Cykel och smartphone ändrar samhället

För drygt hundra år sedan hade den moderna cykeln hittat sin form och under de följande årtiondena kom den att revolutionera samhället. Idag är det den smarta telefonen som hittat sin form och förändringarna ser ut att bli lika stora.

1907 hade Konrad Ödman (min frus morfar) just köpt sin första cykel för dyra pengar. Han var 31 år gammal och han var mycket stolt över nyförvärvet. Det hade han all anledning att vara. Den moderna cykeln hade bara funnits i drygt tio år och Konrad var den förste i trakten att äga en cykel.

05konrad01

Fordon som liknade cyklar, t ex sparkcyklar, hade i och för sig funnits sedan tidigt 1800-tal och fullt fungerande höghjulingar fanns att köpa på 1870-talet. Under hela den senare halvan av 1800-talet experimenterades det friskt med olika cykeltyper och skillnaderna mellan konstruktionerna var mycket stora.

Men i slutet av 1800-talet hände två saker som fick alla cykeltillverkare att rätta in sig i ledet. Den första moderna cykelramen kom ca 1886 och de första luftgummihjulen för cyklar började användas ett par år senare. Framåt sekelskiftet såg i stort sett alla cyklar ”moderna” ut, även om det fortfarande fanns entusiaster som föredrog höghjulingens mjuka gång på dåliga vägar. Cykeln hade hittat sin form.

Konrad var så stolt över sin cykel att han lät sig fotograferas med den. Bilden visar en förvånansvärt modern cykel, med broms fram och bak och det mesta man idag kan förvänta sig av en enkel standardcykel. Hans cykel hade inga växlar, men för lite extra pengar hade till och med det gått att få. Det moderna (fortfarande) inbyggda treväxelnavet (Sturmey-Archer) fanns i tillverkning redan 1902.

Det var inte länge som Konrad fick inte vara ensam om att ha cykel i trakten. Cykelimportörer och cykeltillverkare växte upp överallt och priserna sjönk. Det var visserligen fortfarande dyrt att köpa en cykel, men alla insåg att det var värt pengarna. Med en cykel blev det möjligt att förflytta sig mycket längre sträckor än tidigare.

Arbete och fritid
Plötsligt blev det möjligt att söka arbete en eller ett par mil från hemmet. För den enskilde arbetaren innebar det att han eller hon inte längre behövde nöja sig med vad som fanns i närheten. För företagaren innebar det ett mycket större utbud av arbetskraft och möjlighet att starta fabriker med många arbetare. För arbetarna blev det också mycket lättare att organisera sig.

På fritiden innebar cykeln ett fantastiskt uppsving för nöjeslivet. En intressant nöjestillställning med musik och dans kunde dra ungdomar miltals ifrån. Den som kunde cykla en mil till jobbet cyklade gärna två mil eller mer för att få dansa (åtminstone). Folk var inte längre ”inlåsta” i sin hemby och den ständiga risken för inavel försvann.

Under 1900-talets första decennier förändrades samhället radikalt och cykeln hade en oerhört viktig roll i den omdaningen. Ända fram till femtiotalet var cykeln det normala fortskaffningsmedlet och den stora frihetssymbolen. Sedan kom en kort period med mopeder och ”lättviktare”, innan bilen tog över. Men de stora förändringarna hände på grund av eller åtminstone med hjälp av cykeln. Att ha en cykel innebar förmodligen en större förändring än att gå från cykel till bil.

Smarta mobiltelefonen viktigast
Det kanske verkar mera naturligt att jämföra cykeln med mobiltelefonen än med den smarta telefonen, men jag lutar ändå åt den senare. Mobiltelefonen innebar visserligen en stor förändring, men den smarta telefonen ser ut att få en betydligt större inverkan på samhället. Mobiltelefonen är trots allt ”bara” en telefon utan kablar, medan den smarta telefonen är så mycket mer.

Med sin uppsjö av appar och sin inbyggda kamera, GPS och bildskärm kombinerar den smarta telefonen allt det som mobiltelefonen kunde och allt det som datorn lovade, men inte uppfyllde. Idag är det ganska uppenbart att den bärbara datorn aldrig kan ta över den smarta telefonens roll, samtidigt som allt mer av det som tidigare krävde en dator nu görs med en smartphone.

Hittat sin form
Men det allra viktigaste är att den smarta telefonen har hittat sin form. Den är idag den självklara infrastrukturen för allt som utvecklas. Det spelar mindre roll om vi pratar om IoT, olika former av personlig kommunikation eller datainsamling/presentation. Den smarta telefonen driver utvecklingen, helt enkelt för att alla har och använder den.

Här ser vi också orsaken till de ständigt nya och kraftfullare telefonerna. De senaste mediaprocessorerna har åtta eller tio processorkärnor, de flesta med 64 bits bredd. Så många kärnor behövs kanske inte för de vanliga basfunktionerna, men för varje ny generation blir det möjligt att utveckla och ladda ner nya och kraftfullare appar. Det finns helt enkelt ingen gräns för prestandabehovet hos en smart telefon.

Däremot finns en gräns för tillåten strömförbrukning och det är den viktigaste faktorn för teknikutvecklingen idag. Tekniken med att para en kraftfull processorkärna med en extrem lågenergikärna (bigLITTLE) är ett sätt att komma framåt, att dra nytta av subthresholdteknik är ett annat. Helt klart är att de gigantiska volymerna och de möjliga vinsterna fungerar både som piska och morot för konstruktörer och grundforskare. Vi lär få se massor av små kumulativa genombrott (och kanske ett och annat stort).

Konrad visade vägen
1907 höll en stolt Konrad i sin cykel och tittade segervisst mot fotografens kamera. Kanske insåg han att cykeln skulle förändra samhället, men troligen såg han bara fördelarna för egen del. Resultatet blev i alla fall en revolution.

De smarta telefonerna finns redan hos de flesta, men vi är knappast på det klara med vilka samhällsförändringar som tekniken kommer att medföra. Frågan är om vi har bilden mera klar för oss än vad Konrad hade.

One Response to “Cykel och smartphone ändrar samhället”

  1. Lysande observationer och jämförelse!
    Du är alltid läsvärd, Göte!