Det låter som Science Fiction

Tänk om världen tog beslutet att helt gå över till fjärde generationens kärnkraft för all elproduktion eller kanske till och med all energiproduktion? Det skulle skapa en ny industri av ungefär samma storlek och komplexitet som flygplansindustrin och världen skulle snart kunna glömma elbrist, färskvattenbrist, problem med kyla eller värme i bostäder och en rad andra problem. Och bäst av allt – vi skulle kunna slippa de domedagsprofetior som vi nu översköljs av. Märkligt nog är det fullt möjligt. Men först en liten lägesrapport från elproduktionen i Sverige och en och annan tillbakablick.

Det är torsdag eftermiddag. Ute är det sju grader kallt och ganska svaga vindar. Jag ser på yr.no att det är ungefär lika kallt i Stockholm och Göteborg även om vinden är lite starkare i Göteborg (och betydligt starkare längre norrut). Med andra ord är det en ganska ordinär vinterdag.

Och ändå tvingas Sverige importera el från Tyskland och Danmark. Från Dalarna och söderut ligger produktionspriset på el just nu på drygt två kronor per kWh. Det innebär ca tre kronor per kWh för ett normalt hushåll (plus fasta avgifter förstås).

Totalt förbrukar Sverige just nu lite drygt 25 GW. Vattenkraften ger 11,3 GW (1,6 GW från max), kärnkraften ger maximala 7 GW, vindkraften ger 3,8 GW och värmekraften ger 1,9 GW. Vi importerar ca 2 GW (kolkraft) från Tyskland, Danmark och Polen.

Men vi har fortfarande lite marginal. I södra Sverige importerar vi 1,1 GW från Norge och exporterar 1,4 GW till Finland och Litauen. Om vi stänger av exporten och dessutom kör oljekraftverket i Karlshamn för fullt vinner vi kanske 1,8 GW. Längst norrut exporterar vi också en del el till Finland, men det påverkar inte systemet. Det finns ändå inte någon kapacitet att skicka mer el söderut i Sverige. Det är förresten därför vattenkraften kör 1,5 GW under maximum. Det finns inga kanaler att skicka mer el varken söderut i Sverige eller norrut till Finland.

I morgon får vi se om det här räcker. Då lovar prognosen svaga vindar överallt och temperaturer under 10 minusgrader. Vindkraften går i så fall tillbaka till förra veckans 0,5 GW och hela effektmarginalen och mer därtill är i ett slag utraderad. Några extra minusgrader riskerar då att betyda katastrof och nedstängningar av elområden.

Tänk om det blir riktigt kallt?
Men så fruktansvärt kallt kan det väl aldrig bli i södra Sverige? Visst måste man väl klassa tio minusgrader som extremväder?

Alla vi som har ett mannaminne som spänner över mer än två år inser nog att temperaturen brukar kunna falla bra mycket mer än så. Det räcker att backa tillbaka till slutet av februari 2018 för att hitta temperaturer neråt 20 minusgrader i Stockholmsområdet. 2010 hittar man temperaturer under 25 minusgrader både i januari och februari. Och 1966 hade Bredviken i Götaland -38,3°C den 9 februari.

Den som är intresserad av väderdata kan alltid leta hos SMHI. Där finns mycket matnyttigt. Men det finns också en hel del ”privatspanare” som sammanställer mätdata från SMHI och presenterar dem i lättläst skick. Ett bra exempel är https://rl.se/vadret/period.php.

Helt klart är i alla fall att kombinationen låg temperatur och svaga vindar är betydligt vanligare än vad mannaminnet och media brukar hävda.

Vedspisen fungerar
Spelar det då någon roll att vi snart har en knackig och dyr elförsörjning? Behöver vi verkligen så mycket el?

Svaret är naturligtvis att man kan klara sig utan el. Här i skogen i Blekinge bevisade min svärmor detta år 2005. Efter stormen Gudrun i början av januari var gården strömlös i flera veckor. Temperaturen låg för det mesta några grader under noll och vårdapparaten ville flytta Rosa till ett äldreboende tills elverket fått ordning på ledningarna. Men det ville inte Rosa.

Hon var ju van vid sin vedspis och kakelugn. Huggen ved fanns hur mycket som helst och att hämta vatten ur brunnen var ingen omöjlighet. Fast det fick hon förstås hjälp med. Hon var ju ändå 87 år gammal. Mest saknade hon telefonen och TV-programmen.

Vedspisen går alldeles utmärkt fortfarande och skam vore det annars – den är ju nästan ny med vedspismått mätt. Den gamla vedspisen tröttnade i slutet av sjuttiotalet och ersattes av en ny fin Husqvarna-spis. När det som nu är kallt ute har vi 25 °C i köket.

Men ärligt talat – visst vore det hopplöst att tvingas leva utan el. Och tänk bara vilket elände det skulle vara om alla i ett tätbebyggt bostadsområde eldade i kaminer och vedspisar. Här har vi inga grannar, men ”hemma” i Stockholm märks det direkt när någon sätter igång att elda i kaminen. Det märks tydligt på partikelutsläppen också.

Allt går att lösa med el
Nej, vedspisar och kaminer är inget bra alternativ i tätbebyggda områden. Inte pellets- och oljepannor heller förresten. El är så fantastiskt mycket bättre under förutsättning att den kan levereras på ett stabilt, säkert och tillräckligt billigt sätt.

Om vi går tillbaka till de gamla Science Fiction-författarna från femtiotalet ser vi att den tidens framtidsprognoser alltid baseras på ett överflöd av energi. En framtid med energibrist fanns liksom inte på kartan. Alla visste ju att atomkraft skulle ge oändlig mängd el till alla.

Med ett överflöd av elenergi behöver man inte fundera på var och hur man vill bo. Att värma upp ett hus är lika lätt som att kyla ner det. Ett behagligt inomhusklimat var en självklarhet redan på femtiotalet. Det spelar ingen roll om huset ligger i Kiruna eller i Florida.

Transporterna är heller inget problem. Energi kan omvandlas hur som helst och om man bara har tillräckligt mycket el spelar verkningsgraden mindre roll. Att omvandla koldioxid och vätgas till kolväten som bensin eller dieselolja går alldeles utmärkt. För tåg och bilar som inte behöver gå så långt kan man använda fasta ledningar och batterier.

Femtiotalsförfattarna insåg också att matproduktionen alltid går att lösa om man bara har el. Om man bara har värme, ljus och vatten går det att odla precis var som helst. I polarområden behövs artificiell värme och artificiellt ljus, medan vattnet sällan är ett problem. Längre söderut finns det oftast gott om värme och ljus, medan färskvatten är en bristvara. Men med obegränsade mängder el har man inga som helst problem att avsalta och pumpa vatten. Öknar kan möjligen bli en bristvara.

Normala processer
För teknikhatande klimatkämpar kan det här låta obehagligt, men det handlar faktiskt bara om att återskapa ett par av jordens viktigaste och mest naturliga cykler.

Att avsalta vatten är väl den mest uppenbara och självklara processen. Det sker kontinuerligt i naturen via avdunstning och kondensation (regn), en process som fungerar lika bra artificiellt. Men för det mesta föredrar man att använda osmotiska filter. Det kräver mindre energi. Både kondensation och filter har använts länge och i stor skala.

Om vi har gott om el kan vi strunta fullständigt i alla domedagsprofeter som talar om framtida vattenbrist och behov av att återvinna urin till dricksvatten. Saltvatten finns i oändlig mängd.

Kolcykeln
Den andra viktiga processen är kolcykeln. I naturen sköts den framför allt av fotosyntesen och andning/förbränning/nedbrytning. Fotosyntesen omvandlar med hjälp av solen koldioxid och vatten till syre och druvsocker. Andning, förbränning och nedbrytning återför kol till atmosfären och är på det sättet en förutsättning för liv.

Det är fullt möjligt att efterlikna fotosyntesen, men det intressantaste är förmodligen att utgå från koldioxid och vätgas för att direkt skapa olika kolväteföreningar.

Eftersom processen är mycket energikrävande blir det här enbart fånigt om man utgår från el producerad från fossila bränslen. Om man däremot har gott om fossilfri el kan det här vara ett utmärkt sätt att tillverka bensin, flygbränsle eller dieselolja av hög kvalitet.

Koldioxid till en sådan här process kan till exempel hämtas från stålindustrin och anläggningar för sopförbränning. Att bränna sopor och sedan tillvarata koldioxiden ger en extra poäng eftersom man då skapar ett närmast perfekt cirkulärt system. Vid sophantering tar man ju hand om metaller för återvinning och eldar bara upp kolet i form av matrester, kläder, möbler etc. Kolet omvandlas till koldioxid som i sin tur omvandlas till kolväten.

Kärnkraft
Kontentan av det hela är att i stort sett alla problem går att lösa om vi bara hittar en fossilfri och miljövänlig energikälla där bränslet inte tar slut inom överskådlig tid.

Här faller biobränslen bort direkt eftersom de kräver alldeles för stora arealer för att producera bränslet för en så stor mängd energi. Vindkraft faller bort av ungefär samma orsaker. Så stora energimängder kräver alldeles för många vindkraftverk och skapar alldeles för stor negativ miljöpåverkan. Också vattenkraften ger för stor miljöpåverkan plus att det inte finns fysiska förutsättningar att bygga så mycket.

Kvar blir fjärde generationens kärnkraft och fusionskraft. Bägge teknikerna använder sitt bränsle på ett så effektivt sätt att man med råge kan täcka världens hela energibehov för överskådlig tid. I praktiken faller förstås fusionskraften också bort eftersom den ännu inte fungerar, men det kommer förmodligen att ändras inom de närmaste hundra åren.

Principerna för fjärde generationens kärnkraft har funnits klara i uppåt femtio år, men brist på finansiering och politiskt intresse gjorde länge att arbetet gick i snigelfart. Men idag finns många framgångsrika projekt och dessutom länder/finansiärer som driver utvecklingen framåt.

De flesta projekten går ut på att masstillverka reaktorer i relativt litet format. På det sättet kan man äntligen dra nytta av de industriella skalfördelar som finns inom till exempel flygindustrin och bilindustrin. Flygindustrin är en bra jämförelse eftersom ett kärnkraftverk och ett passagerarflygplan har ungefär samma komplexitet. De två stora flygplanstillverkarna tillverkar ca 700 plan vardera per år och det är rimligen fullt möjligt att producera tusentals kärnkraftverk per år.

Hur många?
Hur många kärnkraftverk krävs det då för att täcka världens behov? Tja, totala elproduktionen i världen ligger runt 27 000 TWh per år. Om vi räknar på en konstant konsumtion skulle det innebära ett effektbehov av ca 3 000 GW, i verkligheten minst 4 000 GW.

Dagens kärnkraftsreaktorer brukar producera mer än 1 GW, men så stora kommer troligen inte de nya reaktorerna att vara. Snarare hamnar man på några hundra MW. Ett mycket grovt överslag skulle landa någonstans runt 10 000 reaktorer för att täcka världens nuvarande elbehov och kanske fyra gånger så många för att täcka hela världens energibehov (ca 100 000 TWh per år).

Livslängden för den här typen av reaktorer är kortare än dagens vanliga kärnkraftsreaktorer, bland annat beroende på mycket högre temperaturer. Mer än tjugo år kan man knappast räkna med. Det skulle innebära ett konstant behov av ca 500 reaktorer per år för att täcka dagens elbehov och 2 000 reaktorer per år för att täcka världens totala energibehov. Med andra ord en tillräcklig volym för att hålla igång en industri i samma storleksordning som flygplansindustrin.

Priset hamnar rimligen på ungefär samma nivå som ett stort flygplan, alltså drygt 30 miljarder kronor. Om vi antar att reaktorn producerar 70 TWh under en tjugoårsperiod blir det någonstans mellan 40 och 50 öre per kWh. Inte orimligt.

Lönsamt?
Den viktigaste slutsatsen av överslagsberäkningarna är att en total global övergång till fossilfri energi faktiskt är fullständigt möjlig. Volymerna är stora nog för att det skall gå att skapa en uthållig och effektiv industri för produktion av reaktorer.

Det här har annars alltid varit kärnkraftens akilleshäl. Projekten har alltid varit för få och skillnaderna mellan projekten för stora. Då blir priset högt och lönsamheten dålig.

För ett land som Sverige skulle det vara fantastiskt att slippa kostnaderna för vindkraft, solenergi och massor av nya högspänningsledningar kors och tvärs för att balansera produktion och förbrukning. Det skulle i stort sett räcka med den befintliga infrastrukturen. Om dessutom Barsebäck utrustas med ny kärnkraft försvinner huvuddelen av de problem som södra Sverige haft sedan nedstängningen. För Sverige skulle övergången bli enbart positiv.

I de flesta andra länder blir den stora frågan om befolkningen accepterar att man byter befintliga kolkraftverk mot ny kärnkraft. Om det är OK blir övergången enkel och billig. I annat fall tvingas man bygga nya nät á la Sverige.

Helt klart är i alla fall att fördelarna kan bli otroliga.

35 Responses to “Det låter som Science Fiction”

  1. Klockan är tio på fredagförmiddagen och elpriset (producentpriset) har fallit tillbaka till ”bara” två kronor per kWh (från nästan tre). Vi importerar fortfarande över två GW kolkraft från Danmark, Tyskland och Litauen, men vi slapp åtminstone att stänga ner strömmen för privatpersoner. Vi kan nog pusta ut för den här veckan.

    Men hur kunde det bli så här dyrt och svårt när vindkraften tvärtemot många prognoser producerade hela 5,5 GW. Innebär det att vi haft ett underskott på 5 GW om vindkraften legat på samma nivå som för en dryg vecka sedan?

    Problemet den här gången var att det framför allt blåste i Norrland och att ledningarna söderut har en begränsad kapacitet. Därför skruvades produktionen från vattenkraften ner i takt med att vinden ökade. I stället för maximala 12,9 GW producerades 9,5 GW, alltså 3,4 GW mindre. Vindkraften bidrog alltså med ”bara” 2,1 GW till effektbudgeten. Fortfarande betydligt bättre än inget och åtminstone tillräckligt för att hålla priset nere norr om Dalarna.

    Men det är klart – nästan två extra GW till Göteborgsområdet från de nyligen nedstängda R1 och R2 hade gjort susen. Och nästan lika mycket extra från B1 och B2 hade varit fantastiskt för Skåne och Blekinge. Och med en extra GW från O1 och O2 hade vi kanske sluppit importera ”fulel” från Tyskland.

    För att inte tala om den fjärde reaktorn i Forsmark som var beställd men aldrig fick byggas. Eller de femte och sjätte reaktorerna i Forsmark som var planerade men stoppades. Där gick vi miste om flera GW stabil och planerbar elproduktion.

    Tänk så dumt det kan bli.

    /göte

  2. För det första tycker jag du borde läsa boken ”Fartrusiga” av Björn Forsberg. Den är helt klart en av de bäst och kanske sansat skrivna boken om den klimat- och resurskris vi befinner oss i.

    Jag håller med om att enerig är ”allt” om vi ska några som helst möjligheter i framtiden. Vi lever ju på enorma mängder ”gratisenergi” som är på väg att ta slut. Men jag håller inte med om att ändlös energiproduktion för den sakens skull är lösningen på allt. Problemet ligger i resurserna.

    Därför tror jag helt enkelt inte på den utopiska science fiction framtriden längre. Vi må försöka men jag tror inte på att framtiden ser ut på det sättet.

  3. Utmärkt sammanfattning av problemet och lösningar. Saknar en liten utvidgning som trovärdigt visar på tillgången av bränsle innan fusionen kommit igång. Uran är ju en ”ändlig” resurs som det mesta ju är. Avfallet ska dessutom tas om hand. Det blir mindre med gen 4 men ändå. Detta var dom svaga punkterna jag hittade som MP o C kommer att skjuta in sig på. Själv håller jag med dig! Vindkraften är dessutom den stora förstörande faktorn. När den finns så finns det så mycket att den inte kostar något. När den inte finns så stiger priset till oändligheten för att man lagt ner baskraften. Hur dum får man vara?

  4. Jag medger att det är svårt att tro på utopier när vi så länge har matats med dystopier. Tesen att ”det går inte att lösa med teknik” sitter djupt efter femtio år av tvångsmatning.

    Men efter alla dessa år i elektronikindustrin har jag lärt mig att teknik faktiskt fungerar. Framför allt går det att industrialisera, massproducera och vidareutveckla om bara grundtekniken är sund.

    Kärnkraft av generation fyra har stora likheter med halvledarteknik. Grundprinciperna är extremt välkända och robusta, men det finns många problem att lösa på vägen. Det handlar inte minst om material som har rimlig livslängd trots höga temperaturer och korrosiva ämnen. Inte alls några problem i klass med det som halvledarindustrin har löst de senaste årtiondena, men heller inget som löser sig själv.

    Det viktigaste är ändå att det finns bränsle för överskådlig tid och det finns det. Både uran och torium finns i tillgängliga mängder som räcker i tusentals år.

    Det är också viktigt att avfallet kan hanteras och det kan det. Med generation fyra blir avfallsmängden både minimal och kortlivad. Om det kniper finns det laserbaserad teknik för att minska halveringstiden ytterligare.

    Men jag medger att det känns svårt att tro på det här. Fast inte alls så svårt som jag på sjuttiotalet skulle ha haft att tro på elektronikkomponenter tillverkade i en fyra nanometers CMOS-process (dessutom med konventionella masker). Det lät verkligen som Science Fiction.

    /göte

  5. Göte: En bra vision fullt möjlig om den politiska viljan finns.
    Rekommenderar följande artikel av Gérard Mourou som komplement, https://www.polytechnique-insights.com/en/columns/cleaning-up-nuclear-waste-with-super-powered-lasers/

  6. Den här om fusion och laser kanske också kan vara av intresse.
    https://www.power-technology.com/features/hb11-the-australian-start-up-pursuing-a-new-form-of-fusion/

  7. Det där var en riktig ögonöppnare, Leif!

    Häftigt är ett alldeles för klent ord. Fattade ingenting i början. Men det är ju egentligen väldigt enkelt. Bor med fem protoner och sex neutroner ”vill” ju egentligen vara tre heliumatomer, men det fattas en proton. Om man bara lyckas knuffa in en proton till (H+) så blir det ju tre heliumjoner som ger sig iväg på nya äventyr.

    Massdefekten ger energi och tre dubbla laddningar ger 6 st e+ som landar på sfären och laddar den.

    Om laddningarna fick härja fritt så skulle det bli ganska hett men genom att tvinga dem att passera ett bromsande elektrostatiskt fält, dvs uträtta lite arbete, kan man få dem att mjuklanda på skalet.

    Så, vad man har är alltså en laddning (As) som tar sig igenom en potentialskillnad (V) och då får man Ws. Det är i alla fall hur jag uppfattar tanken bakom HB11.

    Innan jag springer ut på torget och ropar ut den glada nyheten så skulle det vara gôtt att höra om jag missat något?

  8. Här finns även några illustrativa bilder och mer info https://hb11.energy/

  9. Intressant. Gissningsvis finns det väl en del hinder på vägen men grundprincipen låter sund. Förmodligen kan den här fusionstekniken bli klart billigare än andra fusionstekniker, men frågan är väl hur den står sig mot ”vanlig” kärnkraft.

    Men det spelar tack och lov ingen roll. Det skulle vara alldeles utmärkt om fusionstekniken konkurrerade ut fissionstekniken. För ”vanligt folk” är det viktiga att elproduktionen är stabil, billig och miljövänlig. För industrin gäller samma sak.

    Jag kan förresten rekommendera Henrik Jönssons senaste video om kärnkraften ( https://www.youtube.com/watch?v=jY3kjSJuu3o ). Väldigt mycket rätt och väldigt lite fel.

    /göte

  10. ”Väldigt mycket rätt och väldigt lite fel.”

    Utom det faktum att övriga energislags risk anges i döda/TWh medan kärnkraften anges i döda/kWh.

    Typo hoppas jag. Men gissa vilka som kommer att fira triumfer!

    1 TWh är som alla(?) vet 1 000 000 000 gånger mer än en kWh. Synd på en i övrigt bra presentation.

  11. Den klassiska: ”denna tidning innehåller inga tyrckfel” lämpar sig bra på väggen i varje redaktion. Tryckfelsnisse är en elak typ (dock inte en inbunden satt typ).

    Jag såg också missen i Henrik Jönssons video, fast jag vill minnas att han faktiskt sade ”terawattimmar” även om det stod fel på skylten. Men jag tror inte vi behöver oroa oss för vad våra vanliga media skall säga. De skulle aldrig förnedra sig till att kommentera varken Henrik Jönsson eller andra kanaler av den här typen.

    SVT är förresten numera mästare i tryckfel. Felstavade titlar och namn är mer regel än undantag (lätt överdrift) och namnen ”Namn Namnsson” och ”xxxx xxxx” återkommer lite då och då. I sin kvoteringsiver har man väl kvoterat in några analfabeter och några dyslektiker på jobbet att skriva textremsor. Rättvisa framför allt!

    /göte

  12. Finns det några kalkyler över vad vindkraften kostar jämfört med kärnkraften sett över en längre period. Vindkraftverk har väl inte lika lång livslängd som ett kärnkraftverk och nedmontering och omhändertagande av avfallet från förbrukade vindkraftverk är väl också en kostnad plus byggandet av nya. Hur skulle Sverige se ut om all kärnkraft ersattes av vindkraft på land och till havs? Skulle elnätet klara detta ? Hur behåller Sverige 50Hz i nätet i ett sådant scenario ? Det är ju vad Bolund (Mp) framför som den bästa lösningen, ingen kärnkraft men mycket vindkraft.

  13. Henrik Jönsson
    för 2 dagar sedan (redigerad)
    ⚠️ KORRIGERING: 12:00 har det smugit sig in ett fel i grafiken, det ska inte stå Kwh utan som jag säger – Twh!

  14. Och där blev varken Kwh eller Twh rätt. Men begripligt ändå.

  15. Hej Leif

    Det finns gott om kalkyler över vindkraft och numera brukar de flesta landa någonstans runt 50 öre per kWh för landbaserad vindkraft (dyrare för havsbaserad). Därutöver finns förstås alla de nätkostnader och miljöförstörande kostnader som vindkraften inte behöver stå för.

    Men viktigast av allt – vindkraften behöver varken betala för den försämrade svängmassan eller att den gör elsystemet hopplöst volatilt. Svängmassan går väl delvis att lösa med synkronkompensatorer (http://www.elinor.se/synkronkompensatorer-stabiliserar-natet.html/), något som ABB just nu säljer mycket av. Volatiliteten går att lösa med batterier eller andra lagringstekniker. Men bådadera kostar massor av pengar.

    Så vad vindkraften EGENTLIGEN kostar är något helt annat än vad som framgår av kalkylerna.

    Befintlig kärnkraft kostar ca 20 öre per kWh och uppgradering av reaktorer (som R1 och R2) kostar så vitt jag kan se några få öre ytterligare per kWh. Inget kan konkurrera med befintlig kärnkraft på lika villkor.

    När Per Bolund säger att R1 och R2 lades ner för att de var olönsamma slirar han därför mer än lovligt med sanningen. Reaktorerna lades ner för att driva upp elpriset. i en situation där politikerna bestämt sig för att förstöra ett väl fungerande elsystem.

    Fast det låter inte lika bra.

    /göte

  16. OECD har räknat på kostnader för energislag i en väldigt omfattande rapport från 2020. Det är tabeller hit och tabeller dit. Siffrorna gäller både enskilda länder och alla inom OECD. Jag tror den på sid 14 visar rent generellt alla länder. Till detta tillkommer kostnader för skräpel, såsom vind och sol, liksom dess lösning (gasgenerator). Dessa kostnader finns på sid 81. Dock är dessa kostnader avsevärt större i Sverige för tex solceller än i Indien, då solceller genererar el fel tid på året.
    https://www.oecd-nea.org/jcms/pl_51110/projected-costs-of-generating-electricity-2020-edition

    Göte, har någon förstört något avsiktligt så får de betala för det privat. Är det förstörda väldigt dyrt borde de rimligtvis även få sitta bakom lås och bom också. Lagen gäller alla i landet utom kungen.

    En Boeing 747-8 kostar 5 miljarder oinredd enligt en tidningsartikel. Hur mycket standardinredningen kostar vet jag inte, men antagligen alldeles för mycket.

  17. Jag hittade också en gammal svensk rapport, men släng ett getöga på vem som givit ut den.

    https://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/elproduktionskostnader-fakta47.pdf

    Rapporten tar inte hänsyn till skräpelskostnaden.

  18. Hej Anders

    Tack för statistiken. Mycket intressant. Det skall snöa i morgon och då kan det vara läge att grotta ner sig.

    Den som betalar fem miljarder för en 747-8 har nog blivit blåst ganska ordentligt. Statista.com anger 3,5 miljarder som snittpris och i verkligheten brukar priserna förhandlas ner långt under det. Tidigare var de verkliga priserna väl förborgade hemligheter men på sistone har skatteskäl tvingat tillverkarna att offentliggöra verkliga priser.

    En Boeing 777 300ER hade alltså för ett drygt år sedan ett listpris på 2,8 miljarder kronor, men sålde i genomsnitt för 1,3 miljarder. Jätteplanet Airbus A380 hade ett listpris på över 3,5 miljarder kronor, men såldes för mindre än två miljarder. ”Lilla” A320 hade ett listpris på strax över 800 miljoner kronor, men såldes för under 370 miljoner.

    En liten kärnkraftsreaktor är betydligt enklare att bygga än en A380. Kanske något i stil med Boeing 777.

    /göte

  19. Det kom snö – mycket snö. Så det har ännu så länge blivit mer snöskottning än statistik. Lär vara nyttigare sägs det.

    /göte

  20. Kan man ljuga med snöskottning?
    Undras.

  21. Lögn, förbannad lögn och snöskottning.

    Nej, det fungerar inte.

    /göte

  22. I morse lyckades vindkraften komma upp i hela 4,3 GW (0,5 GW i förrgår). 4,3 GW är en intressant siffra eftersom det är precis så mycket som de i förtid nedlagda kärnkraftsreaktorerna (B1, B2, O1, O2, R1, R2) skulle ha producerat. Fast reaktorerna kunde förstås producera 4,3 GW hela tiden.

    En intressant detalj är att kärnkraftsreaktorerna blivit allt driftsäkrare ju längre tiden gått. Fem av våra kvarvarande sex reaktorer producerar just nu hundra procent av installerad effekt och den sjätte 99 procent av installerad effekt. De har legat på 7 GW under hela den kalla perioden. Det hade varit 11,3 GW om inte klåfingriga politiker ägnat sig åt avancerad kapitalförstöring.

    /göte

  23. Mer kapitalförstöring lär det bli. Aftonbladet hade precis en artikel om att man ska upprusta elförbindelsen norr-syd för 75 miljarder, men att det antagligen var helt onödigt då norra Sverige inte ser ut att ha något elöverskott länge till med tanke på all elintensiv industri som tvingas flytta dit.

    Kan vara läge att använda pengarna till återstart av samtliga reaktorer och förbereda den långa tillståndsprocessen för att slänga upp Thoriumreaktorer också. Tyskarna behöver 25GW för att byta ut bilarna till elbilar och då kan vi vara på plats och sälja elen dyrt till dem samtidigt som vi blir av med vårt lager av gammalt uttjänt uranbränsle.

    Du har tagit upp pandemin vid ett antal tillfällen, men de trådarna är stängda. På Aktuellt igår 18/2 kl 21.00 (går att se på svtplay, https://www.svtplay.se/video/29611368/aktuellt/aktuellt-18-feb-21-00-3?start=auto ) säger en dansk motsvarighet till Anders Tegnell (position, inte kunskap) att Covidsmittade själva börjar smitta efter 2-3 dagar, men får symptom först efter 5-6 dagar. Det har jag aldrig hört någon säga förut!

    Hur tusan är det tänkt att dagens restriktioner ska plocka folk som smittar i tre dygn före de själva får symptom?!? Danskarna skall istället pröva provtagning för alla två gånger i veckan. Det, tillsammans med en riktigt aktiv smittspårning, låter som en bättre metod att stoppa covid på.

    Det blir nog dyrt med provtagning, men antagligen mycket billagare än dagens nedstängningar. Anders Tegnell nappade förstås inte på danskarnas nya åtgärd.

  24. Hej Anders

    R1 och R2 borde i alla fall vara lätta att återstarta. Då kanske vi har lite ström att hälla i Sydvästlänken när den äntligen blir klar 31 mars (eller när det nu blir efter alla år av förseningar). O1, O2, B1 och B2 är nog tyvärr inte mycket att göra åt.

    Med tanke på all den vindkraft och all den energiintensiva industri som byggs i Norrland kan vi nog snart glömma el norrifrån. Vattenkraften behövs för att buffra den lokala vindkraften och resultatet behövs för den lokala industrin. Det blir nog inte mycket ”slitage” på eventuella nya stamledningar.

    Det där med smitta innan symtom är nytt bara i Sverige. Utanför våra gränser har det varit känt länge. Det är också orsaken till att upprepade snabbtester blivit så vanliga (utanför Sverige). De är visserligen inte riktigt lika säkra, men man får ett resultat när man faktiskt har nytta av det. Dessutom är de billiga.

    Den som är lagd åt milda konspirationsteorier kan förresten ta en titt på dödstalen på senare tid. Av någon märklig anledning är siffrorna lägre de dagar som regering och FHM har presskonferens. Fast det är kanske bara en tillfällighet.

    /göte

  25. Bolund och Ygeman kommer aldrig att släppa fram en återstart av R1 och R2. Dessutom krävs vad jag förstår en lagändring för att tillåta detta vilket Sabuni vill ha igenom. Därefter krävs investeringar och uppdateringar av R1 och R2. Detta kommer inte att ske utan ett regeringsskifte till en mer Kärnkraftsvänlig regering. MP och C är de stora bromsklossarna.
    Enligt CNN är det bland annat nedisade vindkraftverk som har bidragit till elkaoset i Texas.

    Det sägs att med mera smältvatten från Arktis så kan Golfströmmen ändra riktning. Då kan vi få vinter året om i kombination med stillastående vindkraftverk.

  26. ”Det sägs att med mera smältvatten från Arktis så kan Golfströmmen ändra riktning. Då kan vi få vinter året om i kombination med stillastående vindkraftverk.”

    Det oroade mig redan som tolvåring (det var rätt länge sedan). Vi hade en lärare som visade hur vattnet strömmar i en tank och hur salthalt och temperaturskillnader höll Golfströmmen igång.

    Får försöka hitta ett akvarium på något loppis och titta lite mera på hur det funkar…

  27. Tyvärr är känns det hopplöst.
    Det flesta har inte förstått skillnaden mellan momentant energibehov och årlig energiproduktion.
    Ygerman och kompani pratar bara den sistnämda och då ser det bra ut. Men att vi inte har el när det verkligen behövs bryr han sig inte om, eller har inte förstått…

  28. Hur mycket koldioxid bildas vid tillverkningen av de stora betongfundamenten för vindkraftverken ? Ingår vad jag vet inte i beräkningen av klimatpåverkan.

  29. SVT idag: Golfströmmen minskar.
    Får vi nedisade vindkraftverk då ? Tänk när Bolund har stängt av alla kärnkraftverk, de är ju inte lönsamma. Effektskatten har nyligen tagits bort men Kärnkraften får inte del av Elcertifikatsystemet vilket vindkraften får.

  30. OK. Då slipper jag jaga akvarium.
    Den där läraren visste tydligen var han hade handduken.
    Det var nog som femtonåring, när jag tänker efter.
    Och nu gör Moder Natur just det han varnade för. Mycket påpassligt 🙂 eller 🙁

  31. Såg det där på text-TV igår. Golfströmmen långsammast på 1600 år och vi kan få samma klimat som Alaska. Orsak globala uppvärmningen.

    För typ 10 år sedan läste jag att Golfströmmen gasade på. Orsaken var även då globala uppvärmningen!!! Resultat, inga vintrar värt namnet.

    Igår stod också på text-TV att folk sover sämre nu under pandemin. Orsak var förstås oro för pandemin. Oro för elbrist, lite pension i framtiden, dekadensen i samhället, högsta kriminaliteten i Europa, varannan ungdom vågar inte gå ut på kvällen osv, kan absolut inte vara orsaken.

    Slutsats: Man hittar syndabockar. Sedan gör man allt för att beskylla den syndabocken för då kan man inte bli anklagad för att ha gjort fel slutsats. Just nu är globala uppvärmningen och pandemin roten till allt dåligt.

    Vindkraftverk kan vara ganska farliga. Is fastnar på vingarna och lossnar. Jag är inte riktigt insatt hur, men en ingenjörsgissning är att den fastnar när snurran står still och sedan tar centrifugalkrafterna och slungar iväg den när den börjar rotera. Kan bli ett tråkigt problem i Tyskland i framtiden om de ska ha en 200m hög snurra varje km.

  32. Undrar hur mycket betong som går åt till varje vindkraftverk. Höghastighetståg på pelare diskuteras. Det sägs att tillverkningen av betongen till en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö på pelare leder till lika mycket koldioxidutsläpp som 35 års svenskt inrikesflyg.

  33. Mitt kunnande inom energifrågor inskränker sig främst till vad jag kunnat läsa här på Götes blogg, och det är inte den sämsta informationskällan, förvisso.

    Men alla värden jag kunnat se om vår energibalans (här och annorstädes) har handlat om kWh. Men hur ser det ut om man istället anger värden i SEK? Dvs, i klartext, hur många kronor får vi in från vår export av el, och hur mycket betalar vi för det vi köper?

  34. Hej Anders

    Intressant frågeställning. Det gäller ju att kunna sälja dyrt och köpa billigt.

    Helt klart är att vi har tvingats köpa väldigt dyrt den senaste månaden. Vår import från Danmark och Tyskland har varit dyr – mycket dyr. Jag vet inte vad vi har för avtal med Finland angående export av el, men gissningsvis är de långsiktiga och inte alltför dyra. Danmark köper gärna el av oss när den är billig.

    Det intressanta är vad som händer framöver. Om Tyskland och Danmark avvecklar mer av sin kolkraft och bygger ut vindkraften ytterligare kommer det att finnas mer el att importera när vi inte behöver el och mindre el att importera när vi behöver el. I princip skulle vi kunna importera ”gratisel” när det blåser mycket, men problemet är att det normalt sett blåser mycket i Sverige när det blåser i Danmark och Tyskland. Det gör också att det kan bli svårt att få avsättning för överskottsel till och med om vi betalar för att bli av med den.

    Så vi måste nog räkna med kraftigt ökande importpriser och sjunkande exportpriser. Visserligen har vi en buffert i vattenkraften, men den hjälper inte särskilt långt.

    Över huvud taget är det otroligt svårt att tro på en svensk elproduktion enbart baserad på vind, vatten och el. En radikal utbyggnad av vindkraften kommer att göra systemet vansinnigt instabilt med gigantisk överproduktion när det blåser och elbrist varje gång det inte blåser.

    Det enda rimliga är i så fall att bygga ett antal stora gaseldade kraftverk. Det är bara att titta på Tysklands energiproduktion för att se hur det kommer att bli. Ta en titt på statistiken från Fraunhofer (https://energy-charts.info/charts/power/chart.htm?l=en&c=DE&interval=month) och tänk bort kärnkraften och kolkraften. Då förstår man också varför Tyskland behöver Nordstream2.

    Att lägga ner fungerande kärnkraft är en fantastiskt dålig affär för svenska staten och för Sveriges befolkning.

    /göte

  35. Publicerat i veckan,

    ”Mannen på gatan tror att vindkraft är billig, för det är vad media rapporterar och det är vad regeringen säger. Men hårda data från granskade finansiella budgetar visar att det inte är sant.”

    https://www.industrinyheter.se/20210222/31276/havsbaserad-vindkraft-kommer-med-hoga-kostnader

    ”Fram till 2045 kommer Sveriges totala elanvändning att öka med mellan 40 och 60 procent. Mot bakgrund av detta har analys- och teknikkonsultföretaget WSP gjort en genomlysning av svenska kommuners förutsättningar. Resultatet visar att bristerna kring elförsörjningen kommer bli påtagliga på fler håll framöver. En rejäl ökning av vindkraft samt ny teknik för lagring väntas bli lösningen, men först behöver ansvarsfrågan redas ut, menar WSP.”

    https://www.energinyheter.se/20210222/23472/ny-kartlaggning-sa-utmanas-sveriges-elsystem