Linuxspalten nr 10 2012

Spretigt

Många gånger är det själva urvalet, som är problemet. Processen att välja rätt, eller om du kallar glaset halvtomt, att inte välja fel är utmaningen. Darwin fann sin princip i det naturliga urvalet, de bäst anpassades överlevnad, survival of the fittest som Herbert Spencer uttryckte det.

Översatt till Linux och de mer än 600 olika distributioner som finns tillgängliga kan man skaffa sig en enkel poäng med att säga att det är spretigt i den öppna källkodsvärlden. Många vet att programmerare med självaktning, gärna skapar ett eget programspråk eller bygger en egen miljö, för sitt arbete. Steget till att skapa en Linux-distribution, utveckla sitt eget look and feel på dataskärmen, är kort. Kallas detta Darwinism?
Åter igen, urvalet, det massiva utbudet av möjligheter. Är det den mest använda distributionen, den mest aktiva användargruppen, den mest slimmade minnesanvändningen som ska vara utslagsgivande.
För en tid sedan hade jag en diskussion med Anders Törnqvist, en av förgrundsfigurerna när det gäller Linux i Sverige. Vi talade om det stora urvalet. Anders är sedan många år väl förankrad i den fria och öppna källkoden och dessutom en av dem som startat och drivit många embeddedprojekt med Öppen Källkod. Han ska veta!
Jag frågar: vad ska jag välja? Finns det en mainstream distribution som är rätt?
– Jo visst finns det olika val, säger Anders. Distributioner som är större, mindre, smalare, bredare, vanligare och några väldigt udda. Verkligheten är att det hela tiden finns nya system, nya distributioner alldeles bakom knuten.
Hur ska jag då veta?
Det är lätt att hamna i osäkerhet och beslutsångest. Falla tillföga och säga till projektledningen att jag väljer ett standardsystem. Kanske inte optimalt, men jag kan hantera ansvaret för mitt val av programvara. Frågan ställs igen, har jag handlat rätt?

I helgen besökte jag Örebro Länsteater och såg deras uppsättning av Steinbecks Vredens Druvor. En högst politisk historia från trettiotalets Amerika. Det finns ett tema som går igen, gång på gång i pjäsen, och det är samarbete. Utan att enas förlorar vi kampen. Samarbete krävs också av den öppna källkodsrörelsen om den ska komma vidare. Istället för differentiering krävs konsolidering. Utan standardisering kommer inte förutsättningarna skapas för att hantera ansvarsfördelningen, när det går fel. Det är ju ditt eget ansvar att ta upp tråden på nytt och lösa problemet när du använder Öppen Källkod. Små spretiga utvecklingsgrupper som alla vill skapa sin egen ultimata lösning är inte vägen till framgång.

JOSIF, Joint Open Source Interface Framework, är ett initiativ för samordning. Standardisering av gränssnitt och inte minst verktyg för den öppna källkodsrörelsen är målet. Projektet ska hjälpa till att identifiera och skapa gränssnitt för öppen källkod. Drivkraften är telekommunikationsindustrin. Järnvägen skapade krav på gemensam tid på slutet av artonhundratalet. Är det telekommunikationerna som ska skapa samordning för den öppna källkodsvärlden på tjugohundratalet?

För att veta mer om JOSIF googla på ”josif open”.

Comments are closed.