Linuxspalten nr 5 2011

Blankt som krom

Kan vi lära oss något av historien frågar jag mig. Självklart säger ändå de flesta. Hela vår värld är byggd på just erfarenheter. Hela vår art och dess framgång bygger på att vi är duktiga på att anpassa oss och ta till vara nya kunskaper och landvinningar.

Men kan vi kan vi titta i backspegeln och se hur det kommer att gå i framtiden? För att försöka få svar på hur Googles nya operativsystem Chrome OS och den flod av produkter som nu lanseras baserade på öppen källkod kommer att klara sig tar jag fram ett gammalt nummer av tidningen Byte. Just detta nummer, volym 8 nummer 11 från november 1983, är lite unikt med sina 724 sidor. Här presenteras vad som händer med IBM PC och dess framtid. Det skrivs om operativsystem, hårdvara och de alla de likartade produkter som IBM hade att tampas med. Intels dominans på PC-plattformen var på inget sätt etablerad, fortfarande diskuterades hur IBM PC och dess 8088 skulle kunna uppgraderas med processorer som exempelvis 680×0 från Motorola. Fortfarande debatterades för och nackdelar med olika hård och mjukvarulösningar. Ska det vara PC-DOS, MS-DOS, CP/M-86, UCSD p-System eller UNIX.

Det skulle ta ytterligare några år innan PC:n som vi känner den idag finns i verkligheten. Marknaden för det man då kallade affärsinriktade bordsdatorer låg fortfarande, år 1983, på omkring 5 miljoner enheter. IBM hade nått den magiska gränsen 1 miljon maskiner. I en av tidningens artiklar frågar man, kan 1 miljon användare ha fel. Tio år senare såldes det 30 miljoner enheter, tjugo år senare 160 miljoner enheter och PC:n med alla dess kloner hade nått en marknadsandel på 90 procent. Nej 1 miljon användare hade nog inte fel, denna gång.

Men hur väl siktade man då 1983? Marknaden bestod, sa man då, av hemdatorer, sekreterardatorer, små affärsdatorer, professionella datorer och datorer till företagsledningen. De olika områdena kunde enkelt skiljas med hur mycket hårdvara man fick. Tre år senare spår man att företagsledningen har en ”IBM PC XT II” med artificiell intelligens. Ingenstans nämns datorer i samma stycke som spel eller annan underhållning. Fokus ligger på skrivmaskinens ersättare, terminalanvändning, hjälpmedel i forskning och del i administrativ databehandling.

Visst haltar jämförelsen men ändå känner jag att likheten med hur vi idag debatterar hur vi ska använda läsplattor, surfplattor och smartphones är förvillande lik. På tre år tog sig IBM PC från introduktion till dominans. Ska det gå samma väg för Google Chrome OS, eller för den del Google, som det gick för IBM eller för Commodore. Det går nog inte att annat än spekulera. Insatserna är höga, risktagandet stort och kraften i dagens öppna källkodsindustri är ändå större än hos de spelare som fanns på plan för 30 år sedan. Vinner Google, med initiativ som Android, Chrome OS och Gmail kommer vi se en fortsatt decentralisering av datakraften. Vinner Apple eller Miccrosoft så händer säkert samma sak, eventuellt med en annan affärsmodell, men vi kommer att se en fortsatt decentralisering av datakraften. Vinner den öppna källkodsrörelsen, javisst gör den det, i alla olika framtidsperspektiv finns den med, vi vet bara inte riktigt med vilken smak.

En vår som denna vet vi i alla fall att man inte kan vara säker på något, ena dagen vinter för att vi nästa dag skall mötas av vår och sommar på en och samma gång. Nu ska jag åter igen försöka mig på att prova Google Chrome OS för Linux. Igår kväll gick det inte. I en värld av bredband och nedladdningshastigheter på tiotals megabit har Google valt att låta nedladdningshastigheten styras av pengar. Bli premiumkund så får du full bandbredd, gratis nerladdning är bara 100 kilobyte per sekund. Nära två timmar av nerladdning för att få prova.

Inte vad jag trodde! Visst finns det en tanke bakom detta, men vilken, frågar jag mig oroligt. De, alltså Google, talar ju om att systemet är gratis.

Kolla gärna http://sites.google.com/site/chromeoslinux/home

Comments are closed.