sv

  9. Fattar inte vilket problem Nilsson vill lösa. Bara de 200 flaskorna känns galet, hur kan man investera så mycket för att få vara självförsörjande? Och vem vill ha den mängden gas i kvarteret?
    Borde vi inte satsa mer på ”värmekraft”? Enligt kontrollrummet så ger den stabilt knappt 2 GW. Känns som att den går att lita på.

  10. Ett fullt fungerande alternativ till kärnkraften är en kombination av vattenkraft, vindkraft och gas/olje/kolkraft. I praktiken är det samma sak som ”värmekraft”, även om man inte nödvändigtvis producerar fjärrvärme också.

    Det här är det alternativ som vi ser överallt i världen och som sagt – det fungerar.

    Problemet i vårt fall är förstås att vi får kraftigt ökade utsläpp av koldioxid och det gör alternativet svårt att lansera som ”miljösmart”. Därför låtsas politiker och miljöorganisationer att vi nog både kan lägga ner kärnkraften och låta bli att bygga fossileldad baskraft.

    Men den ekvationen går inte ihop.

    /göte