En lysande teknologi

I påskveckan visade svenska Lightlab det första resultatet av företagets nya lampteknologi. Men frågan är om man inte hellre borde ha skjutit fram pressvisningen en knapp vecka, till första dagen den här månaden.

Nu var jag i och för sig inte på presskonferensen, så det kanske är styggt att raljera. Men att presentera en stor, ljussvag, flimrande och blåstickig lampa som en världsnyhet är lite magstarkt. Tydligen lyckades man få ut 100 lumen i ett par minuter, med en verkningsgrad i klass med en halogenlampa. Det ligger en bra bit från det som utlovats och ruskigt långt ifrån det som konkurrenterna lyckats åstadkomma med LED-teknik.

Nya bubbelminnet?
För där ligger ju problemet. Nya fantastiska teknologier måste slåss med gamla vidareutvecklade teknologier. Bubbelminnet framstod till exempel en gång i tiden som ”världsfrälsaren” som skulle ersätta alla andra sekundärminnen. Men när väl tekniken var färdigutvecklat hade de ”gamla vanliga” hårddiskarna förbättrats till den milda grad att bubbelminnet enbart framstod som pinsamt. Jag har faktiskt ett par stycken liggande i lådorna, mest för att minnas hur fel det kan bli.

Däremot har vi LED-lampor lite överallt hemma. Det senaste året har priset sjunkit ordentligt och skillnaden är gigantisk från de stora och dyra LED-lamporna från några år sedan. Det senaste dussinet köpte jag för 39 kronor styck (inklusive moms). De ger 220 lumen vid 2,2 W inmatad effekt, alltså en verkningsgrad många gånger bättre än halogenlampor och betydligt bättre än vanliga lågenergilampor (med kvicksilver i). De små LED-lamporna ger dessutom betydligt bättre färgtemperatur.

Lightlab kan säkert vidareutveckla sin teknik och sin produktionsprocess och jag önskar dem all framgång. Men man har lite för långt kvar att gå och konkurrenterna är lite för duktiga. Visserligen är ”reklamfilmen” som ligger på företagets websida tjusig och säljande, men det nya kapital som behövs blir nog inte alldeles lätt att skaka fram.

Ont om skämt
Annars var det ganska ont om skämt i media i går. En gång i tiden ansträngde sig SVT för att få fram ett riktigt bra skämt, men idag har man blivit lite för seriös. En ny variant av Kjell Stenssons gamla ”färg-TV med nylonstrumpa” skulle inte skada. Eller kanske är vi mindre lättlurade idag?

Det stora aprilskämtet är i stället vårvädret. Den senaste veckan har jag skottat vägen till huset två gånger. Det är alltså två gånger 300 m (vi är i Blekinge över påsken). Och det påstås komma mer snö i slutet av veckan.

Men, återigen – hellre sol och kallt än regn. Och sol har det varit mycket av de senaste veckorna.

Comments are closed.